DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

”Vi är mitt i en konkursstorm” – värsta siffran på tio år

Det rullar en varsel- och konkursvåg över Sverige, visar färsk statistik. Men det är bara början, varnar kreditupplysningsföretaget Synas vd Karl Stjerna. Flera branscher sticker ut. ”Det är i det närmaste nattsvart”, säger David Johnsson, Trä- och möbelföretagen, om varselvågen i hans bransch.

I december ökade varslen med 17 procent jämfört med motsvarande period för ett år sedan och under det senaste halvåret har konkurserna ökat med 22 procent, enligt statistik från UC, det högsta antalet på tio år. För helåret ökade konkurserna med 5 procent.

–Det som förvånar är bredden på konkurserna, som drabbar alla typer av branscher. Inom branscherna drabbar det också olika och även välskötta företag med god ekonomi kan gå en konkurs till mötes, säger Johanna Blomé, ekonom på UC, till TT.

Creditsafes vd Henrik Jacobsson bekräftar trenden:

–När vi summerar konkursåret 2022 befinner vi oss mitt i en konkursstorm. Prognosen är att konkurserna fortsätter öka under kommande år, säger han i en kommentar.

Han ser ett antal högriskbranscher där betalningsanmärkningar och skulder ökar. Många bolag som utan stöd skulle ha gått i konkurs under pandemin har nu uppskjutna skatteskulder som ”kryper allt närmare”.

Till den giftig cocktail av kostnadsökningar kan högre räntekostnader och el- och bränslepriser räknas. Det slår direkt mot företagen, men också mot deras kunder, konsumenterna, som drar ned på utgifterna för att parera kostnadssmällen.

Konkurserna inom hotell- och restaurang har ökat med 29 procent under december i jämförelse med samma månad i fjol, enligt UC-statistiken. Inom detaljhandeln ökade antalet konkurser med 28 procent och inom partihandeln med 9 procent.

”Det är svårt att sia om hur allvarligt det är”

Liksom UC och Creditsafe varnar Synas vd Karl Stjerna för att konkurserna kommer att fortsätta att öka. Förutom handel och besöksnäring vill han addera byggsektorn till de branscher som har drabbats hårdast, särskilt företag som färdigställer hus ökar konkurserna.

– Det är svårt att sia om hur allvarligt det är, men jag kan inte se att det lättar framöver. Om man hade sett att antalet konkurser hade minskat något i december så hade man i alla fall sett en liten ljusning, men det är snarare så att det ökar och har ökat under en lång period. Vi ser nu 6-7 månader med ökningar. Det blir ett tufft 2023, säger han till TN.

– Vi har en sajt, kreditrapporten.se, där vi har data om dagliga konkurser. När man tittar på de senaste 14 dagarna jämfört med samma period i fjol så de är det upp 66 procent. Man ser ingen inbromsning.

Även han pekar på att anstånden med skatteinbetalningar gör att många företag ”skjuter” konkursen framför sig. Därför menar han att det är positivt att regeringen vill förlänga anståndstiden med som längst 15 månader efter att den tidigare maximala anståndstiden har upphört.

I övrigt har han svårt att se någon ljusning den närmaste tiden. Den allmänna lågkonjunkturen med en mix av kostnadsökningar blir ett självspelande piano där det ena ger det andra. Räntehöjningarna gör det inte lättare:

– Jag tror att det redan spär på oron som man känner både som privatperson och som företagare. Det är svårare att låna pengar och bostäder och boendet blir dyrare och dyrare. Då drar man ned på restaurangbesök och skjuter på att renovera huset eller lägenheten. Det är det som är lättast att dra ned på.

Syna har sitt huvudkontor i Malmö som ligger i elområde 4, där elpriserna som bekant är extra höga. Att regeringen har tvingats skjuta på elstödet till företagen på framtiden kan påverka konkursstatistiken:

– Det har varit tufft för restaurangägare i Malmö men även större arbetsgivare som Pågens har påtalat detta, säger Karl Stjerna.

Varslen ökar bland småhustillverkare

David Johnsson är vd på Trä- och möbelföretagen, TMF, som är en bransch- och arbetsgivarorganisation för bland annat småhustillverkare.

− Det är i det närmaste nattsvart, säger han om läget i hans bransch.

− Det är nästan en perfekt storm för närvarande. Höga räntor, hög inflation, höga energipriser, osäkerhet i omvärlden när det gäller krig och pandemi – det gör att alla som jobbar med konsumentnära produkter drabbas hårt. Folk har väldigt begränsat konsumtionsutrymme.

Är det inga som vill bygga privata villor just nu?

− Nej, man drar sig för att göra sitt livs största affär när man inte vet hur framtiden ser ut, säger David Johnsson.

Men det handlar inte bara om att människor väljer att avstå från att bygga hus. Redan nu märker TMF:s medlemsföretag av hur svenskarna generellt har dragit ner på att bygga om sina kök, lägga om golv, byta fönster och renovera badrum.

− Alla tecken pekar åt fel håll, säger David Johnsson.

Exakt hur många som har varslats bland småhustillverkarna och deras underleverantörer vet han inte, men det rör sig i runda slängar om runt 1 000 personer bara i de industrier som är medlemmar i TMF.

− Det är mellan fem och tio procent av de anställda i den sektorn.

Höga elpriser

84 procent av TMF:s medlemsföretag finns i elpriszon 3 och 4, där elpriserna har stigit som allra mest.

Vad betyder de ökande elpriserna för era medlemmar?

− De slår ju stenhårt naturligtvis. Dessutom skapar osäkerheten kring kompensation problem. Företagen kan inte planera.

− Energifrågan är jättestor för alla tillverkande industrier.

Och antalet konkurser kan öka snabbt till våren.

− Paradoxen är att företagen just nu har mycket att göra, men eftersom ledtiderna är långa ser de att efter Q1 och Q2 nästa år så kommer det minska ordentligt, säger han.

Byggbranschen är inte ovan vid upp- och nedgångar. Det som är exceptionellt nu är att det är så mycket som pekar åt fel håll samtidigt. Förutom allt annat pågår också störningar i leveranskedjor samtidigt som råvarupriserna ökar.

− Jag vet husföretag som har avbrutit redan ingångna avtal och kompenserat köparna med ganska mycket pengar för att de inte har haft råd att fullfölja leveranserna.

Förvånad över fackliga krav

TMF har växlat krav med sina fackliga motparter inför nästa års avtalsrörelse. Facken inom industrin kräver historiskt höga 4,4 procent i löneökningar plus en så kallad låglönesatsning för dem som tjänar minst.

Vad skulle fackens krav innebära för TMF:s företag om de blir verklighet?

− Det skulle slå väldigt hårt. Vi är ganska förvånade över att de i detta läge lägger de högsta yrkanden någonsin under industriavtalets historia.

− Men vi lever ju inte i en bubbla. Vi förstår ju mycket väl det enorma tryck som de fackliga företrädarna är utsatta för av sina medlemmar, som ju kommer att få uppleva reallönesänkningar. Men företagens betalningsförmåga har inte ökat, utan tvärtom.

Han understryker att om löneökningarna blir för höga kan det bidra till fler konkurser – vilket ju leder till att fler förlorar jobben.

− Det kan vara halmstrået som knäcker kamelens rygg.