DEBATTEN OM MINIMILÖNER
S och SD vill ta strid mot EU:s minimilön
Ekonomi (TT)
S och SD vill att regeringen ska stötta Danmark för att få det nyligen klubbade EU-direktivet om minimilöner ogiltigförklarat. Det vore orimligt att inte backa upp danskarna i EU:s domstol, anser de.
– Här har ju Sverige gått i armkrok med Danmark under processen och då tycker jag att Sverige åtminstone måste intervenera i domstolen, säger Tobias Baudin, partisekreterare för Socialdemokraterna.
Om regeringen inte vill lyssna på vad han och S säger borde de ändå lyssna till arbetsmarknadens parter, det vill säga fack och arbetsgivare.
– Det är obegripligt om regeringen inte vill lyssna på parterna, säger Baudin.
Hotar modellen
Likt fack och arbetsgivare varnar Baudin för att direktivet i längden hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen där fack och arbetsgivare förhandlar om löner och kollektivavtal. Det är inte politiker som ska bestämma lönenivåer.
Magnus Persson (SD), ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, vill också se regeringen agera. Men han verkar inte förvänta sig det.
– Jag hade hoppats att regeringen skulle ta rygg på den danska, säger Magnus Persson som spekulerar i att regeringen håller igen.
Förklaringen är, tror Persson, att regeringen inte vill bråka om EU-regler samtidigt som Sverige under detta halvår är ordförande i EU:s ministerråd. Då behövs goda relationer med EU-kommissionen och EU-parlamentet.
Kristdemokraternas EU-parlamentariker Sara Skyttedal skriver på Twitter att hon hoppas att den svenska regeringen tar parti för Danmark inför domstolen, i ett svar till en dansk kollega.
Dansksvenskt nej
Danmark och Sverige var de enda av de 27 medlemsländerna som röstade nej till direktivet vid den slutliga omröstningen i oktober.
I en debattartikel på nyhetssajten Altinget nyligen förklarade parterna, företrädda av LO, tjänstemännens PTK och Svenskt Näringsliv, att de förväntar sig att regeringen gör gemensam sak med Danmark i EU-domstolen. I veckan väntas den danska regeringen formellt lämna in sin begäran till EU-domstolen om att få direktivet ogiltigförklarat.
Ligger lågt
Men den svenska regeringen ligger lågt. En utredning ska reda ut hur direktivet ska genomföras i svensk lag. Fokus nu är på att genomföra direktivet på ett så bra sätt som möjligt för Sverige, enligt Paulina Brandberg (L), biträdande arbetsmarknadsminister.
"Den svenska modellen innebär att det är arbetsmarknadens parter som förhandlar och träffar kollektivavtal om löner. Det står i EU-direktivet att ingenting får tolkas som en skyldighet för medlemsstater som Sverige att införa lagar om minimilöner. Det framgår också tydligt av uppdraget att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska värnas", säger Brandberg i en skriftlig kommentar.
Lars Larsson/TT
Fakta
EU-kommissionen lade i oktober 2020 fram ett direktivförslag med två huvudpunkter om minimilöner i EU.
Den ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.
Den andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. I den uppgörelse som nåtts manas länder där färre än 80 procent av arbetskraften täcks av kollektivförhandlingar att ta fram planer för att aktivt understödja förhandlingar.
Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner. Framför allt Sverige och Danmark har dock varnat för risken att EU:s domstol i slutändan kommer att fastslå att reglerna måste följas av alla.
En uppgörelse nåddes i juni förra året, och EU-länderna sade slutligt ja till kompromissen som nåtts med EU-parlamentet i början av oktober. Danmark och Sverige röstade dock, som enda länder, nej.
