DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Staten håvar in miljarder på elskatten – ”Borde tas bort helt”

Politikerna pumpar ut stöd när elpriserna rusar. Men kritikerna menar att regeringen borde välja en annan väg. ”Det är en bra idé att sänka elskatten och momsen”, säger Erik Thornström på Energiföretagen till TN.

Företag och privatpersoner kämpar med jätteräkningar när elpriserna slår rekord efter rekord. Politikerna försöker att övertrumfa varandra med löften om olika stöd och bidrag. Men nu växer kritiken mot den inställningen.

– Tillfälliga åtgärder som återbetalning av flaskhalsavgifter har varit nödvändiga i den situation som råder. Framöver bör man i första hand sikta mot mer generella åtgärder, som stärker företagens konkurrenskraft. En sänkt elskatt för företag skulle minska kostnaderna och därmed riskerna för neddragningar och arbetslöshet, säger Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom vid Svenskt Näringsliv, till TN.

Han får medhåll av branschorganisationen Energiföretagen som oroar sig för att företagen drabbas av långdragna och oförutsägbara administrativa processer när elstöden ska hanteras.

– Det är en bra idé att sänka elskatten och momsen. Fördelen är att man slipper all administration. Företagen och konsumenterna får lättnaden direkt på elräkningen i jämförelse med högkostnadsskyddet som innebär en lång administrativ process, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter vid Energiföretagen.

En stor fråga för branschen

Energiföretagen organiserar 400 energibolag, bland andra jättarna Vattenfall, Fortum och Eon. Men de flesta energibolagen är små och extra utsatta under rådande energikris. Branschorganisationen menar att exempelvis en elräkningsakut skulle öka elhandelsföretagens administration orimligt mycket.

– Det är en stor fråga för branschen hur regeringen väljer att utforma stöden. En liten elhandlare har inte de ekonomiska förutsättningarna eller den personella kompetensen att hantera stora administrativa processer och agera ”bank”. Situationen är redan ansträngd idag och många företag dras med likviditetsproblematik, säger Erik Thornström.

Energiföretagen pekar på att våra grannländer gått en annan väg. Danmark har sänkt energiskatten tillfälligt och Finland har infört en tidsbegränsad sänkning av momsen.

– Att justera en procentsiffra är en marginell åtgärd och en mycket rakare lösning än ett stöd, säger Erik Thornström.

Tredje högsta elskatten i Europa

Sverige införde energiskatten 1951 och då hamnade den på 1 öre. 1975 höjdes den för första gången för att på 90-talet höjas kraftigt. Då infördes också momsen, vilket ökade skattebelastningen rejält. Vid det senaste årsskiftet höjdes elskatten från 36 till 39,2 öre per kilowattimme. En tredjedel av kundernas totala elkostnad består idag av skatt och moms. Sverige har den tredje högsta elskatten i Europa.

Skattebetalarnas förening har under lång tid varit mycket kritiskt mot elskatten med motiveringen att den beskattar ren el på samma sätt som tobak och alkohol.

– Först tas en hög punktskatt ut och ovanpå det läggs mycket moms. Elskatten blir därför en straffskatt på det som faktiskt producerar tillväxt och välfärd i Sverige. Elskatten drabbar företag och privatpersoner till ingen som helst nytta. Därför borde elskatten tas bort helt, säger Christian Ekström, vd för Skattebetalarna, till TN.

Momsen skenar

Skattebetalarna pekar på att staten fått in mindre intäkter från elskatten som en konsekvens av att svenskarna förbrukar mindre el när energipriserna rusar. Men samtidigt skenar momsen eftersom den är kopplad till priset. Enligt Skattebetalarnas uträkning gör staten sig en rejäl hacka på momsintäkterna. 2020 drog staten in 27,2 miljarder på elskatten och 13,1 på momsen. 2021 låg elskatten kvar på samma nivå men momsen ökade till drygt 16 miljarder på grund av de stigande elpriserna. Preliminära beräkningar visar att momsintäkterna för 2022 når över 20 miljarder kronor.

– På två år har momsintäkterna alltså gått från 13 till 20 miljarder. Det är en 50-procentig ökning av momsintäkterna och det är pengar som går direkt till statskassan, säger Christian Ekström.

Elstöden kan höja inflationen

Skattebetalarna menar att Sverige kämpar med två grundläggande problem just nu. Det ena är att Sverige har ett energisystem som inte riktigt fungerar på grund av inhemska politiska beslut. Det andra problemet är att Sverige lägger en straffskatt på ren energi.

– För många företag är el en helt avgörande produktionsfaktor. De kan inte skruva ner värmen och komma undan utan en stor del av svensk industri är beroende av el. Att då straffbeskatta den är att förstöra för det svenska näringslivet och det är att förstöra vår välfärd, säger Christian Ekström.

Ekonomer varnar för att elstöden också riskerar att höja inflationen ytterligare. Konjunkturinstitutet uppger i en analys att regeringens elstöd sannolikt kommer att driva upp inflationen. Däremot skulle en sänkning av elskatten bidra till att pressa ned inflationen.

– Det finns med andra ord många goda skäl till att sänka elskatten. Det är uppenbart att bidrag driver inflation. Därför ser vi hellre sänkt skatt än stöd, säger Christian Ekström till TN.