KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Så nära är Sverige ny kärnkraft – ”Snabbare än vi kunnat hoppas på”

Efter regeringens besked om att riva hinder i Miljöbalken har minst 24 kommuner öppnat för minireaktorer. Kärnkraftsprojektören Kärnfull Next bekräftar för TN att de är nedringda av nya intressenter. Men det är naivt att tro att det inte kommer att krävas mer, menar Fortums Anton Steen.

– Vi jobbar dygnet runt med att ta möten och besvara frågor om tekniken, säger John Ahlberg, medgrundare av kärnkraftsprojektören Kärnfull Next.

Efter att regeringen nyligen öppnade för möjligheten att bygga fler kärnkraftverk på fler platser, berättar han för TN om en tillströmning av intressenter för deras småskaliga reaktorer (SMR).

– Vi har sett ett jätteintresse speciellt efter att regeringen valt att agera så pass snabbt med att göra ändringar i Miljöbalken. Det är snabbare än vi hade kunnat hoppas på vilket är glädjande, säger han.

Vilka nya kunder det handlar om är John Ahlberg förtegen om. Men nu när det är fritt fram att bygga ny elproduktion är minst 24 av landets kommuner öppna för ny kärnkraft på egen mark, visar en TT-enkät.

– Det enda jag kan säga är att vår organisation växer för varje dag. Vi hade redan en stor pipeline innan. Men nu är det fler som hör av sig och vill veta mer om våra konceptstudier som ett första steg i att bygga en reaktor, säger han.

De nedringda telefonerna på Kärnfull Nexts kontor vittnar om ett större skifte i det svenska energilandskapet. För bara ett år sedan sågs kärnkraftsmotståndet på regeringsnivå. Då tonade energiminister Khashayar Farmanbar (S) ner kärnkraftens roll i den svenska energiförsörjningen i SVT:s agenda och sa att nya investeringar i kraftslaget inte en var en ”hållbar väg framåt”.

Knappt ett år senare har pendeln svängt. Nu kan nästan sex av tio svenskar tänka sig att "fortsätta använda kärnkraften och vid behov bygga nya reaktorer”, enligt en fjolårsenkät från Analysgruppen, som ägs av Energiföretagen. I slutet av 2017 låg siffran under 30 procent, under 2021 på cirka 45 procent.

Positiva signaler

I höstas lanserade finska energibolaget Fortum en förstudie som i detalj utvärderar vilka förutsättningar som finns för att fatta investeringsbeslut för såväl nya SMR:er som storskaliga reaktorer i Finland och Sverige. Där ser Anton Steen, chef för samhällskontakter på Fortum, flera positiva signaler för ny svensk kärnkraft.

– Vi märker av den här svängningen i form av ett ökat stöd i opinionen och en omsvängning i politiken. Kärnkraften kommer att vara jätteviktig om vi ska klara elektrifieringen och i förlängningen våra klimatmål. Vi på Fortum brukar prata om att det kommer behövas en ”tallriksmodell” för elsystemet där vi kommer att behöva ungefär en tredjedel av planerbar, väderberoende och flexibel kraft. Det kommer att behövas en hälsosam mix av alla fossilfria kraftslag för att systemet ska fungera optimalt, säger Anton Steen.

I en samlad myndighetsrapport från Energimyndigheten, Svenska Kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Trafikverket pekas kärnkraften ut som avgörande för framtidens elförsörjning. Detta om vi ska säkra ett fördubblat svenskt elbehov till uppemot 280 TWh om drygt tio år.

– Vi ser framför oss en historisk utbyggnad av elproduktion och där kommer vi behöva alla energislag som står till vårt förfogande, säger Maria Westrin, chef på enheten energimarknader vid Energimyndigheten.

Behövs stabilitet i elsystemet

Liknande tongångar kommer från Ulf Moberg, teknisk direktör på Svenska kraftnät.

– För att säkra elbehovet i framtiden kommer vi behöva få in mer effekt i systemet för att tillhandahålla el under alla årstider. Det kommer att kräva fossilfri och planerbar elproduktion som kärnkraft och kraftvärme. Ett elnät med stabil effekt, spänning och frekvens är en förutsättning för en hållbar elektrifiering i samhället, säger han.

För John Ahlberg på Kärnfull Next är kärnkraftstrenden ingen nyhet, utan i linje med den omvärldsanalys de har gjort för flera år sedan. Skillnaden är att det nu pratas mer öppet om det.

– Om vi tittar tillbaka till 2018–2019 var det ingen som pratade om kärnkraft. Nu börjar vi se stora förändringar. Kärnkraftens stöd från den allmänna opinionen har växt och nu ser vi att politikerna börjar hänga med. Några avgörande faktorer är att EU har erkänt kärnkraft i sin taxonomi, att den tidigare regeringen sagt ja till ett slutförvar av använt kärnbränsle och att vi nu öppnar för ändringar i Miljöbalken vad gäller utbyggnad av kärnkraften, säger John Ahlberg.

