DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

LKAB:s gruva gör Sverige till stormakt igen – om spaden får sättas i marken

LKAB:s nya gruvfyndighet kan göra Sverige till en stormakt på kritiska mineraler och snabbt minska beroendet av Kina, menar Maria Sunér, vd på Svemin. Men svensk byråkrati kan sätta stopp, varnar experter.

Sverige har fått en gruvfyndighet som kan förse elbilsindustrin med nya jordartsmetaller utan bli beroende av Kina. Problemet är att det tar 10-15 år till att gruvan är i drift.

Enligt LKAB är fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller det största fyndet i Europa. En miljon ton kan komma att brytas invid LKAB:s gruva i Kiruna.

Jan Moström, vd för statligt ägda gruvjätten LKAB, anser att de sällsynta jordartsmetallerna blir helt nödvändiga för att kunna göra bland annat batterier och elmotorer. I Kiruna handlar det om Per Geijer-området, som är tänkt att bli LKAB:s nästa brytningsplats.

– Det är Europas största nu kända fyndighet. Fyndet vid Norra kärr vid Vättern är stort, men det här är större, säger han.

Järnmalmen vid Per Geijer-området i Kiruna innehåller ovanligt rikliga mängder av de sällsynta jordartsmetallerna. Totalhalten i fyndet är 0,18 procent. Eftersom dessa metaller brukar räknas i ppm, som innebär miljondelar, så inser man att fyndet är stort.

De sällsynta jordartsmetallerna är helt nödvändiga för att kunna genomföra skiftet från fossil energi till el, förklarar Jan Moström. De finns i allt från batterier till vindkraftssnurror. Men som det är nu kommer de nödvändiga metallerna från Kina.

– I dag finns ett utbudsproblem, men utbudet måste nu öka.

– Kina är helt dominerande, både för gruvdrift och raffinering.

Beroendet innebär en risk, som LKAB nu hoppas kunna hjälpa till att undanröja. Jan Moström berättar att EU-kommissionen i mars ska lägga fram en plan för hur tillgången på kritiska råvaror ska säkras, Caritical Raw Material Act.

Idag har Kina monopol

Tillgången på ämnena är helt avgörande, konstaterar Jan Moström, och Europa är sårbart. Idag kommer cirka 90 procent av alla jordartsmetaller från Kina.

Även Maria Sunér, vd på Svemin, lyfter fram betydelsen av den framtida Per Geijer-gruvan. Det handlar om att säkra sällsynta jordartsmetaller som är centrala för klimatomställningen, men även för till exempel försvarsändamål.

Idag har Kina monopol på dessa råvarumaterial.

– Europa är helt beroende av kinesisk import i dagsläget. Det finns en stor riskfaktor kopplat till det. Den här fyndigheten får stor betydelse för Europas självförsörjningsförmåga när det gäller just sällsynta jordartsmetaller, säger hon.

Om man räknar in fyndet vid Norra kärr så förstår man omfattningen av de sällsynta jordartsmetaller som LKAB nu har funnit:

– Tillsammans med fyndigheten i Norra kärr skulle Sverige kunna vara en stormakt på jordartsmetaller, säger Maria Sunér.

En annan fördel med den framtida gruvan är att man har hittat fler mineraler där:

– När man kan utvinna de sällsynta jordartsmetallerna samtidigt med järn så är det mycket lättare att få ekonomi i projektet.

Rennäring, Natura 2 000 och miljöpåverkan

Men att starta en gruva innebär samtidigt att en omständlig tillståndsprocess inleds.

Först måste intressenterna prospektera en plats för att undersöka vad som finns. Sen måste man undersöka hur mycket som finns, vad det kostar och så vidare. Efter det ska en ansökan om tillstånd lämnas in, både inom ramen för minerallagen och miljölagstiftningen. Från prospektering till gruvdrift kan man räkna med att det kan ta minst 10–15 år.

Men det förutsätter att ansökan inte överklagas av andra intressenter. Det har dock blivit mer regel än undantag att ansökningar överklagas av myndigheter och representanter för närboende och miljöintressen. Det drar ut på tillståndsprocesser ytterligare.

– Det är en utmaning. Det finns ett antal riksintressen som kan störas, som rennäring, Natura 2 000 och miljöpåverkan, säger Jan Moström apropå den rekordstora fyndigheten.

– Det är som alltid när det gäller gruvprojekt, framför allt där det inte redan finns en gruva, säger Maria Sunér.

– LKAB:s fyndighet är nära en gruva men utanför det befintliga gruvområdet. Det betyder att ny mark ska tas i anspråk. Där finns alltid andra intressen som existerar redan idag. Det kan handla om naturvärden eller rennäringen. Här måste avvägningar göras för vilka intressen som ska ha företräde.

Hon menar ändå att tidsramen är rimlig under förutsättning att det finns ekonomi i projektet.

– Jag har goda förhoppningar om att det går att hitta lösningar. Man måste inse värdet av fyndigheten för Sverige och Europa. Och för hela Västvärlden, givet det geopolitiska läget.

Men det är under förutsättning att rätt avvägningar görs, menar hon.

– Tiden att söka ett tillstånd är inte rimlig idag. Det bör gå mycket fortare. Vi måste minst halvera tiden, säger hon.

– Dels handlar det om ökad effektivitet i domstolar och på myndigheter, och ökad tydlighet i hur de agerar. Dels krävs det att det på ett bättre sätt vägs in olika samhällsintressen i processerna. I dagsläget blir det lätt att lokala skyddsintressen väger tyngre än hela samhällets intresse för sällsynta jordartsmetaller.

Krävs fler undersökningar

Även Peter Åkerhammar, utredare på Sveriges geologiska undersökning, SGU, gör bedömningen att det kan ta upp till 15 år innan gruvan är i drift. Han framhåller att det krävs fler undersökningar för att klargöra omfattningen av fyndigheten.

– Ju mer man undersöker fyndigheten desto mer kan man omklassa den. Det kan betyda att den kanske inte var så stor som de trodde från början eller så är den större, det vet man inte. Det kräver mer geologiska undersökningar och borrningar för att säkerställa det.

Det arbetet måste göras i samband med att LKAB skickar in ansökan om en bearbetningskoncession till Bergsstaten.

– När LKAB väl har kommit så långt har de en god uppfattning om hur fyndigheten ser ut. Då kan de säkerställa att de får ekonomi i det och då kan de också ansöka om miljötillstånd.

Peter Åkerhammar anser att tillståndsprocesserna måste effektiviseras.

– Självklart ska det finnas bra och rimliga villkor i all industriverksamhet. Men gruvverksamheten är lite speciell, fyndigheten ligger ju där den ligger. Antingen bryter man den eller så gör man inte det, säger han.

– Idag är EU helt beroende av import av sällsynta jordartsmetaller. Om fyndigheten skulle komma i produktion skulle det betyda oerhört mycket. Vi blir självförsörjda av de här viktiga metallerna i modern teknik som i elbilar, hemelektronik och vindkraft.

Närings- och energiminister Ebba Busch (KD) var med på presskonferensen då nyheten presenterades:

– Det här kommer att spela en nyckelroll för den gröna omställningen i Europa, sade hon.