DEN SVENSKA INDUSTRIN

”Bruksorternas framtid hänger på företagsamt folk”

Många när fortfarande en dröm om forna glansdagar med en industri där bygdens barn kan räkna med en utstakad framtid. Men det är i själva verket de företagsamma människorna som skapar framtiden, skriver TN:s krönikör Eva Cooper.

Vattnet, skogen och järnet. Innovationskraft och framtidsanda. Det är både delar av kommunvapnet i Borlänge liksom kännetecknande för den industritunga orten.

Men så kom då, efter 121 år, beskedet som äventyrar identiteten. Kvarnsvedens bruk, numera en del av Stora Enso, läggs ner. 440 jobb försvinner i Borlänge. Och det är bara de direkt anställda på fabriken. Stora företag är omgivna av en lokal infrastruktur med mindre företag. Här finns underleverantörer, specialister på till exempel service och reservdelar. Industrins ekonomiska råd har tidigare beräknat att varje jobb inom gruv-, skogs- eller stålindustrin skapar närmare två jobb inom andra branscher, främst inom tjänstesektorn. Dit räknas till exempel restauranger, personliga tränare och frisörer.

Det som händer nu i Borlänge är dock inte unikt.

Min hemstad, vackra Söderhamn i Hälsingland, var under 90-talet i en tuff nedåtgående spiral. Flera tusen jobb hade försvunnit under några decennier, en rad industrier, sågverk och massa-industrier, hade lagts ner. Omställningen från industrisamhälle till postindustriell era hade slagit hårt mot Söderhamn. Beslutet om nedläggning av flygflottiljen F 15 1996 blev därför något av ett dråpslag mot hela regionen.

Kurvorna för jobben i Söderhamn sedan 1990 talar också sitt tydliga språk.

Sedan början av nittiotalet har närmare 900 jobb försvunnit i de större företagen och 1100 jobb i offentlig sektor. Nedläggningar av sjukhus och flygflottilj ledde också till en stor utflyttning från kommunen.

Jobbskapandet sker i de mindre företagen, men drygt 700 nya jobb i de mindre företagen kompenserar föga för de 2000 försvunna i de andra sektorerna. Jag minns hur husen där de anställda från flygflottiljen tidigare bott slumpades iväg. När jobben försvinner och människorna med den, finns också färre kunder kvar till de mindre företagen.

Det tillsattes till och med en statlig kommitté för att inte riskera att hela kommunen skulle gå under. Orten, med låg utbildningsnivå och ”man kan alltid få jobb på bruket”-anda behövde räddas. De traditionella närings-, regional- och arbetsmarknadspolitiska instrumenten skulle kompletteras med ett nytt grepp, ett ”nationellt experiment”. En arbetsgrupp med nära anknytning till både regeringen och Söderhamns kommun arbetade för att en mångårig, negativ utveckling skulle ersättas av en positiv. En statssekreterargrupp med bred representation i Regeringskansliet svarade för den politiska förankringen av arbetet med regeringens Söderhamnspaket. Arbetet sågs som en framgång, och beskrivs som att snabbt förvandlades ett av kommunens bittraste och mest kraftödande nederlag till en möjlighet. ”En möjlighet som just nu håller på att tas till vara.”

Kommitténs arbete stängdes 1998. 23 år senare kan man följa Söderhamns utveckling genom bland annat Svenskt Näringslivs undersökning om lokalt företagsklimat. Om Söderhamnspaketet skulle bidra till att förändra synsätt så lyckades man inte när det gäller allmänhetens attityder till företagande. Det senaste decenniet har det legat på – som bäst – på plats 241 av landets 290 kommuner.

Kanske finns där hos allmänheten fortfarande en dröm om de forna glansdagarna, med en stark och stolt industri där bygdens barn kunde räkna med en utstakad framtid. Men allting börjar med en eller flera företagsamma människor som har en idé som förverkligas. En idé som de kan leva på och en idé som växer och som skapar jobb åt andra.

Tillbaka till Borlänge, där kommunen ligger bakom konceptet Trevligt folk. 2019 fick kommunen det föga smickrande epitetet ”Sveriges fulaste stad” av Arkitekturupproret. Den dåvarande näringslivschefen svarade: ”Hellre ful och trevlig än snygg och tråkig!”. Borlänge är en trevlig stad, full av trevliga människor.

Om det också uppfattas som trevligt att driva företag i? Borlänge är en av de få kommunerna som de senaste decennierna haft en starkare tillväxt av jobb bland de större företagen, med de över 50 anställda. Trots det så kommer 23 procent av de kommunala skatteintäkterna från de mindre företagen och deras anställda, exakt lika stor ”tårtbit” som den från de större företagen och deras anställda. Småföretagen är oerhört viktiga i Borlänge och för Borlänge. Sista året som frågan om allmänhetens attityder till företagande ställdes till företagare i Borlänge gav det en föga smickrande plats på 259.

Vad det är som gör att företagare uppfattar den lokala allmänhetens attityder till dem som så svala är däremot svårt att sätta fingret på.

Även politiker och kommunalt anställda tjänstemän skapar förstås den lokala miljön – och i Borlänge har dessa gruppers attityder gentemot företagare tappat runt 100 platser det senaste decenniet. Här finns något som skaver.

Innovationskraft och framtidsanda finns, hos företagare och hos dagens medarbetare på Kvarnsvedens pappersbruk. Vattnet, skogen och järnet är en fortsatt bra grund att bygga företagsamhet kring. Med trevligt folk som ser möjligheter. Förhoppningsvis tar lokalsamhället och politikerna tillvara på detta nu, alternativet ser nämligen inte så ljust ut.