DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Experter: Därför kan krisen slå extra hårt mot Sverige

Redan innan lågkonjunkturen slagit till på allvar stiger arbetslösheten, visar nya siffror. Nu pekar experter ut vilka jobb som försvinner först.  ”Sverige har det största BNP-tappet av de europeiska och nordiska länderna”, säger Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector, som menar att krisen blir besvärlig.

2023 kommer att bli ett tufft år. Det är de flesta ekonomer överens om. Frågan är bara hur djup den stundande lågkonjunkturen blir? Om krisen letar sig in på arbetsmarknaden har vi stora problem, varnade Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank, i TN strax innan nyår.

Och nu kommer just de signalerna i ekonomernas prognoser. Konjunkturförsvagningen kommer med kraft och slår mot jobben.

– Arbetslösheten kommer att stiga tydligt under året. Vi räknar med att den stiger med drygt en procentenhet, säger Susanne Spector, chefsanalytiker på Nordea till TN.

Först påverkas de som redan står utanför arbetsmarknaden, konstaterar hon.

– Vi ser redan minskad efterfrågan på arbetskraft i framför allt hotell och restaurang, detaljhandeln samt byggsektorn – som alla påverkas av högre räntor och pressade hushåll, säger hon.

”Sverige har det största BNP-tappet av de europeiska och nordiska länderna i vår nuvarande prognos.”

Enligt Susanne Spector är dock huvudscenariot att arbetsmarknaden klarar sig på ungefär samma sätt som vid andra jämförbara konjunkturnedgångar. Sysselsättningen faller alltid mindre än BNP, eftersom en del företag väljer att inte dra ned på personal för att vara beredda den dag som efterfrågan kommer tillbaka.

– Den höga bristen under hösten talar för att det kan ta lite längre tid än normalt för arbetsmarknaden att försämras, då företag som går bättre passar på att fylla luckor när andra företag dämpar sin efterfrågan på arbetskraft.

– En faktor som talar i motsatt riktning är att de stora stödpaket som var under pandemin skulle kunna innebära att det finns ett uppdämt tryck på strukturomvandling som materialiseras nu, säger hon.

Det som oroar henne är att varsel, konkurser och tillväxttapp redan har börjat visa sig i Sverige. Nyligen kom siffror från SCB som visar på tydliga BNP-fall.

Hur ser du på risken för att den stundande lågkonjunkturen blir djup?

– Läget för svensk ekonomi är bekymmersamt och det kan ta tid för hushåll och företag att anpassa sig till ett nytt ränte- och kostnadsläge. Det talar framför allt för ett mer långdraget förlopp där det dröjer innan vi kommer tillbaka till förkrisnivå, säger Susanne Spector.

Hur står sig Sverige jämfört med andra länder i era prognoser?

– Sverige har det största BNP-tappet av de europeiska och nordiska länderna i vår nuvarande prognos.

I det här läget kan ytterligare höjningar av räntan slå hårt, varnar hon.

– Fler räntehöjningar pressar hushållen och bostadsmarknaden ytterligare, vilket ökar risken att ekonomin tippar över i ett ännu mer negativt scenario.

Räntehöjningar kan slå hårt

Anders Ljungberg, enhetschef på Analysavdelningen på Arbetsförmedlingen, berättar att också myndigheten bedömer att de ökade räntorna och den ökande inflationen slår hårt mot hushållen under första kvartalet i år.

– Det gör att hushållen måste anpassa sin budget. Det tror vi kommer göra att konsumtionen av sällanköpsvaror och hotell- och restaurangbesök kommer att minska. Det påverkar efterfrågan på arbetskraft och gör, tror vi, att arbetslösheten så smått kommer att öka under andra kvartalet i år, säger han till TN.

– Det kommer sedan att utvecklas, men minska igen under andra halvan av 2024.

Arbetsförmedlingen tror att den lågkonjunktur som Sverige nu går in i blir relativt mild. Läget i Sverige är förhållandevis stabilt, men vi påverkas av det som händer i vår omvärld, med energipriser som slår på inflationen.

– Det gör att Riksbanken måste bedriva en restriktiv penningpolitik, som gör att vi får ökade räntor. Och svenska hushåll är mycket räntekänsliga, med stora skulder och rörliga lån. En räntehöjning påverkar snabbt, säger Anders Ljungberg.

Unga och utrikes födda drabbas först

Han menar att de som drabbas först av en ökande arbetslöshet är samma typ av personer som under coronakrisen, nämligen de som inte har en fast förankring på arbetsmarknaden, som är unga och utlandsfödda.

– Men det är också grupper som oftast påverkas positivt så fort konjunkturen vänder igen, säger han.

Vad krävs för att arbetslösheten ska tippa över?

– Vi påverkas väldigt mycket och snabbt av utvecklingen i omvärlden, främst om energipriserna skulle fortsätta öka, om kriget i Ukraina skulle bli utdraget och om utvecklingen i Kina skulle gå åt ett sämre håll, säger Anders Ljungberg.