Och nu verkar också många kommunpolitiker vara med på tåget.

– Det är klart att många kommuner är intresserade av att blåsa liv i sina lokala ekonomier med ett fossilfritt alternativ som inte tar mer markanspråk än en fotbollsplan. För dem finns det stora socioekonomiska fördelar i form av tillväxt och arbetstillfällen, säger han.

”Nu har allmänheten insett att vi inte kan begränsa oss till antingen vind, sol eller kärnkraft.”

Anton Steen på Fortum välkomnar det nya samtalsklimatet eftersom vi nu kan fokusera på de viktiga frågorna.

– Sverige har länge haft ett samtalsklimat som har präglats av att vara för eller emot kärnkraft. Nu har allmänheten insett att vi inte kan begränsa oss till antingen vind, sol eller kärnkraft. Nu upplever vi mer diskussioner om hur vi ska bygga ut kärnkraften, vad ska vi göra för att gå framåt och vad kan vi lära oss av bland annat Finland som bygger kärnkraft just nu, säger han.

Kräver nya finansieringslösningar

Nyligen har Fortum aviserat nya satsningar på ny svensk kärnkraft, bland annat genom att teckna avtal med Kärnfull Next.

– Det är så stora volymer som behöver byggas ut framöver och därför tror vi att vi tillsammans med Kärnfull Next kan hitta nya sätt att finansiera kärnkraft. Kärnkraft kommer inte byggas och finansieras som det gjorde på 70–80-talet där stora kraftbolag finansierade reaktorer på egen balansräkning. Vi behöver göra mer som vindkraftsindustrin har gjort genom att hitta nya finansieringslösningar och få in ett större mångfald av kapital, säger han.

Trots att kärnkraften vinner större acceptans i Sverige återstår stora utmaningar. En av dem är utbyggnaden av elnätet, menar Ulf Moberg på Svenska kraftnät.

– Det tar generellt lång tid för att få en ledning på plats. Ledtiden för att få en beviljad elkoncession ligger på runt 10–12 år och det är svårt att göra något åt på kort sikt. Vi jobbar så mycket vi kan från vår sida på att korta ner våra interna processer och strukturer för att få ner ledtiderna. Men vi sitter inte på alla processerna. Det beror också på vad som lyfts i samråd med markägare, kommun, länsstyrelse och tillståndsgivande myndigheter och mark- och miljödomstolar, säger han.

Enligt Kärnfull Next vilar ett stort ansvar på Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Framöver måste tillståndsmyndigheter och länsstyrelser ges de verktyg som behövs för att agera i linje med Sveriges elbehov. Det är även viktigt att Strålsäkerhetsmyndigheten är uppsjungen på ny kärnenergi och tar sig an ansökningar så snabbt och effektivt som möjligt, säger han.

”Naiv föreställning”

Men en större utmaning är att snabbt vända flera decennier av svensk avvecklingsagenda, menar Anton Steen.

– Vi tror att det finns en naiv föreställning om att tar vi bort de legala hindren för kärnkraft, så kommer det vara fritt fram för en utbyggnad. Men vi får inte glömma att vi internationellt sett fortfarande är ett avvecklingsland och att kärnkraften är flera decennier efter de förnybara alternativen vad gäller politiskt stöd och förutsättningar. Det kommer krävas en liknande aktiv främjande politik för kärnkraften framöver, säger han.

På vilket sätt?

– Det aktiva regulatoriska, kommersiella, och politiska främjandet har gjort vind- och solkraften till mogna tekniker som nu byggs ut på marknadsmässiga grunder, vilket såklart är väldigt positivt. Vi bör ha samma mål för kärnkraften. Vi lägger till exempel mellan 3–5 miljarder varje år i direkta stöd till förnybar energi medan kärnkraften inte får några stöd överhuvudtaget eftersom det är förbjudet enligt lag, säger han.

Framöver hoppas John Ahlberg på Kärnfull Next på en bred politisk överenskommelse för att driva igenom Tidöavtalets åtgärdspunkter för kärnkraften. Det handlar bland annat om snabbspår för kärnkraft i miljötillståndsprocessen, undanröjande av hinder för statliga satsningar på all fossilfri elproduktion och statliga kreditgarantier.

– Sen återstår det att se om och när Sveriges samtliga partier sluter upp kring att ändra formuleringen för vår energimix från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Då finns alla möjligheter att nå klimatmål tack vare bland annat rikliga mängder ny kommersiell kärnkraft.

När tror du vi kan se ny kärnkraft i Sverige?

– Vi kommer tuffa på i bra tempo under 20-talet för att undanröja de stora hindren och påbörja byggnationen. Sen ser vi att vi kan erbjuda våra elektroner eller vår vätgas i början av 2030-talet. Vi arbetar för att sänka trösklarna på alla sätt. Vi står redo med kunder och finansiering. Vi har också en teknik med kokvattenreaktorer och kärnbränsle som Sveriges myndigheter och underleverantörer redan är bekant med. Vi vill bli en viktig bit i hållbarhetspusslet, säger han.