KAMPEN MOT KORRUPTIONEN
Risk för maktmissbruk i kommunerna
Vänskapskorruption riskerar att breda ut sig i kommuner. ”Det handlar om att skaffa sig fördelar genom att utnyttja sina kontakter”, säger professor Claes Sandgren.
Sverige uppvisar inga klassiska kännetecken för ett korrupt samhälle. Rena mutor är ovanliga. Däremot riskerar det att växa fram vad Claes Sandgren, tidigare ordförande i Institutet mot mutor, kallar vänskapskorruption. Täta kontakter mellan tjänstemän, politiker, företagare och intressegrupper skapar en skadlig samförståndsanda.
– Det finns osunda nätverk där personer på informell väg kan påverka kommunala beslut. Till exempel val av projekt eller vilka byggplaner som ska sättas i verket, säger han till Dagens Samhälle.
Enligt Claes Sandgren så handlar det om att skaffa sig fördelar genom att använda sina kontakter, snarare än hot och fusk.
Ett utsatt område är offentliga upphandlingar. Friserade uppdragsbeskrivningar och tjänstemän som ser mellan fingrarna är inte ovanligt.
En lösning på problemet är att skapa ett fristående organ som granskar kommunerna, hävdar Claes Sandgren.
– Men det skulle inte bara handla om att sätta fast någon, utan också om lärande, säger han till tidningen.
Dagens Samhälle: Professor varnar för osunt nätverkande – ”Kan påverka kommunala beslut”
Vänskapskorruption
Enligt Transparency International innebär vänskapskorruption otillbörliga förmåner som till exempel förtur i en upphandling eller turordningsregler som åsidosätts.
Vänskapskorruption kan också gälla favorisering av vänner, bekanta eller släktingar i en rekryteringsprocess – man brukar då tala om nepotism eller svågerpolitik.
Vänskapskorruption riskerar inte bara ökade kostnader, lägre kvalitet eller snedvriden konkurrens, utan också att rättvisan och opartiskheten i offentliga beslut ifrågasätts. Det kan bidra till minskad tilltro till offentlig sektor.
