DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Ledare: Därför engagerar sig näringslivet i miljonprogramsområden
En kunskapsnation har inte råd med begåvningsreserv. Det inser näringslivsföreträdare, menar Susanne Nyström på DN ledare.
”Det finns två sätt att betrakta skolan. Antingen som ett individuellt projekt där det räcker att utbildningen fungerar för ”mitt barn” eller som en gemensam samhällsinstitution som inte är starkare än sin svagaste länk”, skriver Susanne Nyström på DN ledare.
På senare tid har många börjat inse att lågpresterande skolor inte bara är ett problem för eleverna som placeras där, menar hon.
”Konkret yttrar sig det nya engagemanget i att företag och toppchefer lägger tid, pengar och innovation på och kring skolor i socioekonomiskt svaga områden", skriver hon ooch fortsätter:
”I somras finansierade Stenastiftelsen lovskola för barn i en miljonprogramsförort. Och kända finansfamiljer skänker betydande donationer till särskilda program för skolor med stora behov.”
Susanne Nyström menar att näringslivsföreträdare menar att en kunskapsnation inte har råd med en begåvningsreserv.
”De ser vad som händer med helheten när många barn faller ifrån. Och de vet – med Berättarministeriets Dilsa Demirbag Stens ord – att det är vår gemensamma ansträngning att få med dem som riskerar att halka efter som definierar oss som samhälle”, skriver hon.
DN Ledare: Underbart när hemliga välgörare frågar: Hur kan vi hjälpa till?
