REGELKRÅNGLET

100 000-tals svenska produkter kan stoppas av EU – ”Vansinnigt”

Ett allvarligt hot tornar upp sig över kosmetika- och hygienföretag i Sverige. Stora delar av företagens sortiment kan förbjudas, bland annat flour i tandkräm och UV-filter i solkräm. ”Det är så vansinnigt”, säger Josefin Liljeteg, innovationsdirektör på företaget Hardford i Linköping, till TN.

EU-kommissionen har i ett utkast till ny kosmetikalagstiftning diskuterat att tiodubbla dagens säkerhetsmarginaler. Som huvudregel skulle alla farliga ämnen förbjudas, i värsta fall utan att utvärdera om de kan användas på ett hälsosäkert sätt.

– Det är så vansinnigt. En inneboende fara innebär inte automatiskt en risk. Man måste göra en riskbedömning, säger Josefin Liljeteg, innovationsdirektör på kosmetikaföretaget Hardford i Linköping.

– Allting är ett gift – det är dosen som avgör. Det sa Paracelsus redan på 1500-talet. Men nu kommer kommissionen med ett förslag som om man har glömt bort den principen.

Under 2016-2022 arbetade Josefin Liljeteg på Läkemedelsverket där hon ledde gruppen för kosmetikatillsyn. Så hon vet vad hon talar om.

Ursprunget är att EU i sin gröna giv inte bara ska nå klimatneutralitet 2050 utan också ska ”skapa en giftfri miljö med noll utsläpp”.

Därför antogs en kemikaliestrategi i oktober 2020 som ska skydda EU-medborgare mot farliga kemikalier och uppmuntra till utveckling av säkra alternativ. Inom kemikaliestrategins ram väntas kommissionen i sommar lägga fram förslag till ändringar av EU:s befintliga kosmetikaförordning.

Det var utkastet till ett sådant lagförslag som fick kosmetikaindustrin att reagera kraftigt.

Fluor i fara

Om utkastet förverkligas räknar den europeiska branschorganisationen Cosmetics Europe med att hundratusentals produkter kan tvingas omformuleras eller rent av försvinna. Butikshyllor för schampo, tandkräm, solkräm, hudvårdsprodukter, deodoranter, parfym, makeup med mera skulle till stor del gapa tomma.

– Ett exempel på en ingrediens som vi ser kommer att försvinna är fluor i tandkräm. Som alla ämnen kan man få i sig för mycket fluor, säger Olof Holmer, vd på den svenska branschorganisationen Kosmetik- och hygienföretagen, KoHF.

– Men fluor är också en av huvudorsakerna till att vi har så mycket bättre tänder nuförtiden, påpekar han.

Troligen skulle flera UV-filter i solskyddsmedel stoppas, UV-filter som idag är säkra och tillåtna, och viktiga för folkhälsan, säger han.

Ett annat ämne i farozonen är etanol, alltså vanlig sprit. Det är oomtvistat att alkohol kan orsaka stora skador och för tidig död hos människor – om man dricker stora mängder.

I parfym och rakvatten används etanol som en helt central ingrediens för att lösa doftämnen. Parfymer och rakvatten görs odrickbara genom bittra tillsatser.

Olof Holmer understryker att kosmetikaföretag och deras organisationer givetvis värnar om konsumenternas säkerhet. Säkerheten kommer först. Men EU har redan världens överlägset strängaste lagstiftning, som betraktas som guldstandarden jorden runt. När tester hittar en nivå där ett ämne inte längre visar sig skadligt tillåts nu bara användning en hundradel av denna mängd.

Tiodubbla säkerhetsmarginaler

Kommissionen diskuterar att öka säkerhetsmarginalen till en tusendel för att ta höjd för kombinationseffekter. Det är då fluoret ryker.

– Kommissionen vill börja ta bort ämnen som eventuellt, kanske kan vara farliga, utan att luta sig mot vetenskap, säger Josefin Liljeteg.

Hon vet av erfarenhet från sitt tidigare jobb att mycket få fall av oönskade effekter från kosmetika rapporteras till kosmetikatillsynen hos Läkemedelsverket, bara 60-80 per år.

