ELKRISEN

Experten: ”Kärnkraft det enda som kan rädda välfärd och klimat”

EU:s system med utsläppsrätter kommer att göra de fossila kraftslagen dyrare. Samtidigt ökar nu utsläppen i Centraleuropa. I Tyskland ökar exempelvis kolkraften. ”Alla kanske inte gillar det, men en kraftig utbyggnad av kärnkraft är det enda som räddar både välfärd och klimat”, säger Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik.

I skrivande stund pågår våldsamma sammandrabbningar mellan aktivister och poliser i byn Lützerath utanför Köln. Orsaken är att byn ska rivas för att göra plats för utökad brunkolsbrytning och tusentals poliser har kallats till platsen för att mota bort tiotusentals demonstranter. Enligt den tyska Polismyndigheten har fler än 70 poliser skadats i sammandrabbningarna. Även Greta Thunberg reste till området för att protestera och lyftes bort av kravallpolis.

Faktum är att kolkraften i Tyskland ökar eftersom landet stängt ned stora delar av sin fossilfria kärnkraft och i stället valt rysk gas som viktig och planerbar kraft i elsystemet, vilket Tidningen Näringslivet utförligt berättat om tidigare.

Och nu är hela Europa med och betalar priset för satsningen eftersom det är det dyraste kraftslaget som budas in som styr priserna för det sammankopplade elsystemet. När vinden mojnar och den tyska industrin får förlita sig på kol samt eftertraktad gas blir det dyrt både för klimatet och Europas hushåll, inklusive Sveriges.

Tysklands grannländer satsar på kärnkraft

Intermittenta kraftslag som vind- och solkraft har haft och kommer att fortsätta ha en viktig roll i att mota bort koldioxid ur systemet men behöver planerbar kraft för att balanseras upp. Batteri- eller vätgasproduktion ligger för långt bort för att storskaligt växlas upp och om man inte vill ha kärnkraft måste dessa kraftslag kombineras med olika fossila alternativ som gas-, olja- eller kolkraft, menar Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik.

Att upprätthålla exempelvis Tysklands eller Polens ekonomier utan kärnkraft och samtidigt uppnå miljömålen är inte realistiskt, anser han.

Flera av Tysklands direkta grannländer som också ligger tunga i kol och rysk gas, som Polen, Tjeckien och Nederländerna, har börjat planera för ny omfattande kärnkraft, och Frankrike som fortsatt med kärnkraften är ett av de grönaste länderna i Europa tillsammans med Norge som har så att det räcker och blir över med vattenkraft samt Sverige som har en kombination av både vattenkraft och kärnkraft.

Men Tyskland går åt motsatt håll och tycker att det är viktigare att stänga ned fossilfri kärnkraft än att minska kolkraften, förklarar Staffan Reveman.

– Tyskland bränner tio miljoner ton brunkol per månad och brunkolskraften ökade med 6,9 terawattimmar under 2022. Detta smutsiga miljöförstörande kraftslag exporteras också runt i Europa till hutlösa priser så fort det inte blåser, säger han till TN.

I grunden är det nödvändigtvis inte särskilt dyrt att elda brunkol för att driva ekonomin. Tyskland tillhör den absoluta världstoppen när det gäller brunkolsreserver och det är både billigt och enkelt att bryta och transportera. Men här kommer EU och klimatmålen in i bilden.

För att mota bort koldioxiden finns i EU ett utsläppshandelssystem som omfattar elproduktion, tung industri och flyg inom unionen. Ett visst antal så kallade utsläppsrätter ges ut varje år. En andel auktioneras ut och resten delas ut gratis till företagen i systemet som måste leverera en utsläppsrätt till myndigheterna för varje ton utsläpp de haft under året. Om företag X inte använder sina utsläppsrätter kan de sälja dem till företag Y och därmed gynnar systemet miljövänliga producenter och straffar miljöförstörande. Antalet utsläppsrätter som ges ut varje år harmoniserar med de uppsatta miljömålen och kommer därför att minska år för år. Efter 2040 kommer inga fler utsläppsrätter att ges ut.

Också el som produceras med naturgas omfattas av systemet då naturgasen släpper ut ungefär hälften så mycket koldioxid per kilowattimme som kolkraft. I dagsläget ges ungefär 1,5 miljarder nya utsläppsrätter ut varje år och varje utsläppsrätt motsvarar 1 ton koldioxid. Utgivningen minskar varje år och 2030 ska utsläppen vara minskade med 62 procent.

– Utsläppen kommer varken bli mer eller mindre än antalet utsläppsrätter. Därför är också naturgas bara en tillfällig lösning. Det här systemet kommer att fasa ut kol, naturgas och andra fossila bränslen med tvingande kraft, säger nationalekonomen och professorn John Hassler till TN.

