KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Forskare: Därför vinner klimatet på tillväxt
Tillväxten i Sverige har fördubblats samtidigt som utsläppen har minskat kraftigt, visar en ny rapport. Samma trend syns på EU-nivå. ”Tvärtemot vad många tror kan klimat och tillväxt samspela”, säger forskaren Jonas Grafström till TN.
I boken Factfulness visar den världsberömda, numera framlidne forskaren Hans Rosling, att människor tenderar att felbedöma läget i världen trots att statistiken faktiskt visar stora förbättringar i den globala hälsan. Även klimatförespråkarna Svante Axelsson och Johan Rockström är nu inne på liknande spår när de i ett debattinlägg hävdar att åtta av tio svenskar är omedvetna om att våra utsläpp faktiskt minskar.
I samma anda vill Jonas Grafström, doktor i nationalekonomi och knuten till Näringslivets forskningsinstitut Ratio, uppvisa att klimatet faktiskt kan vinna på tillväxt.
– Tvärtemot vad många tror kan klimat och tillväxt samspela för att nå de globala klimatmålen, säger han till TN.
”Den positiva utvecklingen beror i mångt och mycket på en stark teknikutveckling.”
Enligt Timbro-rapporten Klimatet vinner på tillväxt visar Jonas Grafström att Sverige, under perioden 1990–2019 har fördubblat tillväxten medan utsläppen minskat med cirka 30 procent. Under samma period har EU:s 27 medlemsländer i snitt växt med 63 procent medan utsläppen har minskat med 25 procent.
– Den positiva utvecklingen beror i mångt och mycket på en stark teknikutveckling som har minskat vårt energi- och resursnyttjande, förklarar han.
Ett konkret exempel är användningen av dagens LED-lampor som idag är 80 procent mer energisnåla än sina 30-åriga föregångare. Även om vi låter lampan stå på lite längre kompenseras förbrukningen flera gånger om av den enorma energibesparingen. Och bara för att lamporna är mer energisnåla innebär det inte att vi per automatik installerar fem gånger så många glödlampor.
”Danmark står för en större andel av vår import än Kina.”
En vanlig invändning är att vi också konsumerar en stor volym importerade varor som i sin tur har stora koldioxidavtryck, bland annat från Kina. Men det bygger på en ovetenskaplig uppfattning om att det mesta vi köper kommer från Kina, menar Jonas Grafström.
– Importvärdet för Europa står för 80 procent medan Asien bara står för 10 procent. Av dessa kommer 5 procent från Kina. Danmark står till exempel för en större andel av vår import än Kina, säger han.
Visserligen stämmer det att vi måste räkna in alla våra handelspartners klimatavtryck för att skapa en fullständig bild av våra utsläpp. Men då vore det mer rättvist att i första hand utgå från våra större handelspartners som faktiskt gör stora framsteg.
– I takt med att våra stora handelspartners från EU och Nordamerika minskar på sina utsläpp blir det en renare import, säger han.
Handlar om att exportera teknikutveckling
Huvudpoängen med rapporten är inte att underskatta våra indirekta klimatavtryck, än mindre att tona ner de globala utmaningar vi står inför. Det handlar snarare om att titta på statistiken, nyansera klimatdebatten och visa att det finns hopp för förändring om vi fortsätter på samma inslagna väg.
– Rapporten visar att det finns goda föredömen i världen vad gäller att frikoppla välstånd och koldioxidutsläpp och att fler länder bör ta efter. Än har det inte vänt globalt och därför behöver vi veta vad vi gör rätt och hur det i sin tur kan vara vägledande för andra länder, säger Jonas Grafström och fortsätter:
– Det handlar mycket om att exportera vår teknikutveckling till andra länder. Här kan inte minst Sverige bidra stort då vi har kommit långt med klimatsmarta innovationer.
Med högt ställda globala klimatmål är det samtidigt en kamp mot klockan att lyckas vända på trenden i tid, menar han.