Oftast rör det sig då om produkter som har tillverkats i Afrika eller Mellanöstern och importerats till EU. I sådana produkter har man till och med hittat kvicksilver, som är ett av de allra farligaste miljögifterna.

Kommissionens utkast klargör inte om undantag kan fortsätta att göras även om säkerheten demonstreras. Säkert bruk av farliga ämnen ska kanske kunna fortsätta för ”nödvändig användning”. Vad som är ”nödvändigt” definierar inte kommissionen.

Onödigt vackert

Den förra svenska regeringens egen definition har upprört kosmetikaindustrin. I ett remissvar till kommissionens utkast skrev regeringen:

”Enligt vår uppfattning är det dock rimligt att anta att få användningar av kosmetiska produkter sannolikt kommer att anses nödvändiga för hälsa och säkerhet. I synnerhet är det osannolikt att kosmetiska produkter av estetisk natur kommer att betecknas som ’nödvändiga’.”

Inga undantag alltså, enligt den tidigare socialdemokratiska regeringen.

– Rent allmänt tycker vi att det är obehagligt att politiska beslut ska bestämma vad som är nödvändig användning eller inte för människor. Man får alltså inte ens pröva om användningen av ett visst ämne är farlig. Det förbjuds om politiker inte tycker det är nödvändigt för människor, säger Olof Holmer.

För många personer är det mycket viktigt för det psykologiska välbefinnandet att i deras tycke förbättra sitt utseende, dofta lite gott och få avkoppling med sköna spa-ritualer hemma, säger både han och Josefin Liljeteg.

Och visst finns en dubbelmoral. Estetik inom konst och arkitektur anses fint medan beslutsfattare ser ner på kosmetika och klädmode. Vad är egentligen absolut nödvändigt?, undrar Olof Holmer lite syrligt. Hårdraget behövs inte olika klädmoden alls. I Kina på 60-talet ansåg man att en Maooverall kunde uppfylla alla grundläggande behov av klädsel.

Risk för nedläggning

Så vad skulle hända med svensk kosmetika- och hygienindustri om planerna förverkligas?

Nu är Europa världsledande på innovationer, varumärken och försäljning. Frankrike och Italien är störst. Men även Sverige är duktigt på hudvård och hårvård och exporterade för sju miljarder kronor 2021.

– För Hardfords del skulle det betyda en enorm omställning, en omformulering av många produkter, säger Josefin Liljeteg.

– Kanske skulle det inte längre vara lönsamt. Man får överväga om man vill fortsätta med betydligt mindre omsättning och mindre marginaler, eller lägga ned, fortsätter hon.

En stor del av utveckling och tillverkning väntas flytta från Europa till USA och Asien. Därifrån skulle många produkter sannolikt exporteras tillbaka in i EU igen. Privatpersoner importerar redan via webben. Sådana postförsändelser skulle antagligen skjuta i höjden.

– Jag är också kvinna. Jag skulle köpa produkterna på något sätt. Jag litar helt på att globala företags produkter är säkra för min hälsa. Tullverket har väldigt mycket viktigare saker att göra än att jaga läppstift, säger Josefin Liljeteg.

EU-beslut ramlar inte ned från himlen hux flux. Det går att försöka påverka i många led fram till beslutet. Kosmetikaindustrin i hela EU har i alla väsentliga drag en likartad uppfattning som svenska KoHF.

Därför försöker nationella branschorganisationer, precis som i Sverige, få förståelse för sina invändningar hos sina regeringar. Inställningen i stora länder som Frankrike, Italien, Tyskland och industriexpansiva Polen blir viktig.

När kommissionen väl lägger sitt lagförslag i sommar ska sedan frågan behandlas parallellt i Europaparlamentet och av EU-länderna i ministerrådet.

– Det finns egentligen inget påvisat behov att säkerheten behöver höjas. Men om kommissionen nu vill det, gör då rätt och basera det på vetenskap, säger Josefin Liljeteg.