SVERIGES ENTREPRENÖRER

”Sverige bland de sämsta i Europa på kvinnoledda företag”

Sverige ligger långt ner på listan när det handlar om kvinnor som driver företag. Vad beror det på? Entreprenören och investeraren Hellen Wohlin Lidgard skriver om innovationskraft som går förlorad.

Sverige ser sig ofta som ett föregångsland vad gäller entreprenörskap med förebilder som Klarna, Spotify, iZettle med flera tekniktunga bolag. Samtidigt har andelen kvinnor som driver företag stadigt minskat i Sverige under åtta års tid. Sverige ligger nu bland de sista i Europa i nivå med Rumänien, Montenegro och Malta. Anledningen är till stor del politisk och strukturell men även attityder och värderingar spelar in. Vad betyder avsaknaden av kvinnliga företagare?

Sverige går miste om den innovationskraft, ökade servicegrad och de effektiviseringar som nya företag bidrar med.

De sektorer där kvinnor är mest aktiva som företagare såsom skola, vård och omsorg har hamnat i skottgluggen för hård politisk debatt där företagare inom dessa sektorer utmålats som giriga och ibland direkt skadliga. Detta har ofta utmynnat i, till skillnad från vad man ibland kan få uppfattning om, hårdare krav och större inträdesbarriärer för mindre företag inte nya regler för koncerner. Idag är skoldebatten het och udden framför allt riktad mot de hundratals entreprenörerna i skolsektorn, varav många är kvinnor. Ministrar har också gått till direkt angrepp mot enskilda kvinnliga företagare inom skola, vård och andra sektorer och utmålat dem som onda profitörer. Vem vill då starta och driva företag?

En ytterligare bidragande orsak till situationen för kvinnliga företagare är att statliga bolag som Lernia och Samhall samt hundratals kommunala bolag konkurrerar direkt mot privata företag i gråzoner där reglerna inte är tydliga. Rågången mellan bolagsformerna är inte fastställd och det är mer regel än undantag att statliga och kommunala bolag får kapitaltillskott från skattebetalarna för att konkurrera ut privata alternativ.

Ministrar har också gått till direkt angrepp mot enskilda kvinnliga företagare inom skola, vård och andra sektorer och utmålat dem som onda profitörer.

Vidare har vi i Sverige en skola som inte har ämnet programmering på schemat. Det gör att det utbildas betydlig färre unga generellt och kvinnor i synnerhet inom tekniska ämnen och programmering. Eftersom teknik är en så viktig del av start-up scenen idag så är detta ett stort och allvarligt skäl till ojämlikhet både inom de attraktiva IT-jobben och inom entreprenörskap.

Hade Sverige legat på det europeiska genomsnittet hade ytterligare 40 000 kvinnor drivit företag i Sverige. Vad betyder det för ekonomi, jämställdhet och tillväxt? Vad betyder det för innovation?

Att inte ta till vara på den kraft som finns i entreprenörskap hos halva befolkningen är än dålig idé. Sverige går miste om den innovationskraft, ökade servicegrad och de effektiviseringar som nya företag bidrar med. Inom vård, omsorg och skola är behovet av nya lösningar stort. Här halkar Sverige efter. Vi går miste om alla de nya jobb som nya företag skulle kunna skapa, inte minst bland utrikes födda. Om vi låg på Europas snittnivå kring kvinnliga företagare skulle ytterligare ca 40 000 kvinnor till driva företag, varav en stor andel utrikes födda. Studier från exempelvis Hand in Hand har visat att de familjer där mamma driver företag så utbildar sig barnen längre och fler blir själva företagare. Det skulle ge fler arbetstillfällen, jämlikare samhälle och ett samhälle med uppemot 70 000 barn med mammor som starka företagarförebilder.

Det skulle förändra Sverige.