KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Därför storsatsar Storbritannien på kärnkraft igen

På några månader ändrades allt för Storbritannien. Från att kärnkraften var på reträtt har ambitionerna för nya reaktorer växlats upp rejält. Skiftet resulterade i en helt ny energipolitik. ”Vi fick vår beskärda del av den geopolitiska verkligheten”, säger Tom Greatrex, vd för Nuclear Industry Association, till TN.

Kärnkraften i Storbritannien har varit på reträtt under en längre tid. Vid millenniumskiftet bidrog den med 25 procent av Storbritanniens elproduktion.

Den kvoten har sjunkit till 15 procent. Idag står de gaseldade kraftverken för 40 procent av landets elproduktion följt av vind- och sol med på 25 procent.

Men nu har den utvecklingen vänt - ett skifte - som i princip inträffat på några månader, berättar Tom Greatrex, vd för den brittiska branschorganisationen Nuclear Industry Association, för Tidningen Näringslivet.

Hälften av kärnkraften tas ur produktion

För Storbritannien finns det, som i de flesta europeiska länder, ett före och efter 2021 och 2022.

När Ryssland började strypa gasflödet till Europa i slutet av 2021, för att i mitten av 2022 helt stänga av det kastades Europa in i en akut energikris.

Den har drabbat Storbritanniens företag och hushåll stenhårt.

Elpriserna steg med 65 procent under 2022 och gaspriserna med 128 procent. Den genomsnittliga elräkningen ökade från 1 042 pund till 2 500 och 6,7 miljoner hushåll i Storbritannien klassas nu som energifattiga.

– Även om vi inte importerar så mycket gas från Ryssland så ledde invasionen av Ukraina till att elpriset steg på ett sätt som regeringen inte kunde kontrollera, säger Tom Greatrex.

Men, det fanns även en ambition med kärnkraften innan 2022, berättar han.

Planen var att dels färdigställa de två påbörjade EPR-reaktorerna på sammanlagt 3,2 GW vid Hinkley Point C dels sätta ett startdatum för byggnationen av de två EPR-reaktorerna vid Sizewell C.

Hinkley Point som ägs av det franska energiföretaget EDF Energy och ett kinesiskt företag planeras att efter stora förseningar tas i drift 2027. Sizewell är tänkt att börja byggas i mitten av 2030-talet.

Men samtidigt ska nästan hälften av Storbritanniens kärnkraftverk tas ur produktion de kommande åren.

– Det skulle betyda att med de reaktorer som tas ur drift, och med Hinkley och Sizewell i produktion, kommer vi i princip ligga på samma elproduktionsnivå som nu om inte lite lägre. Samtidigt ser vi att efterfrågan på el stiger kraftigt i takt med att elproduktionen ska vara fossilfri 2035, säger Tom Greatrex.

Så var läget, men sedan kastades världen in i 2021 och 2022.

En ny energistrategi

En stor orsak till Storbritanniens energichock kan spåras till landets gasberoende, konstaterar Tom Greatrex. Av den totala gaskonsumtionen på 856 TWh 2021 användes 318 TWh till att värma upp hus och fastigheter och 254 TWh för att driva elproducerande kraftverk.

”Vi kan inte fortsätta så här. Så länge väst är ekonomiskt beroende av Putin kommer han att göra allt för att dra nytta av det. Därför måste det beroendet avslutas nu”, kommenterade den dåvarande premiärministern Boris Johnsson händelseutvecklingen i mars 2022.

En månad senare, i april 2022, lanserade den brittiska regeringen sin nya energistrategi. Den siktar helt på den nationella energisäkerheten och på att bli oberoende av andra länder för sin energitillförsel.

Strategin täcker hela spektret, från en nysatsning med nya licenser för att utvinna olja och gas i Nordsjön och en jättesatsning på den havsbaserade vindkraften med målet att den ska producera 50 GW el 2050. Och för kärnkraften höjer man ambitionen från dagens 6,5 GW till 24 GW fram till 2050.

– Det är en betydande ambitionshöjning och orsaken till det beror på vi fick vår beskärda del av den geopolitiska verkligheten under den förra vintern och som det är nu producerar vi över hälften av vår el med gas när det inte blåser, säger Tom Greatrex.

När den nya strategin presenterades bildades även ett nytt regeringsorgan, Great British Nuclear, med ambitionen att ta fram en rad nya kärnkraftsprojekt så fort som möjligt.

I stället för en ny reaktor i decenniet ska Storbritannien nu bygga en ny reaktor varje år, kommenterade den dåvarande premiärministern Boris Johnsson i maj vid myndighetens bildade. Samtidigt sköt man till ett startkapital om 120 miljoner pund öronmärkta för kärnkraftssatsningar till den nya myndigheten.

Det gäller främst stora så kallade EPR-reaktorer som också brukar kallas den tredje generationens tryckvattenreaktordesigner.

