OSUND KONKURRENS
Våg av olagliga kommunala verksamheter – ”Riskfritt att fuska”
90 procent av alla kommunala gym är olagliga, visar nya siffror. Men det stannar inte där. Efter pandemin har otillåtna upphandlingar och verksamheter spridit sig snabbt i kommunerna. ”Det uppfattas som ganska riskfritt att fuska i upphandlingar”, säger professorn Olle Lundin till TN.
Enligt Konkurrensverket förekommer korruption i 5–10 procent av de upphandlingar som har granskats de senaste fem åren. Myndighetens generaldirektör Rikard Jermsten gick nyligen ut i Di och varnade för risken att osund konkurrens och korruption nu ökar när konjunkturen går ner.
Den bilden delar även Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.
– När läget blir allt tajtare är det frestande att ta de genvägar som faktiskt finns och rigga upphandlingar till exempel. Den risken finns absolut. Tyvärr finns det ingen politisk vilja att ta tag i det här. Det är inte bra som det är nu, och det slår ju också Konkurrensverket fast, säger han.
Han konstaterar att det fuskas en hel del i svenska upphandlingssituationer, och allra vanligast är otillåtna direktupphandlingar.
– Man struntar helt enkelt i att upphandla och handlar i stället av en närstående eller av en före detta anställd som man tycker är en bra person. Problemet är att det uppfattas som ganska riskfritt att fuska i upphandlingar.
Nio av tio kommunala gym olagliga
Konkurrensverket har för stora uppgifter med för lite resurser och därför hinner de helt enkelt inte med det som de ska, påpekar han. Myndigheten ansvarar för all upphandling i Sverige, för alla konkurrensfrågor och för all konkurrensstörande offentlig säljverksamhet.
I en färsk rapport slår Konkurrensverket fast 90 procent av alla kommunala gym är olagliga, främst för att omfattningen av deras verksamheter är för stora.
Egentligen är det inte tillåtet med kommunala gym men det har godkänts i rättspraxis och motiverats enligt så kallad anknytningskompetens, när det finns en naturlig koppling. Därmed går det bra att till exempel ett badhus har ett litet gym i sina lokaler, så länge som det drivs enligt självkostnadsprincipen och är i begränsad omfattning.
– Självkostnadsprincipen ställer till det något alldeles ofantligt. Hela gymmarknaden i kommunen riskerar att slås ut eftersom ett kommunalt gym inte får ta ut marknadsmässiga priser. Det är väldigt problematisk, säger Olle Lundin.
Fastighetssektorn utsatt
Ett område där det förekommer ”mycket osund konkurrens, korruption och tokigheter” från kommunens sida är fastighetssektorn, enligt Olle Lundin. Det är inte ovanligt att kommunala fastighetsbolag äter sig in på byggsektorns område och bedriver mer verksamhet än fastighetsförvaltning eftersom de ofta har stora resurser, menar han.
– När kommunen väl har grävskoporna, lastbilarna och byggfolket ligger det nära till hands att sälja tjänster till den privata marknaden eller till andra kommuner, men det får de inte alls göra. De ska bara hantera sina egna fastigheter. säger Olle Lundin.
Han har i tidigare intervjuer berättat om att Umeås kommunala hamnbolag sålde snus till snussugna finländare på besök, och att ledningen inte tog på allvar att det innebar otillåten konkurrens med företagen. Vd:n tyckte inte att det var något konstigt alls eftersom bolaget var delägt tillsammans med finska intressen och då gällde inte svenska lagar och regler, berättar Olle Lundin.
– Om det upptäcks att kommuner konkurrerar på ett felaktigt sätt med företagen är deras inställning ofta att ”jaha, men det behöver väl inte vi bry oss om”. I praktiken stämmer det också för det händer ingenting. Jag tror att Umeås hamnbolag fortfarande säljer snus.
Han är kritisk till att Konkurrensverket inte ingriper mer trots att det ofta är tydligt för alla inblandade att kommunen inte följer reglerna.
– När verket säger att 90 procent av alla kommunala gym är otillåtna så ska de såklart slå till där.
Efterfrågar personligt ansvar
Det stora problemet, menar han, är att det inte finns några personliga sanktioner mot förtroendevalda tjänstemän på den kommunala sidan, något som finns i våra grannländer Finland, Danmark och Norge. Danmark har till exempel ett personligt vite.
