ARBETSKRAFTSINVANDRING

Migrationsverkets gd slår ifrån sig kritiken: "Ansvarar inte för lagstiftningen"

Handläggningstider på flera år, sammanblandade ärenden och företag som drabbas när medarbetare inte får uppehållstillstånd. Kritiken mot Migrationsverket har på senare tid varit hård. Men det är inget som generaldirektör Mikael Ribbenvik tar ansvar för. ”Jag styr ju på systemet och inte på det enskilda ärendet”, säger han till TN.

Migrationsverket har på senare tid fått hård kritik för sin hantering av arbetstillstånd för personer som kommer till Sverige från länder utanför EU. Kritiken har bland annat handlat om felaktiga beslut, krångliga processer, allt för långa handläggningstider och bristfällig information.

Med den kompetensbrist som råder i nästan alla branscher är arbetskraftsinvandring räddningen för många företag, men krångliga och utdragna processer för att få arbetstillstånd sätter käppar i hjulen.

I en TN-intervju om kritiken slår generaldirektören Mikael Ribbenvik ifrån sig kritiken och menar att Migrationsverket inte kunde ha gjort annorlunda. Han hänvisar istället till externa faktorer som någon annan rår över.

– Jag är ytterst ansvarig för mycket men inte för lagstiftningen, säger han till TN.

Han förklarar att myndigheten är inne i en ”perfekt storm” just nu. En del handlar om den nya lagstiftning som trädde i kraft den 1 juni förra året, som innebär utökade kontroller i syfte att stävja missbruk i systemet.

Det är klart att det upplevs som en krånglig process, konstaterar han.

– Den nya lagstiftningen innebar att vi fick kontakta alla arbetsgivarna och lämna ett föreläggande om att inkomma ett underskrivet anställningsavtal i stället som tidigare, ett anställningserbjudande.

Vill stoppa överklagningar

En annan faktor som påverkar är att antalet ansökningar om arbetstillstånd har ökat kraftigt på senare tid. 2022 inkom över 100 000 ansökningar vilket innebär en fördubbling på fem år.

En tredje orsak är en ny förvaltningslag som gör att den som inte är nöjd med handläggningstiden kan klaga till Migrationsverket. Klarar myndigheten inte att fatta beslut direkt kan det tas vidare till domstolen som då kan ge verket i uppdrag att avgöra ärendet skyndsamt.

– Det här kostar enormt mycket administration. Därför kommer jag, tillsammans med domstolarna, att komma in med en hemställan till regeringen där vi begär undantag från detta. Vi vill hellre avgöra ärenden än administrera dem.

Många företag anser att de långa handläggningstiderna ställer till det för dem, och de försämrar deras konkurrenskraft. Hur ser du som myndighetschef på den kritiken?

– Vi har ett krav på oss att det får ta högst fyra månader. Förväntansbilden på oss är ofta högre. Det är därför som vi skapar ett certifieringssystem för de som har ett återkommande behov. Där har vi betydligt högre ambitioner just på grund av att vi förstår hur viktigt det är för företag.

”Handlar inte om mina känslor”

För certifierade företag är Migrationsverkets ambition att handläggningen för förstagångsärenden ska ta högst 10 dagar, och för förlängningar högst 20 dagar. Just nu ligger snittet på 37 dagar, vilket är ”konkurrenskraftigt” jämfört med andra länder, enligt Mikael Ribbenvik.

Kan du förstå frustrationen hos dem som efter att ha fått ett jobb i Sverige måste vänta i sitt hemland i flera månader innan de vet om de kan flytta till Sverige med sin familj? Eller hos företagen som skriker efter kompetens som inte finns i Sverige, som också måste vänta?

– Ja, jag förstår det men det här handlar inte om mina känslor utan om myndighetens åtgärder.

Enligt många av dem som TN har talat med kan handläggningsärenden ta långt mer än fyra månader, inte sällan år. Fackförbundet Sulf har flera gånger varnat för att de långa handläggningstiderna hindrar forskare från att verka i Sverige, vilket i sin tur har lett till att Sverige ses som mindre attraktivt som land.

Volvo Cars har till TN konstaterat att migrationsprocessen går så långsamt att företaget riskerar att förlora kompetensen till konkurrenter i länder där myndigheterna är betydligt snabbare.

Är det rättssäkert när det tar så lång tid?

– Vi har en fyramånadersgräns enligt en förordning, men vår ambition är att det ska gå snabbare. Vi har satt upp en certifieringsprocess som tar 37 dagar, och vårt genomsnitt för alla ärenden ligger på 3,8 månader. Men det finns givetvis exempel på ärenden som tar kortare respektive längre tid.

Med 100 000 ansökningar på ett år går det alltid att hitta exempel på något ”helt galet eller orimligt”, menar Mikael Ribbenvik.

– Som generaldirektör är jag medveten om att de exemplen finns, men jag styr ju på systemet och inte på det enskilda ärendet, säger han.

Fördubblat antal ansökningar

Alla som har fått ett avslag på sin ansökan tycker att det är fel eftersom de hade en annan uppfattning, konstaterar han.

– Det är ett populärt narrativ att Migrationsverket är inkompetent på något sätt. Det är ett löjligt narrativ! Orsakerna går att spåra i kraftigt ökat – fördubblat – antal ansökningar.

