RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Mathandeln falskt anklagad – greedflationen finns inte visar årssiffror

Dagligvaruhandeln har vid flera tillfällen anklagats för att höja priserna för mycket, så kallad ”greedflation”. Men nu har de slutgiltiga siffrorna för 2022 kommit och de visar att det är precis tvärtom. ”Dagligvaruhandeln gjorde ett historiskt svagt år”, säger Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel till TN.

Under stora delar av 2022 har livsmedelshandeln tvingats ta emot kritik i media och från debattörer, som hävdat att dagligvaruhandeln ägnat sig åt så kallad ”greedflation”, alltså att de höjt priserna omotiverat mycket för att själva sko sig i krisen.

Det är något som till och med den dåvarande statsministern Magdalena Andersson i en partiledardebatt oroade sig över i somras.

Tidningen Näringslivet kunde dock redan i oktober visa att detta till dags datum inte stämde. Den 6 december kom så även Konjunkturinstitutet fram till samma slutsats och den 17 januari i år presenterades det slutgiltiga beviset när branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel publicerade dagligvaruindex för helåret 2022.

Det rör sig om ett historiskt svagt år för den svenska dagligvaruhandeln. Rensat för inflation minskade försäljningen 2022 med 5,6 procent.

– Försäljningen i dagligvaruhandeln ökade visserligen med 5,7 procent under 2022 men eftersom prisökningarna var historiskt höga och uppgick till 11,3 procent enligt SCB:s konsumentprisindex så innebär det att den prisjusterade försäljningsutvecklingen i dagligvaruhandeln kan estimeras till -5,6 procent, säger Svensk Dagligvaruhandels vd Karin Brynell till Tidningen Näringslivet.

Konsumenterna är mer priskänsliga

Under december månad blev försäljningen ännu sämre, en minskning med 10,6 procent justerat för inflation.

– Det rör sig sannolikt om en kombination av att konsumenterna köper färre och billigare produkter. När konsumenterna får mindre i plånboken så påverkas inköpen vilket spiller över på handeln. Köttbiten kanske blir köttfärs och fler kunder letar efter kampanjvaror där priserna är väldigt pressade och marginalerna mindre. I vår undersökning i juli sa 55 procent av konsumenterna att de i högre grad än tidigare letar extrapriser och kampanjpriser, säger Karin Brynell.

Ett bevis på att även marginalerna minskar och att dagligvarubutikerna absorberar delar av prisökningarna och tar smällen ur egen ficka är att producentprisindex under hela året varit högre än konsumentprisindex. Detta innebär att kostnadsökningarna i kedjan inte når ut till konsument i sin helhet.

– Med andra ord minskar marginalerna för dagligvarubutikerna, konstaterar Karin Brynell.

Kostnadscocktail av krig och elkris

Men vad är då orsakerna till priserna på produkterna ökat? Problemen pågick egentligen under hela året. Redan i januari blev situationen påfrestande när elräkningarna för december började trilla in. Gas- och efterföljande el hade redan börjat rusa och ytterligare kostnadsökningar kom från logistik- och tillverkningsbekymmer efter coronanedstängningarna i Asien.

Allt förvärrades förstås med kriget i Ukraina som inte bara ytterligare ökade priset på gas- och olja och därmed elpriserna utan också skapade brister och prisökningar på produkter som spannmål och konstgödsel. Kostnader som slog rejält mot livsmedelsproducenterna och därmed hela kedjan från jord till bord. Lägg därtill det faktum att ungefär halva Sveriges livsmedelsförsörjning kommer från import vilket blivit dyrare när kronan försvagats.

Även i butikerna ökar kostnaderna och här handlar det främst om el och lokalhyror. Handlarna har ofta stora butiker och nu väntas det blir värre eftersom många nyligen fått en hyreshöjning på över tio procent, konstaterade Svensk Handel i veckan. Att dagligvarubutikerna inreds med kylar och frysar gör också sitt på elräkningen.

Marginalerna i branschen är mycket små

Eftersom marginalerna i livsmedelshandeln är små måste branschens aktörer föra alla kostnader vidare till konsumenterna men för varje led i kedjan från producent till grossist och grossist till dagligvarubutik finns nya kontrakt att ta hänsyn till. Det blir en fördröjning innan priserna slutligen når hyllan i butiken.

– Det är det vi har sett hela året med prisökningar men de har legat steget bakom, konstaterar Karin Brynell.

Eftersom inflationen fortsatt är hög finns heller ingen ljusning i sikte.

– Vi kommer att få se fortsatta prisökningar under 2023, varnar Karin Brynell.

Tror du att vi kommer att få se varsel i dagligvaruhandeln?

– Vi har inte sett det ännu och jag vill inte spekulera i om det blir så. Men det är absolut en tuffare tid och det är klart att det kan påverka personalen.

Butikschefen: Höjer mindre än motiverat

Markus Wahlgren, butikschef hos Stora Coop Visby på Gotland bekräftar bilden. Tack och lov har butiken rörligt elpris och omförhandling av detta avtal ligger ett par år bort.

– Det blev mycket bra tajming där, vi ligger runt 50-öringen per kilowattimme. Trots att vi energieffektiviserat väldigt mycket i allt från ventilation till kylar så går det inte att komma ifrån att en dagligvarubutik drar mycket ström, säger han.

Att dagligvaruhandeln skulle skära emellan och öka priserna mer än motiverat tror han inte alls på. Pris är en av de viktigaste faktorerna i dagligvaruhandeln och konkurrensen är mycket hård, särskilt nu när konsumenterna är priskänsliga och uppmärksamma. Att höja priserna för mycket skulle spela lågprisaktörerna Willys och Lidl rakt i händerna.

– Tvärtom så har inköpspriserna ökat mer än vi tar ut i prishöjningar. Konkurrensen är väldigt hård, konstaterar Markus Wahlgren.

När det gäller kundernas beteende straffas butiken desto mer. Kunderna styrs mot billigare alternativ där butikens egna marginaler är sämre.

– De riktar in sig mycket på kampanjvaror och sedan ser man förskjutningar där dyrare varor går bort. Istället för att köpa en köttbit så kanske de köper korv. En sak som är positiv är dock att differensen mellan utländska varor och svenskproducerade har blivit mindre eftersom det blivit dyrare att importera. Det gotländska köttet har inte ökat lika mycket som importerade motsvarigheter, säger han.

Även ett minskat antal besökare på Gotland syns i försäljningen.

– Det är färre från fastlandet som kommer ut till Gotland. Priserna i färjetrafiken har ökat och man kanske sparar in på ett annat sätt än man gjorde tidigare, säger han.