– Om någon kommer på dig med att fuska i en upphandling i Sverige och se till din kusin får ett fint kontrakt, är det värsta som kan hända att kommunen får betala sanktionsavgifter. Det händer inget med dig.
I dag är tjänsteansvaret begränsat till myndighetsutövning vilket innebär att det är kriminellt inom områden som exempelvis LSS och socialt bistånd.
Olle Lundin efterfrågar någon form av personligt ansvar även när det gäller upphandlingssituationer eller när det handlar om konkurrerande verksamhet.
– Vi är duktiga på kontroll i Sverige men att utkräva ansvar är för oss nästan helt främmande. SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, hävdar att det blir svårt att rekrytera om de förtroendevalda ska ha ett personligt ansvar. Men är det verkligen de politikerna som vi vill ha?
”JO:s kritik är ju bara svärta på ett papper – det händer ingenting.”
Han berättar om ett känt JO-ärende där en kommun beslutade att badhuset skulle säljas, och kort därefter sålde en politiker det till en bekant för tio kronor. Det överklagades och kommunen dömdes i domstol. Men trots att kommuner har en skyldighet att rätta till det som de har dömts gjorde inte kommunen det och fick därför även kritik från JO.
– Men JO:s kritik är ju bara svärta på ett papper – det händer ingenting. Det är det som är kruxet – att det inte händer något när kommuner gör så här, utan de kan bara fortsätta som tidigare.
Så kallat kommunalt lag- och domstolstrots är en vanlig företeelse i Sverige, enligt Olle Lundin.
– Kommunalt lagtrots innebär att kommunen struntar i regleringarna och säger att ”det skiter vi i – vi kör bara”. Domstolstrots innebär att en domstol har slagit fast att något är olagligt men kommunen struntar i att och att stoppa det, utan bara låter det vara.
Det är ett bekymmer att regler som finns inte tillämpas, betonar Olle Lundin.
– Varken polis, åklagare eller JO använder instrumenten som de har. Använder vi inte ens de sanktioner vi har så kommer det inte att hända någonting.
Ett annat problem är att åklagare och polis till stora delar saknar kompetens inom området, konstaterar han.
– De förstår när folk skjuter på varandra, men när det fattas felaktiga beslut i en kommun vet de inte vad de ska göra och då går de inte in där, säger Olle Lundin.
”I någon omfattning förekommer det i nästan alla kommuner.”
Stefan Sagebro, expert på konkurrens och statsstöd på Svenskt Näringsliv, förklarar att det finns flera orsaker till att offentliga aktörer konkurrerar med säljverksamheter av olika slag.
– I någon omfattning förekommer det i nästan alla kommuner. Vissa gör det av okunskap eller av gammal vana. Andra vet att de befinner sig i en gråzon men de har resurser att ge sig in på nya marknader, och ser en möjlighet att driva en verksamhet som de anser är bra för kommunen.
Ökar efter pandemin
Efter att kommunallagen ändrades 2010 minskade den osunda konkurrensen i kommunerna långsamt, men när pandemin slog till vände utvecklingen uppåt.
– Sedan dess har det över lag varit sämre igen. Den riktigt långsiktiga trenden är positiv men de senaste åren har varit illavarslande. Om nu arbetslösheten går upp ökar risken för att kommuner för att få fler i arbete startar upp egna verksamheter som konkurrerar med befintlig näringsverksamhet, säger Stefan Sagebro.
Kommunallagen är relativt komplex och otydlig kring vad en kommun får göra och inte, enligt Stefan Sagebro. Det är en ramlagstiftning där detaljerna utvecklas i praxis allt eftersom.
– Det gör det svårt att alltid göra rätt. I så fall måste kommunen ha en väldigt god marginal vilket gör att det, inte minst från politiskt håll, finns en stor acceptans för att vara i en slags gråzon. Inställningen är att ”vi tror att det här är rätt – den som ifrågasätter det får gå till domstol och klaga”.
”I dagsläget finns det inget incitament för kommuner att vara på den säkra sidan.”
Om kommunen har startat en verksamhet som är otillåten och som leder till konkurrensproblem, så ska den upphöra. Men eftersom kommuner inte får några böter har de inget att förlora på att vara i en gråzon, konstaterar Stefan Sagebro. Han efterfrågar en skärpning av lagstiftningen.
– I dagsläget finns det inget incitament för kommuner att vara på den säkra sidan. Det tillsammans med domstolens hårt ställda beviskrav på Konkurrensverket gör att det fortfarande är svårt att komma till rätta med konkurrensproblem i kommuner.
