ARBETSMARKNADEN I EUROPA

Julstrejker i Storbritannien – vård ställs in

Storbritannien (TT)

Juletid är lika med julekris för en rad brittiska samhällsfunktioner. För andra gången på en knapp vecka har uppemot 100 000 sjuksköterskor på tisdagen lagt ner arbetet.

Läget är fastsvetsat. Facken anklagar den konservativa regeringen för krisen – regeringen varnar för ekonomiska konsekvenser.

I förra veckan gick tusentals brittiska sjuksköterskor ut i en historiskt omfattande strejk, och i dag sker det igen. Tusentals icke akuta vårdbesök och behandlingar har ställts in. Om inte regeringen går med på förhandlingar med sjuksköterskefacket före torsdag så kommer fler strejker dessutom att genomföras i januari.

– Vi behöver mer pengar, vi behöver mer personal, vi behöver patientsäkerhet, säger 21-åriga sjuksköterskan Lucy Savage, som strejkar utanför universitetssjukhuset i Liverpool, till nyhetsbyrån AFP.

En annan sjuksköterska, 45-åriga Suni George, säger till AFP att hans lön knappt förändrats under hans 17 år i yrket.

Stora delar av Storbritannien lamslås under julhelgerna av den största strejkvågen som drabbat landet på 40 år. Ambulansförare strejkar. Järnvägsanställda strejkar. Lärare, energiarbetare, transportpersonal och tjänstemän flaggar för stridsåtgärder.

Vill se ändrad attityd

Strejkkalendern fram till nyår är nästan fullbokad, rapporterar The Guardian, och punktinsatser kombinerade med endagsstrejker lär skaka om vardagen i främst England, Wales och Nordirland.

Ambulansförarna är ett bra exempel på julstrejkerna 2022. De lägger skulden på hälsominister Steve Barclay från konservativa Tories:

– En ändrad attityd vore välkommen. Men det räcker inte med att de säger "låt oss tala om det här" för att vi ska avblåsa strejken på onsdag, säger Christina McAnea, fackordförande för Unison till brittiska BBC Radio 4.

Den brittiska regeringen är part i löneförhandlingarna, och därmed är det hälsominister Barclay som bär ett stort ansvar.

Underbemanning

Barclay och regeringen är bestämd. Ett bud på 4,75 procent och en garanterad minimihöjning på motsvarande 19 000 kronor om året ligger fast. Det vore oansvarigt för ekonomin och inflationen att höja lönerna mer, anser man.

Argumentet biter inte på de fackförbund som förhandlar. Konsumentpriserna i Storbritannien har ökat med 8,4 procent det senaste året.

Dessutom är inflationen närmast total när det gäller varuutbudet, enligt brittiska The Economist. Tidningens beräkning granskar vilka varor som har stigit mer än 2 procent i pris under året. Svaret är samtliga.

Unison, som representerar ambulansförarna, säger att lönen är en del av problemet. Men det handlar även om underbemanning, utsatta arbetsförhållanden och en allmän urholkning av vårdstrukturen som gör ambulanspersonalens arbete svårt.

Liknande argument har förts fram av sjuksköterskor i deras stridsåtgärder.

De hårda motsättningarna mellan regering och fackförbund rör därmed något som är djupt rotat i Storbritannien – där många minns de omfattande strejkerna på 1970-talet och de hårda motåtgärder som främst premiärminister Margaret Thatcher svarade med.

Historien ekar

Symbolen blev den utdragna striden mellan kolgruvearbetare och dåvarande Toryregeringen med Thatcher i spetsen under mitten av 1980-talet. Den striden kom att polarisera landet en lång tid därefter.

Regeringens hårda attityd och fackens tuffa svar då ekar i dag.

– Det är hälsoministern som håller Storbritannien som gisslan. Han bär ansvaret om patienter får lida. Han tror att detta är hans ögonblick att vara som Thatcher, säger Sharon Graham från facket Unite till tidningen The Mirror.

Därmed kan de brittiska öarna förbereda sig på att julens stridsåtgärder övergår till en lång vår av strejker.