BREXIT

Nya brexitförslaget i fyra punkter

EU/Storbritannien (TT)

Den sista skavande frågan i brexitprocessen kan ha lösts. Storbritanniens regering och EU säger sig ha nått ett avtal om det så kallande Nordirlandsprotokollet.

Men vad handlar det om egentligen? Här svarar vi på fyra frågor.

1. Varför är brexit inte helt klart?

Storbritannien lämnade EU för tre år sedan men en stor fråga har förblivit olöst: hanteringen av den fysiska gränsen. Storbritanniens enda landgräns mot EU är den mellan Nordirland och Irland – en gräns som det finns ett stort behov av att hålla så öppen som möjligt för att bevara freden i Nordirland. Därför blev hela brexitprocessen som mest brännande här.

Någonstans behöver man dock ha en kontrollerad och reglerad gräns. För EU:s del handlar det om att avgränsa och ha full jurisdiktion över unionens inre marknad.

Att dra gränsen mellan Irland och Nordirland riskerar att trappa upp den sjudande konflikten på nytt. Att i stället dra den på Irländska sjön, med tullar mellan Nordirland och Storbritannien, skulle kunna ge Nordirland en sämre ställning inom det förenade kungariket.

.

2. Varför är gränsfrågan inte redan löst?

Storbritannien och EU har kommit överens om Nordirlandsprotokoll flera gånger om, men det har sedan inte fallit i god jord på den brittiska sidan.

I den första kompromiss som Theresa May nådde med EU-kommissionen fanns en nödlösning – det som på brexitengelska kallades "backstop" – för att undvika en skarp gräns på den irländska ön. Kritiker såg dock en risk för att Storbritannien genom den skulle bli bundet till EU på obestämd framtid. Det brittiska parlamentet sade nej tre gånger om, varpå May avgick.

Efterträdaren Boris Johnson förhandlade fram en ny kompromiss, som i stora drag innebar att tullarna flyttades från landgränsen till Nordirlands hamnar.

Unionister på Nordirland har rasat mot det de beskriver som en gräns mellan Nordirland och resten av Storbritannien. Unionistpartiet DUP bojkottar regionstyret i protest – vilket gör att 1,9 miljoner nordirländare står utan regional regering.

.

3. Vad är skillnaden i det nya avtalet?

I det avtal som nu är aktuellt skulle det bli en ändring i hamnarna i Nordirland. I dagsläget ska alla varor som anländer från Storbritannien kontrolleras i tullen där, men i och med denna ändring ska det upprättas två separata vägbanor – en grön och en röd – nästan som vid ankomst till en flygplats. Varor till Nordirland hänvisas till den gröna banan med färre kontroller och varor till Irland till den röda med tullkontroll.

Eftersom Nordirland har haft en fot kvar på EU:s inre marknad så har man behövt förhålla sig till EU:s regler, moms och punktskatter. Det har bland annat inneburit att en del varor och läkemedel som finns i Storbritannien inte har funnits i Nordirland. Med det nya ramverket ska brittiska regler i dessa frågor gälla fullt ut i Nordirland. Men "ungefär tre procent" av EU-lagstiftningen kommer att kvarstå, enligt Rishi Sunak.

Gällande EU-lagstiftning irriterar unionister som påtalar att de inte har någon möjlighet att påverka EU:s lagstiftning. I det nya ramverket får det nordirländska parlamentet en "broms" att dra i när det kommer nya direktiv, där London och Bryssel sammankallar en särskild kommitté för att göra upp.

.

4. Är det klart nu?

Nej, inte än. Som nämnt ovan har brittiska regeringar enats med EU flera gånger tidigare. Kompromisserna behöver stöd på hemmaplan.

Det nya Windsor-ramverket uppfyller inte heller helt de krav som har ställts av nordirländska unionister och brexitagitatörer i London, till exempel vad gäller EU-domstolens jurisdiktion och tullarna.

Högljudda kritiker av tidigare Nordirlandsprotokoll tycks dock reagera försiktigt positivt. Unionistpartiet DUP avvaktar.

Rishi Sunak har lovat att det brittiska parlamentet ska få rösta om saken och där har Torypartiet en trygg majoritet, såvida inget större internt uppror sker. Den brittiska regeringen behöver i praktiken inte DUP:s stöd. Rishi Sunak säger sig dock vara "hoppfull" om att partiet ska avsluta sin regeringsbojkott. Premiärministern har fått raka frågor om huruvida det nya protokollet kommer att införas oavsett vad DUP gör och då inte gett något rakt svar.

Även EU-parlamentet och ministerrådet ska säga sitt.

Till sist återstår det att se hur lösningarna – som de rödgröna vägbanorna – fungerar i praktiken.

Martin Mederyd Hårdh/TT