– Det kan möjligtvis vara att vi går åt rätt håll för långsamt och det hade såklart varit bra om vi hade tio år till på oss. Men en god nyhet är att vi redan idag har mycket teknik på hyllan som vi skulle kunna exportera i andra länder. Ett exempel är vind- och solkraft som det senaste decenniet har blivit 10 procent billigare per år och numera är mer tillgängligt i utvecklingsländer. Om vi får ner energirelaterade utsläpp till noll har vi nått nästan hela vägen, säger han.
Med rätt förutsättningar kan även tekniken för koldioxidinfångning (CCS) genomgå en liknande resa som vind- och solkraften.
– Forskningen i CCS är i nivå med den för vindkraft för drygt tio år sedan. Det är en teknik som är väldigt eftersökt på många marknader och här tror jag att vi kommer att se en liknande prisutveckling längre fram, säger han.
Kan se brutal skillnad
Kontentan är att om vi kan implementera fungerande tekniklösningar över hela planeten kan vi se en brutal skillnad, menar Jonas Grafström. Han lyfter den pågående gröna industrirevolutionen i Sverige som exempel.
– Om Sverige lyckas utveckla fossilfritt stål i kommersiell skala så kan ett land som släpper ut 0,2 procent av världens utsläpp kunna få ner utsläppet med 8 procent på ett bräde, säger han.
Men en klimatvänlig tillväxt kommer också att kräva en mer ansvarsfull konsumtion i framtiden, menar han. Därför måste vi också anpassa lagstiftningen för en mer cirkulär ekonomi.
– Den cirkulära ekonomin är absolut en viktig källa till konsumtionsminskningar. Det finns mycket gammal lagstiftning för avfallshantering som står i vägen för en sådan implementering. Idag kan företag ha en lämplig teknik för ta hand om och återvinna sitt avfall, men de har inte rätt att samla in råmaterialet eftersom lagen säger att kommunen ska ha det och bränna det. Det är svårt att komma någonvart med regler som är anpassade för en tidigare linjär ekonomi, säger Jonas Grafström.
”Det ligger i ett företags natur att vara mer resurseffektiva och få ut mer av mindre.”
Vägen framåt kantas med utmaningar på både global och lokal nivå. Det kommer att kräva ett samspel mellan tuffare miljölagstiftning, teknikutveckling och marknadskrafter. Lyckligtvis har vi på senare år sett ett tilltagande intresse och engagemang för en grön omställning på flera håll, menar Jonas Grafström.
– Vi ser en mycket snabb förändring i den globala klimatpolitiken. Om fem år kommer vi se en mycket tuffare miljölagstiftning än vi har idag, säger Jonas Grafström.
En ytterligare stark drivkraft är att allt fler företag börjar ställa om till grönare affärsmodeller.
– Det ligger i ett företags natur att vara mer resurseffektiv och få ut mer av mindre. Och i takt med den gröna utvecklingen inser allt fler företag att det ligger deras intresse att erbjuda produkter som är långsiktigt hållbara och relevanta på marknaden. De som inte gör det kommer att försvinna. Sammanfattningsvis tror jag att vi kan vara optimistiska lokalt medan vi behöver göra mer globalt, säger han.
”I första hand behöver vi enas om att tillväxt och klimatmål kan samspela och att vi går åt rätt håll.”
För att snabba på processen på lokal nivå kan vi bygga på kompetens för kommande generationer.
– Det bästa vore om fler studerar till ingenjörer och funderar ut fler sätt att kapa bort utsläppen, säger Jonas Grafström.
Men den enskilt viktigaste utmaningen framöver handlar om attitydförändringar. Att vi utgår från premissen att klimat och tillväxt kan vara ömsesidigt beroende för att lyckas med omställningen.
– Om vi inte vet hur verkligheten ser ut är det svårare att ta informerade och korrekta beslut. Därför behöver vi i första hand enas om att tillväxt och klimatmål kan samspela och att vi faktiskt går åt rätt håll. Det är i alla fall bättre än att vara rädd för klimatförändringarna och utgå från att det är för sent, säger Jonas Grafström.
