DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Covid-19 kostade elever ett tredjedels läsår

Nedstängningarna och restriktionerna under coronapandemin påverkade elever världen över. Men hur mycket? Enligt en ny internationell studie förlorade eleverna kunskap motsvarande ett tredjedels läsår. Fast Sverige utgör ett undantag.

Det har uppskattats att 95 procent av alla världens elever berördes – mer eller mindre – när pandemin grasserade som värst. För att ringa in hur mycket elevernas kunskapsinhämtning bromsades har forskare i Frankrike och Storbritannien vägt samman resultaten från totalt 42 studier i 15 länder, däribland Sverige.

Enligt denna metaanalys, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Human Behaviour, tappade eleverna i genomsnitt 35 procent av ett normalt läsår. Det handlar både om undervisning som fick skjutas fram - alltså en kunskapsinhämtning som gick långsammare än planerat - och kunskaper och färdigheter som eleverna tidigare hade men förlorade under pandemin. Detta tapp har kvarstått i åtminstone 2,5 år. Enligt studien har effekterna varit mer kännbara i matematik än i läsning, och mer kännbara för elever från resurssvaga familjer.

Inte hämtats in

Kunskapsunderskottet uppstod redan tidigt i pandemin, och ännu har förlusten inte kunnat hämtas in. Å andra sidan har tappet inte ökat med tiden, enligt rapporten.

Sverige finns representerat med en av de 42 studier som ligger till grund för slutsatserna. Men Sverige var också ett av få länder som behöll grundskolorna öppna under pandemin - distansundervisningen gällde ju först på gymnasienivå. Och just i den svenska studien sågs ingen pandemieffekt alls på eleverna.

Det var forskare vid Karolinska institutet och Linnéuniversitetet som jämförde lågstadieelevers läsförmåga före och under pandemin, och inte kunde se någon negativ förändring. Tvärtom förbättrades resultaten lite grann under pandemin. Detta gällde generellt, oavsett elevernas socioekonomiska bakgrund.

– Folkhälsomyndigheten valde ju en helt annan väg, med att de svenska skolorna skulle hålla öppet. Med facit i hand verkar det ju ha varit rätt väg att gå, säger Linda Fälth, docent vid Linnéuniversitetet och en av författarna av den svenska rapporten.

Påverkar många ämnen

Hon betonar att studien inte ger besked om hur det gick för de äldre eleverna, eller hur andra förmågor, som till exempel räknefärdigheterna, har påverkats.

– Men eftersom läsförståelse påverkar många ämnen bör det ha varit till generell nytta att läsförmågan inte sjunkit, utan ligger kvar på samma nivå, säger Linda Fälth.

I den internationella metastudien framkom dock att räknefärdigheterna - alltså matematik - ser ut att ha påverkats i högre grad än läsförmågan.

Att just matematik var ett sårbart ämne har för övrigt också Skolverket konstaterat i sin nationella uppföljning av pandemins effekter på skolväsendet. Men detta gällde framför allt de äldre eleverna, på högstadiet och gymnasiet. Orsakerna var dels hög lärar- och elevfrånvaro, dels distansundervisning. Utan direktkontakt, i klassrummet, blev det svårt för lärarna att avgöra om alla hängde med. Elever drog sig också mer för att be om hjälp.

Senare i år presenteras resultaten av två stora internationella kunskapsmätningar: Pirls och Pisa. De kommer att ge viktiga besked om hur pandemin har påverkat elever i Sverige och i en lång rad andra länder. Pirls undersöker läsförmågan bland fjärdeklassare, medan Pisa undersöker 15-åringars kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse.

Anna Lena Wallström/TT