”Alla ska kontrolleras.”

TN har tidigare rapporterat om Linda Ok, där Migrationsverket dels har tagit ett par år på sig med handläggningen, dels har blandat ihop fallet med något annat fall. Det är dock inget som generaldirektören verkar fästa särskilt mycket uppmärksamhet vid.

– Det kommer alltid att vara så att när vi känner att vi har lyckats, när vi har vänt trenden och är nöjda, så kommer det att finnas ett ärende som inte verkar riktigt klokt. Det kommer alltid att finnas ett exempel som går att använda för att driva sin tes.

Migrationsverket är lite som säkerhetskontrollen på Arlanda, förklarar Mikael Ribbenvik.

– Alla måste gå igenom den men det finns alltid någon som säger ”ska ni verkligen kolla min gamla mamma – tror ni att hon har en bomb?”. Det finns alltid någon tycker att det är onödigt och krångligt, och som undrar om det verkligen är nödvändigt. Men så ser inte myndighetslogiken ut – alla ska kontrolleras.

– Vi har en omvärld som är betydligt hemskare än vad den var tidigare. Här finns tyvärr försök att exploatera människor i Sverige och de försöker komma in genom alla kanaler. Den sidan får vi inte tappa bort i den här debatten.

Handlingsplan för att hantera lagstiftning

Under förra året ökade antalet anställda som jobbar med arbetstillstånd på Migrationsverket från 200 till 300. I september beslutades om en handlingsplan för att hantera den nya krångligare lagstiftningen och de många fler ärenden som den innebar. I höstas fattades också beslut om att utreda en enhet för internationell rekrytering, för att erbjuda stora etableringar och företag i behov av tredjelandsmedborgare bättre service och förutsägbarhet.

– I vår verksamhetsstrategi står det sedan länge att vi ska verka för ett konkurrenskraftigt Sverige. Det betyder så korta handläggningstider som möjligt, men även att beivra missbruk. Seriösa företagare vill inte ha otillbörlig konkurrens.

Mikael Ribbenviks uppdrag framåt är att se till att myndighetens arbetssätt ses över och att mer av processen kring arbetstillstånd digitaliseras. Certifieringssystemet ska ses över så att det träffar rätt och är effektivt, och spetssatsningen på högkvalificerade ska sparkas i gång.

Finns det risk för längre handläggningstider i och med den nya enheten för internationell rekrytering?

– Nej, det handlar om att spetsa till ett uppdrag för att kunna ge bättre service och information, och erbjuda bättre kontakt med myndigheten. Ambitionen är att det ska bli bättre.

Allt kan ändras i ett slag

I Tidöavtalet föreslås ett lönegolv för arbetstillstånd till personer från tredje land. Siffran är inte klar än men det har talats om att det ska landa i spannet 29 000–33 200 kronor. Så fort det finns en siffra på det kommer Migrationsverket att räkna på hur många som exkluderas för att de inte kan söka tillstånd.

– Genomförs den lagstiftningen, vilket är regeringens ambition, ändras allt i ett slag. Det kan innebära att upp till en tredjedel av alla ärenden plötsligt försvinner. Det blir en stor förändring.

Hur definieras högkvalificerad arbetskraft?

– I utredningen som pågår finns det ett förslag på hur det ska avgränsas och definieras. Eftersom vi inte har fattat beslut ännu så vill jag inte gå in på det, men det begränsar sig inte bara till utbildningsnivå, säger Mikael Ribbenvik.

I linje med regeringens vilja att minska invandringen går Migrationsverket nu ännu mer mot att vara en kontrollverksamhet.

– Vi kontrollerar alla ärenden och så har det alltid varit. Men nu, i och med regleringsbrevet och möjligtvis framtida lagstiftning, präglas vi av än mer kontroll.

Svårare att digitalisera

Ju fler kontrollåtgärder som läggs in i lagstiftningen desto krångligare blir det och desto längre tid tar det, påpekar han. Och när det blir fler bedömningsgrunder, i stället för enkla och tydliga kriterier, blir det också svårare att digitalisera processen.

Samtidigt ställs det högre krav på de som söker arbetstillstånd. Tidigare behövde arbetstagaren bara kunna försörja sig själv, men nu finns det även försörjningskrav för familjemedlemmar. Det innebär att även det ska kontrolleras av Migrationsverket.

Men även näringslivet har ett intresse för kontroller eftersom ingen vill ha otillbörlig konkurrens, menar han.

– Ingen vill att konkurrenter ska ligga på en lönenivå som innebär att man bluffar systemet för att få konkurrensfördelar. När man tänker två gånger är det nog många som uppskattar att det finns kontroller i de här systemen även om det på totalen blir krångligare.

Från företagen får Mikael Ribbenvik ofta höra att förutsägbarheten är allra viktigast – att de kan få besked om hur lång tid processen kommer att ta.

– Runt en månad är förväntansbilden på oss. Hamnar vi där är vi konkurrenskraftiga jämfört med många andra länder. Jag vill att de ska kunna lita på hur lång tid det tar. Givetvis om allt är rätt och riktigt. Får vi ansökningar som inte stämmer eller där det saknas uppgifter är det en annan sak.