DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Toppinvesteraren sågar svenska skatter – här är jobben som försvinner

Sverige halkar efter andra länder när det gäller kunskapsintensiva jobb, visar nya siffror. Nordic Capitals operativa chef Klas Tikkanen pekar ut det svenska skattetrycket som ett av de största problemen. ”Sverige är på väg åt fel håll”, säger han till TN.

Riskkapitalbolaget Nordic Capital har under flera år stöttat framtagningen av ett index över kunskapsjobbens utbredning i Europa gjord av forskningsinstitutet European Centre for Policy Reform and Entrepreneurship, ECEPR. Med kunskapsjobb menar riskkapitalbolaget de jobb som finns i kunskapsintensiva industrier som bland annat forskning och utveckling, läkemedelsindustrin liksom avancerade kommunikations- och informationsjobb.

Mätningen omfattar 31 europeiska länder och 280 regioner. I det senaste indexet från 2022 syns hur Sverige, och även Stockholmsregionen, halkar efter i toppen. Nu har både Bratislava, Prag och Budapest en högre koncentration av kunskapsjobb än Stockholm - som sjunkit från andra till fjärde plats bland 280 europeiska regioner.

Börjat röra sig åt fel håll

Sverige har alltså befunnit sig verkligt högt upp under en längre tid, men halkar nu efter, vad beror det på? Enligt Klas Tikkanen, operativ chef för Nordic Capital, har Sverige börjat röra sig åt fel håll.

– De länder som har ekonomier som är på uppåtgående kan man beskriva som att de går från klarhet till klarhet vad gäller både lagstiftning och myndigheternas och politikens arbetssätt. Det innebär att företagare vågar investera och jobbtillväxten ökar, förklarar Klas Tikkanen.

Hemligheten bakom kunskapsjobbens framväxt hänger nära samman med bland annat lägre skattetryck och en låg politisk risk, menar han.

Resultaten i rapporten går emot den känsla vi har om Sverige som ett företagarland, menar Klas Tikkanen.

För tjugo år sedan så hade Sverige en låg politisk risk, men idag är det annorlunda.

Varnar för regelkrånglet

Klas Tikkanen pekar på regelkrånglet som följer med företagande i Sverige liksom vad han kallar en ”irrationell lagstiftning” där vi beskattar lön väldigt högt i jämförelse med andra länder.

– Sverige lever mycket fortfarande på vår storhetstid, konstaterar han även om det också finns flera skäl att lyfta fram Sverige som attraktivt också för företagen:

– Vi har ett relativt bra investeringsklimat och många nystartade företag. Men vi har till stor del en arbetskraft som inte matchar efterfrågan på arbetsmarknaden, säger Klas Tikkanen.

– Det råder brist på programmerare och ingenjörer i våra portföljbolag, samtidigt som vi vet att många unga väljer inriktningar på universiteten som är självutvecklande.

Problem med bostäder

Sverige har också problem med bostäder vilket gör det svårt att rekrytera den arbetskraft man behöver.

– Tittar man på de här aspekterna så får man en bild av att Sverige är på väg åt fel håll och delvis är det sant.

Klas Tikkanen ser framför sig att med rätt åtgärder från politiken så kan Sverige komma ikapp och ta ledningen igen när det gäller utvecklingen av kunskapsjobben.

– Det är viktigt att vi får ett lägre skattetryck och generellt sett lägre skatt på arbete på bred front. Men även att man jobbar mer för att motverka ytterligare regleringar och hinder som dyker upp för företagen.

– Det behöver finnas en hög tröskel för att införa nya regler på samma sätt som man ska vara effektiv med att ta bort regler som inte behövs längre, menar Klas Tikkanen.

Låt begravda skatter vila

Sedan finns det även lagstiftning som med rätta slopats, som arvs- och gåvoskatterna, tillägger Klas Tikkanen. Den breda uppslutningen för att ta bort arvs- gåvo och förmögenhetsskatterna hoppas han består över tid.

– Vi ska komma ihåg att Sverige ligger bra till men andra länder har samtidigt haft lättare att genomföra snabba förbättringar och då hamnar vi på efterkälken.

Om Sverige nu gör allt rätt så menar Klas Tikkanen att det kommer innebära att såväl nya företag som jobb liksom fler superentreprenörer växer fram.

– Bara man förbättrar en sak så har man börjat med ett förbättringsarbete som påverkar helheten. Fler kunskapsjobb kommer leda till ännu fler vanliga jobb också, spår han.