RÄNTAN OCH INFLATIONEN

”Vi får räkna med fler räntehöjningar”

Inflationen visar ännu inga tydliga tecken på att dämpas. De nya siffrorna för januari innebär ett stort bakslag som pekar mot fler räntehöjningar, skriver Johan Schück.

Ofta påstås att inflationen främst beror på höga energipriser. Men numera stämmer det dåligt med verkligheten. SCB har tagit fram ett index där man tar bort priserna på energiprodukter - och mätt på det sättet har inflationen stigit: från 8,4 procent i december till 8,7 procent i januari.

Till de varor som har gått upp mest i pris hör livsmedel som under året har blivit cirka 20 procent dyrare. Matpriserna steg ytterligare i januari och från handeln aviseras fler ökningar.

Denna kraftiga prisutveckling hade Riksbanken inte räknat med. I sin senaste prognos spådde man en nedgång i inflationen, exklusive energi, i januari. Nu gick det snarare tvärtom.

Man får vara beredd på att den normala räntenivån flyttas uppåt.

För Riksbanken blir det därför nödvändigt att reagera. Därifrån har man redan sagt att ännu en räntehöjning med 0,25 eller 0,50 procentenheter är att räkna med vid räntemötet i slutet av april.

Men nu är det närmast ofrånkomligt att det kommer att handla om en halv procentenhet. Det enda som kan ändra bedömningen är om inflationen vänder snabbt nedåt innan dess, vilket verkar osannolikt.

Istället måste man vara beredd på att räntehöjningarna fortsätter ända till halvårsskiftet. Följande räntemöte hålls i slutet av juni och även då kan det bli en höjning.

Nye riksbankschefen Erik Thedéen får en tuff start. Nu har han fått uppleva att Riksbankens prognoser inte håller, något som inträffat åtskilliga gånger tidigare.

I protokollet från det senaste räntemötet påpekar Thedéen att Riksbanken för ett år sedan gjorde bedömningen att de stigande energipriserna inte skulle leda till en allmän inflationsuppgång. Detta, som var felaktigt, blev en anledning till att räntehöjningarna fördröjdes till så sent som i maj 2022.

När priserna rusar uppåt så finns inget annat val än att använda alla krafter till att bekämpa inflationen.

Thedéen menar att detta misstag inte ska få upprepas. Lärdomen blir att i fortsättningen lita mindre på prognoser och istället stöda sig mer på inkommande statistik.

Nackdelen är då att penningpolitiken blir trögare, men fördelen är att den står på säkrare grund. Thedéen tänker låta inflationssiffrorna avgöra och vill se att de verkligen sjunker. Först då är han beredd att börja de räntesänkningar som många efterfrågar.

Ännu är det för tidigt att fastslå när inflationen ska komma ner mot målet på 2,0 procent. I sin senaste prognos har Riksbanken sagt att det ska inträffa mot slutet av detta år, men Thedéen är inte beredd att lita på det. Därför spår Riksbanken än så länge inte någon räntesänkning inom de kommande tre åren.

Men inte heller detta kan ses som någon pålitlig prognos. Det mesta talar för att Riksbanken börjar sänka styrräntan tidigare. Men man får vara beredd på att den normala räntenivån flyttas uppåt och att det inte blir tal om nollränta eller något liknande.

Är detta bra eller dåligt? Om det kan man ha olika uppfattningar. Men det senaste årets inflationschock att det behövs en omprövning, där Riksbanken utgår från fakta snarare än från gissningar.

Den nya vice riksbankschefen Aino Bunge sade vid det senaste direktionsmötet - det första för hennes del - att förtroendet för inflationsmålet måste förtjänas och inte kan tas för givet. Det var en nyttig påminnelse om vad som är och förblir Riksbankens huvuduppgift: att hålla inflationen i schack.

Riksbankens lagstadgade mål är att upprätthålla varaktigt låg och stabil inflation. Om man klarar det så kan man även bidra till en balanserad produktion och sysselsättning. Men när priserna rusar uppåt, som för närvarande, så finns inget annat val än att använda alla krafter till att bekämpa inflationen.