Ett liknande system för utsläppsrätter (EU ETS II) är tänkt att träda i kraft 2027 för transporter och uppvärmning på bostadsmarknaden. Detta samtidigt som många länder i Central- och Sydeuropa till stor del är beroende av just gas för uppvärmning.

– Det är egentligen bara formaliteter som är kvar innan vi har ett sådant system på plats. Då kommer 99 procent av alla koldioxidutsläpp att vara riggat under ett utsläppshandelssystem där man har full kontroll, förklarar John Hassler.

Som för det existerande systemet kommer varje ton utsläpp kräva en utsläppsrätt av den som släpper ut och planen är att antalet utsläppsrätter ska minska varje år och nå noll år 2044. Dessutom kommer regler som förbjuder försäljning av fossildrivna bilar från år 2035. Företag som inte ställt om innan dess får helt enkelt läggas ned.

– EU-kommissionen, EU-parlamentet och alla regeringar kom överens om detta strax innan jul och inget enstaka land kan ändra på det utan det krävs enighet. Utsläppsrätterna minskar för varje år vilket kommer öka priset för utsläpp och därmed allt fossilt. Samtidigt kommer systemet att driva på den tekniska utvecklingen mot fossilfrihet. Fossila affärsmodeller blir olönsamma men nya klimatneutrala växer fram, säger John Hassler.

Att energislukaren Tyskland med tung industri och fler än 80 miljoner invånare nu öppnar ny kolproduktion och ökar sina utsläpp betyder alltså att mängden som behöver minskas ökar ju längre problemet skjuts fram.

Efter en snabb huvudräkning baserat på utsläppsrätterna bedömer John Hassler att kostnaden för brunkolskraft för närvarande ligger någonstans runt 60-70 öre per kilowattimme bara för att få släppa ut koldioxiden.

– Just nu finns ändå lönsamhet i detta men i längden kommer det bli ekonomiskt ohållbart att producera el genom att elda kol, förklarar han.

Kärnkraft är billigt och effektivt

Vindkraft är i genomsnitt billigare än kärnkraft om man bara räknar producerad kilowattimme men då har man inte räknat på kostnaden för elsystemet som helhet. Vindkraft behöver balanseras upp av planerbar kraft vare sig denna planerbara kraft är kärnkraft, vätgas, batterilager, gas, olja eller kol. Fram tills kriget i Ukraina och för att utsläppsrätterna ännu inte drivit upp priserna särskilt dramatiskt har de intermittenta kraftslagen kunnat balanseras upp av billig gas från Ryssland. Nu är det stopp i det flödet och betydligt dyrare och mer miljöskadlig skiffergas från USA samt kol och olja har fått ett uppsving i stället.

Elpriset blir då billigt när det blåser men stiger när vinden mojnar. Vindkraften producerar dessutom som mest när priset är som lägst. Detta minskar lönsamheten i vindkraften men ökar den i planerbar kraft.

Som bekant är Europa sammankopplat och kol, olja och gas exporteras runt i Europa när det inte blåser eftersom det saknas tillräcklig mängd fossilfri planerbar kraft och då drivs priserna upp även i Sverige. Priset sätts där efterfrågan finns och efterfrågan finns till stor del i energislukande Tysklands tunga industri.

– Hela EU får betala priset för Tysklands fullkomligt idiotiska politik och sedan finns det politiker, även i Sverige, som tycker att Tysklands modell är bra och något att ta efter. Folk frågar mig ofta vad det finns för lösning på det här problemet och jag kan tyvärr bara se en enda lösning. En massiv utbyggnad av kärnkraften. Jag är ledsen – men det är det vi har att välja på, säger Staffan Reveman.

John Hassler noterar att det var med en omfattande kärnkraftsutbyggnad som Sverige gjorde sig kvitt oljan under oljekrisen på 70-talet. Ett beslut som tjänat både den svenska ekonomin och klimatet mycket väl. Som mest under 80-talet stod den svenska kärnkraften för ungefär hälften av den svenska elproduktionen. I dag står den för ungefär en tredjedel.

– På tio år byggde vi upp kärnkraften och fjärrvärmen så att oljan kunde fasas ut. Vi har visat att det går, säger John Hassler.

Om man däremot inte vill satsa på kärnkraft måste en oerhört omfattande utbyggnad av de intermittenta källorna samt många olika lagringsmetoder komma på plats för att parera långa perioder av dålig vind. Dessutom tenderar vindstyrkan att minska när det är som allra kallast ute där också temperaturen gör att elbehovet är som allra störst. Tyskland har i dag 30 000 vindkraftverk på en yta stor som Finland och med drygt 80 miljoner invånare i landet. Att ersätta kärnkraft, gas och kol med intermittenta källor blir ingen lätt utmaning.