Stor satsning på SMR-reaktorer

Men man gör också en storsatsning på så kallade små modulära reaktorer, eller SMR-reaktorer, som har en ”avgörande betydelse” i den nya strategin, skriver regeringen.

– Om man är seriös med sin satsning på kärnkraft och målet med 24 GW så måste även en satsning på SMR-reaktorer ingå, konstaterar Tom Greatrex.

En fördel för Storbritannien är att det nationella företaget Rolls-Royce har satsat på och utvecklat en egen SMR-reaktor och i november förra året rullade företaget ut en plan för sina etableringar i Storbritannien.

Här har Rolls-Royce nyligen besökt sex platser runt om i landet där kärnkraftsreaktorer tidigare varit lokaliserade för att undersöka möjligheten att etablera SMR-reaktorer. Fördelen är att de då kan kopplas upp på elnätet lättare.

Företaget leder också ett SMR-konsortium tillsammans med flera företag där målsättningen är att så snart som möjligt få tillstånd för att bygga 16 nya SMR-reaktorer.

I mars förra året skickade konsortiet in sin första ansökan till Storbritanniens motsvarighet till Strålsäkerhetsmyndigheten för företagets SMR-reaktor, en Rolls-Royce SMR Limited 470MW.

Den brittiska regeringen har också skjutit till 210 miljoner pund i subventioner till Rolls Royce för att snabba på utvecklingen Man har även exportplaner för de små reaktorerna.

– Den brittiska regeringen ser en global marknad för de här reaktorerna. Man vill ligga i framkant och utveckla tekniken. Därför går staten in med miljardbelopp så att man kan bygga upp en industri, säger Carl Berglöf, kärnkraftsexpert på Energiföretagen.

Ny modell för finansiering

Finansieringen av kärnkraft, och då specifikt, de stora EPR-reaktorerna har varit ett problem, eftersom kapitalkostnaden blivit så hög när byggprocesserna försenats.

Den vanligaste finansieringsmodellen för förnybar energi är den så kallade ”contract for difference”, men den har också använts för ny kärnkraft. Här får ägarna ett förutbestämt så kallat ”strike price” som gäller i 35 år.

Faller marknadspriset på el under det priset så står staten för mellanskillnaden, men om elpriset är högre än det priset så måste ägarna betala tillbaka överskottet till den brittiska staten.

Tom Greatrex menar att den modellen inte varit optimal för kärnkraften just eftersom de projekten dragit ut på tiden.

– För Hinkley Point C sattes ”strike price” till 92,50 pund per MWh, men ägarna måste vänta till anläggningen är klar innan man kan börja få tillbaka investerade pengar, och eftersom projektet har försenats så har deras kapitalkostnad ökat kraftigt, säger Tom Greatrex.

För att säkra finansieringen har därför den brittiska regeringen tagit en mer aktiv roll i finansieringen av ny kärnkraft.

I Sizewell C köpte man ut de kinesiska ägarna och i november förra året gick man in med 700 miljoner pund i projektet mot en 50 procentig ägarandel.

Redan i slutet av 2021 presenterade också den brittiska regeringen en ny finansieringsmodell som man vill applicera på byggandet av ny kärnkraft. I stället för ”contract for difference” ska man försöka med RAB-modellen (Regulated Asset Base)

Den har tidigare använts när stora vatten – och gasinfrastrukturprojekt finansierats och bygger på att konsumenterna är med från början och finansierar via skattsedeln.

– Det betyder att projektet genererar pengar redan under byggtiden och att ägarna inte måste vänta till det är avslutat för att börja få avkastning på sin investering. Det sänker risken och därmed kapitalkostnaderna, säger Tom Greatrex.

Tanken är att om ägarna slipper de höga kapitalkostnaderna behöver de inte kompensera för dem senare genom att ta ut högre energipriser och det tjänar även konsumenterna på

Hur är det med tillståndsprocesserna i Storbritannien. Är de en stoppkloss?

– Ja, och de är en av anledningarna till att bygga Hinkley Point C. Alla tillståndsprocesser tar mycket längre tid än själva byggnationen. Det problemen gäller för många andra infrastrukturprojekt och för utbyggnad av havsbaserad vindkraft, säger Tom Greatrex.

Det framtida brittiska elsystemet kommer att bygga på havsbaserad vindkraft där den nya energistrategin alltså siktar på 50 GW till 2050.

Men, påpekar Tom Greatrex, det bygger på att även kärnkraften byggs ut som man sagt. Dels för att den är planerbar, dels för att den bidrar med olika stabiliserings- och stödtjänster som elsystemet behöver.

– Att planerbar kraft behövs för att stötta upp så mycket vindkraft är något som de allra flesta nu insett. Det som är glädjande är att även investerarna har förstått betydelsen av energisäkerhet och man ser helheten på ett annat sätt nu, konstaterar Tom Greatrex.