DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Därför rasar Sveriges tillväxt mest i Europa

EU-kommissionens tillväxtprognos, där Sverige blir sämst i klassen, är ett ”optimistiskt scenario”, enligt Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt. ”Jag tror att det kan bli värre än så här”, säger han till TN.

Sverige får lägst tillväxt i hela EU. Det är till och med så illa att Sverige, som enda land, får en minustillväxt på 0,8 procent under 2023, spår EU-kommissionen. Genomsnittet i EU är, enligt prognosen, plus 0,8 procent, medan Sverige alltså ligger hela 1,6 procentenheter lägre än så.

– Jag är inte förvånad. Jag tror att det kan bli värre än så här, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till TN

Han tror att minus 0,8 procent är ett ”optimistiskt scenario”.

– Vi tror att tillväxten kommer att falla med 1,6 procent i år. Många tror att det blir ännu värre. Det finns de som säger uppemot två procents tillväxtfall, säger han.

Vad är det som gör att Sverige sticker ut så kraftigt?

– Det är flera faktorer. Hushållen i Sverige är rekorddeppiga. Företagen är också väldigt pessimistiska om framtiden.

– Ekonomi är väldigt mycket psykologi. När man får en sån här vändning i konjunkturen så kan det gå fort nedåt, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Han menar också att andra EU-länder har en relativt bättre BNP-utveckling nu eftersom deras återhämtning efter pandemin har tagit längre tid.

”Ekonomi är väldigt mycket psykologi. När man får en sån här vändning i konjunkturen så kan det gå fort nedåt.”

– Sverige har sämre tillväxt för att vi hade ett mindre kraftigt fall än andra länder i BNP under pandemin plus att vi hade en snabbare återhämtning efter pandemin.

– Det är en ”catch up-effekt”, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Efterlyser reformer

Men Sven-Olov Daunfeldt menar också att det är en avsaknad av stora reformer som har satt Sverige i det tuffa läge som vi nu befinner oss i. Nu efterlyser han reformer som gynnar produktivitetsutvecklingen.

– Vi har haft en sämre produktivitetsutveckling än våra konkurrentländer sedan finanskrisen. Så det finns en långsiktig trend som är ännu mer oroande.

Men andra länder är ju också på väg in i en lågkonjunktur. Ändå sticker Sverige ut. Handlar det om bristen på reformer?

– I ett sånt här läge när vi är en dålig situation så är det viktigt att ha en penning- och finanspolitik som kan dämpa nedgången. Men nu har vi en penningpolitik där man höjer räntorna trots att vi antagligen går in i en kraftig lågkonjunktur med fallande inflation. Vi har en finanspolitik där det inte har gjorts några större reformer och där man inte hjälper hushåll och företag. Det skapar ingen framtidstro.

Arbetsmarknaden är viktigast

I somras presenterade Svenskt Näringsliv en lista på tolv olika långsiktiga strukturreformer som organisationen menar behövs för att stärka svensk konkurrenskraft. Nu betonar Sven-Olov Daunfeldt att det viktigaste i det tuffa läge som vi nu befinner oss i är arbetsmarknadsreformer.

– Jämfört med våra konkurrentländer har vi mycket högre arbetslöshet. Vi har stora utanförskapsproblem som bara blir värre med tiden, säger han och understryker att Sverige har 1,3 miljoner invånare som inte kan försörja sig på eget arbete och de kommer nu ännu längre bort från arbetsmarknaden.

– Det finns så många saker som vi behöver göra för att öka tillväxten i Sverige, säger Sven-Olov Daunfeldt.

”Det finns så många saker som vi behöver göra för att öka tillväxten i Sverige.”

Han menar att även om arbetsmarknadsreformer är viktiga, så räcker inte det. Sverige behöver också säkerställa att företag investerar här.

– Då gäller det att tillståndsprocesserna i Sverige inte tar längre tid än i andra länder, för gör de det, så kommer de multinationella företagen lägga sina investeringar där i stället. Då går vi miste om den tillväxten.

Arbetskraftsinvandringen avgörande

Men det handlar inte bara om investeringar. Även inflöde av humankapital är viktigt, menar Sven-Olov Daunfeldt. Det handlar om bland annat om ingenjörer och datatekniker vars kompetens det råder brist på i Sverige. Möjligheten till arbetskraftsinvandring är alltså viktig.

– Handläggningstiderna hos Migrationsverket är alldeles för långa. Men vi har också bostadsfrågan, med stor bostadsbrist och höga bostadspriser i storstäderna, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Han konstaterar att det även behövs arbetskraftsinvandring inom yrken med lägre inkomster. Det handlar bland annat om företag inom besöksnäringen och de gröna näringarna.

– Man har svårt att hitta kompetensen i Sverige.

Så lönegolvet i Tidöavtalet är ytterligare ett problem när det gäller den negativa tillväxten?

– Ja, Gud, ja! Det är absolut ett problem. Jobb är inte utbytbara. Många av dem som är i utanförskap idag står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden och de kommer inte direkt att kunna ta det här jobben.

– Vi måste skapa fler instegsjobb och vi måste skapa fler möjligheter för dem att komma in på arbetsmarknaden. Men det är naivt att tro att de kommer att kunna ta jobb som finns lediga idag.

Vad är det absolut viktigaste att göra allra först för att bromsa den här negativa utvecklingen kring svensk tillväxt?

– Att jobba med att få hit starkt humankapital. Det är arbetskraft som vår industri behöver. Vi vet att en av de viktigaste faktorerna för tillväxt är just humankapital. Vi behöver också bryta utanförskapsproblemet på arbetsmarknaden.

– Men sedan måste vi säkerställa att få på plats alla de nödvändiga investeringarna, till exempel i Norrland och på andra ställen. Vi behöver också se över vår infrastruktur och den underhållsskuld som vi har där. Det finns mycket att arbeta med.

”Viktigt med strukturpolitik”

Även Industriarbetsgivarnas chefsekonom Kerstin Hallsten oroas över den negativa utvecklingen. Hon menar att den drivs av höga kostnader, stigande räntor, fallande tillgångsvärden samt ökad osäkerhet. Hon håller med Sven-Olov Daunfeldt om att dystra framtidsutsikter påverkar utvecklingen.

– Nu är det viktigt med en strukturpolitik som gynnar svensk konkurrenskraft och som ger företagen stabila, gynnsamma och långsiktiga förhållanden, säger Kerstin Hallsten i en kommentar.

På Byggföretagen konstaterar chefsekonom Fredrik Isaksson att det inte bara är inflationen som sänker hushållens möjligheter.

– Nu ser vi hur amorteringskraven sänker konsumtionsutrymmet utöver det som hushållen drabbas av genom inflationen, de höga energikostnaderna och de snabbt stigande räntekostnaderna till följd av den penningpolitiska åtstramningen, säger han till TN.

Han menar att lägre hushållskonsumtion, sjunkande priser på bostadsmarknaden och minskade bostadsinvesteringar är viktiga förklaringar till varför Sveriges tillväxt riskerar att bli sämst i klassen de närmaste åren.

– Investeringarna i nya bostäder motsvarade 2,5–3,0 procent av BNP förra året. Vi ser nu att risken är stor för en kraftig minskning av efterfrågan på nya bostäder, vilket då kommer sänka svensk BNP substantiellt, säger Fredrik Isaksson.