KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Professor: Svenska värmepumpar kan få nyckelroll i klimatomställningen
Ända sedan oljekrisen har värmepumpar successivt ökat i Sverige. Nu kan tekniken få en nyckelroll i klimatomställningen. ”Det finns en jättepotential särskilt eftersom de på kontinenten inte längre kan lita på gas som energikälla”, säger Björn Palm, professor i energiteknik, till TN.
Tekniken med värmepumpar i Sverige fanns tidigare men började bli ett intressant alternativ under oljekrisen på 70-talet. Dessförinnan var det främst olja som användes för att värma bostäder och kontor.
Utbyggnaden av kärnkraft i Sverige tillsammans med den redan existerande vattenkraften gav stabil och billig elförsörjning vilket gjorde att många svenska villor samt flerfamiljshus och kontor bytte över till antingen direktverkande el eller värmepump som drivs av el. Bergvärmepumpen förbrukar i genomsnitt en fjärdedel så mycket el för samma uppvärmning som direktverkande el.
– En annan orsak var att kylan här i Sverige gör att bergvärme fungerar väldigt bra, och en tredje orsak är att det inte fanns någon gasinfrastruktur i Sverige bortsett från i Västsverige och några delar av centrala Stockholm, berättar Björn Palm, professor i Energiteknik.
Han arbetar på avdelningen för tillämpad termodynamik och kylteknik på KTH med ungefär 35 anställda och doktorander.
– Under tidsperioden på 70-80-talet gick utvecklingen ganska långsamt men under 90-talskrisen tog det fart på riktigt och sedan fortsatte det in i 2000-talet.
I dag finns omkring 1,5 miljoner värmepumpar varav cirka 500 000 är berg- eller jordvärmepumpar. I norra delen av landet är det främst bergvärme som dominerar och i södra Sverige är det mer vanligt med andra värmepumpar. Luftvärmepumparna ger hög värmefaktor när temperaturen är över 0 och ju högre temperatur desto mer värmer de. Oftast mer än vad som behövs när det är över tio grader men inte tillräckligt då det blir minusgrader.
– Därför har incitamenten för bergvärme varit tydligare i norr men valet handlar mycket om prislappen. Om man glömmer prislappen är bergvärme nästan alltid det bättre alternativet, menar Björn Palm.
– I Sverige tror jag att värmepump skulle vara intressant för åtminstone 2 miljoner bostäder och i minst hälften av dessa bör bergvärme vara bästa alternativet.
Värmepump kan ersätta gasuppvärmning i Europa
Bergvärme är helt enkelt mer energieffektiva än luftvärmepumparna i vårt nordiska klimat och därför finns stor potential för bergvärmen att växa ytterligare på grund av elkrisen, tror han.
– Att vi har en lång uppvärmningssäsong här i Sverige gör att den används under en stor del av året och då kan skrivas av på en kortare tid.
Omställningen har också drivits av innovativa svenska företag som exempelvis Nibe, IVT och Thermia. Nu kan de svenska företagen få en nyckelroll i klimatomställningen eftersom stora delar av övriga Europa nu kommer att behöva ställa om från uppvärmning med fossil gas, konstaterar Björn Palm.
– I Storbritannien räknar man exempelvis med en 20-faldig ökning av antalet installerade värmepumpar per år inom fem år. Inom EU ska andelen el för uppvärmning öka till 40 procent 2030 och 50-70 procent 2050. Och det är flera länder i Europa som behöver bli kvitt gasen, konstaterar Björn Palm.
Många länder på kontinenten har heller inte samma omfattande fjärrvärmesystem som finns i Sverige. Ofta drivs bostadsrättsföreningar och kontor med egna lösningar.
– Man blir ganska förvånad när man ser hur vanligt det är faktiskt. Även i Tyskland sker mycket med individuella lösningar, förklarar Björn Palm.
Jättepotential för svenska företag
Tekniken fungerar också åt båda hållen eftersom bergvärme utnyttjar temperaturskillnaden mellan berget och ovanjorden. Värmepumparna skulle alltså också kunna användas för att kyla ned i stället för att värma upp – i länder där värmen snarare än kylan är problemet.
– På Stockholms universitet finns ett stort antal borrhål runt byggnader som används både för värme och kyla. Jag tror inte att det är särskilt aktuellt för småhus i Sverige men det skulle kunna vara intressant i länder där man främst behöver kyla.
Här tror dock Björn Palm att det kommer att bli en konkurrenssituation kors och tvärs mellan flera stora internationella bolag. Marknaden för luftkonditionering är stor och steget mot värmepumpar rent tekniskt är inte jättestort.
– Jag tror att det finns en jättepotential för svenska företag men konkurrensen kommer också att växa. I Tyskland läggs mycket statliga pengar på värmepumpsforskning. Sedan finns många stora företag i Asien som jobbar med luftkonditionering och redan levererar många luftvärmepumpar till Sverige. De kan säkert också ta steget mot bergvärmepumpar. Det kommer troligen också att bli en form av konkurrens, främst på kontinenten, mellan värmepumpar och vätgas även om det mycket väl kan bli en form av blandning. Det vore nog också det bästa.
