AVTALSRÖRELSE

Ekonomiprofessor: Låglönesatsningar hotar jobben

I det känsliga läge som råder i svensk ekonomi är låglönesatsningar problematiska. Det konstaterar ekonomiprofessor Lars Calmfors. ”När arbetsmarknaden försämras är det lågutbildade som riskerar att drabbas hårdast, och då är det kontraproduktivt ur sysselsättningssynpunkt”, säger han.

Den höga inflationen gör årets avtalsrörelse helt unik, framhåller Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet och seniorforskare vid Institutet för näringslivsforskning, IFN.

– Det är en speciell utgångspunkt. Vi hade ett stort reallönefall förra året och får det sannolikt även i år, men de flesta verkar vara eniga om att det inte går att kompensera sig fullt ut för detta, säger han till TN.

Han ser på LO-förbundens och industrifackens lönebud på 4,4 procent som ”sansat” med tanke på den höga inflationen, men konstaterar samtidigt att det ju är ett förhandlingsbud som facken inte räknar med att få igenom.

Då är han mer kritisk till att industrifacken utöver lönebudet har krav på låglönesatsningar.

– De är mer problematiska. När arbetsmarknaden försämras är det lågutbildade som riskerar att drabbas hårdast, och då är det kontraproduktivt ur sysselsättningssynpunkt med stora låglönesatsningar.

För dem som inte jobbar indexeras sociala ersättningar upp på ett eller annat sätt efter prisökningarna, och den tillfälligt högre a-kassan har förlängts. Behovet av ett inkomsttillskott finns även för dem med lägst inkomster men i det här läget anser Lars Calmfors att det ska ske genom politiken och inte via avtalsrörelsen.

– Jag saknade riktade skattesänkningar eller transfereringar för arbetande låginkomsttagare i regeringens budget. Det är ett bättre sätt att skydda de här grupperna än via låglönesatsningar, säger han.

Det pekas ibland på att många utländska studier inte har funnit negativa sysselsättningseffekter av höjda minimilöner, även om de flesta nog har gjort det, konstaterar Lars Calmfors.

Lönehöjningar påverkar sysselsättning

Men för svensk del är bilden tydligare. En klar majoritet av studierna hittar negativa effekter, vilket är väntat eftersom våra minimilöner ligger högre från början.

– Transfereringar eller skattesänkningar för arbetande låginkomsttagare påverkar inte deras sysselsättning negativt, men det gör lönehöjningar. Så den biten är problematisk, säger han.

Teknikföretagen har kontrat med ett bud om två procents höjning och en engångsutbetalning på 3 000 kronor.

– Löneavtalen är en balansgång. Blir utfallet för högt kan det bidra till att inflationen biter sig fast på en hög nivå, vilket ingen tycker är bra. Men det finns också en risk med att utfallet blir för lågt. Då riskerar det att slå tillbaka längre fram, vilket var det som hände på 1970-talet när inflationen drog i väg, förklarar Lars Calmfors.

1974 blev de avtalsmässiga lönelyften förhållandevis modesta gentemot de prisökningar som industrin kunde ta ut, vilket gjorde att utrymmet för lokala lönelyft var stort. Det ledde i sin tur till en löneglidning som var betydligt större än de avtalsmässiga löneökningarna.

Men eftersom alla inte fick del av löneglidning rubbades lönerelationerna och nästa gång blev avtalen i stället extremt höga för att rätta till dem.

– Det ligger inte heller i arbetsgivarnas långsiktiga intresse att trycka ner löneökningarna för mycket, för då riskerar det att slå tillbaka längre fram.

Personal- och kompetensbrist är en faktor som också kan påverka lönebildningen. Problemen är stora inte minst i delar av offentligt finansierad välfärd, menar Lars Calmfors. Där har han länge argumenterat för att det på sikt behövs ”betydande relativlönehöjningar” för att få bukt med situationen.

”Känsligt läge”

I samband med att tidningen Kommunalarbetaren nyligen intervjuade Lars Calmfors om personalbristen inom äldreomsorgen, lanserade tidningen en kampanj i sociala medier med en bild på honom och rubriken ”Professor: Dags för höjda löner”.

Men för TN förtydligar Lars Calmfors att han ser stora problem med tajmingen.

– Jag blev lite förvånad. Det står i och för sig inget fel i Facebookinlägget men man kan få intrycket att jag argumenterar för särskilt stora löneökningar för kommunalanställda just nu, och det gör jag inte. Det behöver ske långsiktigt men just nu är det ett känsligt läge.

Han har i olika sammanhang fört fram att det är bättre att det görs längre fram – inte nu när inflationen är den högsta på över 25 år.

– Det är såklart knepigt att försöka få till stora relativlöneförändringar just i den här avtalsrörelsen. I det här känsliga läget riskerar det att utlösa konkurrens mellan olika grupper och därmed dra upp de generella löneökningarna, säger Lars Calmfors.