– Ska man upp i de 22 gigawatt solel som Tysklands klimatminister Robert Habeck planerar så har man en 10 kilometer hög stapel av solpaneler att installera per arbetsdag, konstaterar Staffan Reveman.

Industrin skulle också kunna ta en del av smällen men detta skulle komma med ett högt pris för den tyska ekonomin och det tyska folket, menar John Hassler.

– Det finns så klart inga måsten även om det är lättare med kärnkraft. Att ekonomin fullständigt kollapsar och att vi får lägga ner allt tror jag definitivt inte men det kommer att driva fram effektiviseringsprocesser som förstås inte är gratis. Det går att klara sig utan kärnkraft men det är tveklöst så att det kommer att bli dyrare, säger han.

Med Tysklands kraftiga ställning i EU. Kommer inte systemet med utsläppsrätter bara att rivas upp?

– Nej det tror jag inte. Man har ändå 17 år på sig fram till 2040. Jag är helt övertygad om att marknadskrafterna tvingas ägna sig åt att hitta lösningar. Om man sedan i slutänden inser att det nog inte går utan kärnkraft, ja då får man starta kärnkraft. Då blir det nog SMR som man tvingas till eftersom det går snabbare. Tyskarna kan inte själva ändra på besluten utan det här utsläppssystemet finns och de kommer helt enkelt tvingas hitta sätt att sänka utsläppen.

Staffan Reveman är inte lika övertygad om att systemet med utsläppsrätter kommer att förbli intakt.

– Alla länder ser till sitt eget bästa och Tyskland har en väldigt tung röst i EU. Tyskland kommer naturligtvis aldrig att acceptera något som helt kommer att knäcka deras egen ekonomi och tvinga industrin att stänga ned och dessutom är Tyskland en så stor del av EU att om Tyskland lider så lider hela övriga Europa också. I Sverige tror jag att den nuvarande regeringen har en politik som kommer att lösa energifrågan men Tyskland är mil ifrån en lösning.

Kärnkraftsopinionen i Tyskland svänger långsamt

Han noterar dock att kärnkraftsopinionen i Tyskland långsamt svänger i takt med att kolkraftsproduktionen och priserna ökar. 2006 producerade Tysklands kärnkraft 160 terawattimmar el vilket är ungefär lika mycket som hela Sverige producerar inklusive exporten.

Men reaktorerna har på grund av politiska beslut stängts och de sista som producerar cirka 30 terawattimmar per år ska enligt nuvarande beslut fasas ut i vår. Det motsvarar nästan lika mycket el som halva den svenska vattenkraften producerar. Samtidigt stod sol och vind bara för en tredjedel av Tysklands produktion under 2022.

– I Tyskland har vi inga möjligheter till storskalig vattenkraft och då är det kärnkraft eller fossilt samt höga priser som gäller och allt fler tyskar börjar förstå det sambandet. Problemet är att den nuvarande regeringen aldrig kommer att genomföra de politiska besluten som krävs eftersom regeringens kärnkraftsmotstånd inte handlar om vad som är bäst för klimatet och ekonomin utan religiös ideologi. Att ställa om till brunkol och importerad skiffergas från USA är förstås knappast positivt på något sätt.

Staffan Reveman har två huvudscenarion som han tror på. Antingen kommer utsläppsrättssystemet och därmed EU:s nuvarande klimatmål att rivas upp eller modifieras, eller så kommer regeringskoalitionen SPD, FDP och Allians 90/De gröna, att spricka och en ny regering tvingas gå in med hårdhandskarna och städa upp.

– Om den nuvarande regeringskoalitionen spricker så spricker den på grund av kärnkraften. Man har gjort nya kompromisser om att de kvarvarande reaktorerna ska få köras till den 15 april men sedan ska de tas ur drift och då blir det ännu mer kolkraft. Jag förmodar att den tyska regeringen så småningom kommer att brytas upp men om den inte gör det eller totalt ändrar inriktning på energipolitiken så ligger Tyskland väldigt illa till. Det är en fullständig omöjlighet att driva Tyskland fossilfritt utan kärnkraft inom en överskådlig framtid.

Det går helt enkelt inte att så pass snabbt varken bygga ut vindkraft eller solceller med tillhörande lagringsmetoder eller bygga upp en sådan importinfrastruktur som krävs för att driva den tyska industrin fossilfritt och utan kärnkraft. Inte utan att ekonomin brakar ihop, anser han.

– Därför måste kärnkraftsmotståndet släppa i Tyskland, annars är det bara att glömma några klimatmål, säger Staffan Reveman.