– Skulle man lägga en inhemsk vinkel på det här, så måste vi följa avtalsrörelsen. Det är ett unikt läge, för vi har ju inte haft en så här hög inflation på 30 år och vi har haft en väldigt god reallöneutveckling. Nu prövas industrimärket för första gången fullt ut.

Vad är risken med avtalsrörelsen?

– Det är att det skulle kunna bli för höga lönelyft, som gör att Riksbanken blir orolig och börjar höja styrräntan ytterligare.

– Vi har en inflation på över tio procent. Det kan man inte kompensera sig för i det här läget. Det gäller att tänka att det här förhoppningsvis är en engångsföreteelse och att om alla nu tar sitt ansvar och har återhållsamma lönekrav, så skulle det kunna innebära att man kan komma tillbaka igen och få en bättre reallöneutveckling på sikt, säger Anders Ljungberg.

Löneökningar kan förvärra situationen

Han får medhåll från Eva Uddén Sonnegård, som är ekonomie doktor och forskare på Ratio.

– Kraven från arbetstagarna är höga och samtidigt har enhetsarbetskostnaderna ökat för företagen. Man menar också att produktiviteten kommer att bli väldigt låg under några år. Därför kommer höga löneökningar vara svårt för företagen att leverera.

Även nationalekonomen och professorn Lars Calmfors ser risker i avtalsrörelsen, inte minst med fackens krav på en låglönesatsning.

– Framför allt är det olyckligt i ett läge där arbetslösheten kommer att öka, och den slår ju mot lågutbildade i första hand. Då är det ju dåligt ur sysselsättningssynpunkt om det blir väldigt stora löneökningar för dem med lägst lön. Det är definitivt en dålig timing, sa han häromdagen till Trading Direkt rapporterar Nyhetsbyrån Direkt.

”Oron är att det blir en utdragen kris och att långtidsarbetslösheten fastnar på en ännu högre nivå.”

Enligt Anders Ljungberg är Arbetsförmedlingens största farhågor inför lågkonjunkturen att det skulle finnas ännu fler faktorer som Sverige själv inte kan styra, det vill säga att utvecklingen i omvärlden skulle gå åt ett ännu sämre håll än det redan gör. Då finns risken för en ännu mer restriktiv penningpolitik.

– Då skulle arbetslösheten öka ytterligare.

– Vi kommer att ha låg- och högkonjunkturer även i framtiden. Men blir lågkonjunkturen längre ökar långtidsarbetslösheten. Vi såg det under pandemin.

Under pandemin gick antalet långtidsarbetslösa, alltså personer som har varit arbetslösa i tolv månader eller mer, upp till 190 000 personer. Nu har siffran minskat något, till 150 000, men ligger fortfarande på en mycket hög nivå.

– Men oron är att det här blir en utdragen kris och att långtidsarbetslösheten fastnar på en ännu högre nivå och då blir det ännu jobbigare långsiktigt.

”När tillväxten inte ökar finns det en risk för stagflation. Då blir det en väldigt svår situation för en centralbank.”

Eva Uddén Sonnegård konstaterar att arbetslösheten än så länge inte är så hög, men att den har börjat öka.

– Arbetslösheten ökar i en lågkonjunktur. Det ingår. I vanliga fall är det upp till Riksbanken att utjämna konjunkturvariationerna, men nu har den fört en politik som kanske inte kan användas på samma sätt, eftersom den ligger bakom en av faktorerna som har orsakat den höga inflationen och lågkonjunkturen, säger hon och betonar att det vanligaste är att sänka räntan under en lågkonjunktur.

Men nu höjer alltså Riksbanken räntan, eftersom inflationen är för hög, trots att vi är på väg in i en lågkonjunktur.

– Men när tillväxten inte ökar finns det en risk för stagflation. Då blir det en väldigt svår situation för en centralbank.

– Jag tror att så fort Riksbanken ser att inflationen har stabiliserats och börjar komma ner mot två procent, så kommer den att börja sänka räntorna, säger Eva Uddén Sonnegård.

Varnar för större polarisering

När det gäller arbetslösheten är hon inte så bekymrad över nivån, utan mer över tudelningen.

– Det som kommer att hända nu är att vi kommer att få en större polarisering.

Hon håller med om att det är ungdomar och utrikes födda som kommer att drabbas först i lågkonjunkturen.

− Företagens anställningsplaner har gått ner och det gäller brett. Inom till exempel handel syns dessutom att företagens planer att anställa är negativa – och det är en sådan sektor där många ungdomar arbetar.

– Men jag är mer bekymrad för utrikes födda än för ungdomar. Ungdomarna har ofta extrajobb samtidigt som de studerar, säger Eva Uddén Sonnegård och menar att de utrikesfödda i stället tenderar att helt försörja sig på de jobb som nu riskerar att försvinna.