DEN SVENSKA SÄKERHETEN

”Storpolitiken har äntrat styrelserummen”

Gränsen mellan vad som är statens respektive näringslivets angelägenheter håller på att suddas ut allt mer. Katarina Tracz skriver om hur geopolitiken flyttar in i styrelserummen.

Globalisering och frihandel är ”nästan döda”, sannolikt kommer de inte tillbaka heller. Den dystra spaningen bjöd Morris Chang på, vd för Taiwan Semiconductor Manufacturing Co (TSMC), världens ledande tillverkare av halvledare i slutet av förra året. Uttalandet kan tyckas väl ödesmättat, men sätter likväl fingret på någonting i förutsättningarna för det globala näringslivet.

Under senare år har den internationella handeln präglats av en rad kriser. Från stängda produktionsanläggningar och hamnar under coronapandemin, via global komponentbrist till skenande energipriser och inflation i skuggan av det europeiska storkriget.

Ett teknologiskt övertag ger fler möjligheter till maktprojicering.

I bakgrunden ligger en tilltagande rivalitet mellan stormakterna. Kampen förs på en rad plattformar, där militära maktmedel i hög grad fortfarande spelar roll – vilket kriget i Ukraina, men också hotet om en kinesisk invasion av Taiwan, visar. En lika viktig del utgörs emellertid av en kapplöpning om högteknologiskt kunnande. Ett teknologiskt övertag ger fler möjligheter till maktprojicering. På så har gränserna mellan vad som är statliga respektive renodlade näringslivsangelägenheter allt mer suddats ut. På den geopolitiska spelplanen handlar få affärer längre bara om business.

På den geopolitiska spelplanen handlar få affärer längre bara om business.

Detta påverkar givetvis näringslivet, som står för lejonparten av den teknologi och de strategiska produkter som blivit till vapen. Men enskilda företag blir också allt oftare måltavlor för en bred palett av maktmedel. Där inte militära verktyg används gör it-attacker, påverkansoperationer och ekonomisk krigföring att enskilda företag hamnar i skottgluggen.

I det nya geopolitiska landskapet är Sverige och svenska företag särskilt utsatta: Dels för att vi som ett litet exportberoende land är behöver frihandel. När globaliseringen stöter på problem urholkar det på sikt företagens välståndsskapande förmåga. Dels för att det svenska näringslivet är tekniktungt och ofta ligger i framkant när det kommer till forskning och utveckling. Svenska innovationer är eftertraktade – vilket också gör dem till måltavlor för industrispionage, stöld och andra former av sabotage. I år rankades Sverige återigen som EU:s mest innovativa land – något som inte lär passera obemärkt hos de aktörer som vill sätta käppar i hjulet för svenska tekniska framgångar.

I det nya geopolitiska landskapet är Sverige och svenska företag särskilt utsatta.

Förståelsen för omvärldens inverkan på näringslivets förutsättningar har länge funnits hos svenska storbolag. De senaste årens utveckling har tydliggjort detta även för de flesta små och medelstora företag. Kunskap om internationella skeenden och geopolitiska processer har blivit en central komponent i företagens förmåga att planera och anpassa sin verksamhet.

Frihandeln står inför betydande utmaningar som späs på av den globala stormaktskampen. Morris Chang har på så vis rätt i att globaliserings bekymmersfria dagar är förbi. Men TSMC: s vd behöver inte ha rätt i sin förutsägelse om dess stundande gravsättning. Trots problemen är internationella handelsflöden nämligen fortsatt starka. Globaliseringens grundbultar håller, även om funktionssättet inte längre är friktionsfritt.

De företag som har förståelse för internationella skeenden och det geopolitiska maktspelet kommer kunna navigera i det nya landskap som växer fram. Storpolitiken i styrelserummen är här för att stanna.