AVTALSRÖRELSE

Här tvärnitar industrin: Säger upp var femte medarbetare

”70 av våra 350 anställda gör sin sista arbetsdag i mitten av mars”, säger Anders Erdmark, vd på Benders Byggsystem. Lena Holst på industriföretaget Starka kan bli av med 30 procent av personalen. Ändå väntar nya kostnadsökningar.

Den 31 mars löper Industriavtalet, som är normerande för övriga branschers löneökningar, ut.

Den höga inflationen och det höga ränteläget gör förhållandena inför årets förhandlingar ovanligt komplicerade. LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson har i en intervju med Sveriges Radio kallat årets avtalsrörelse för ”den svåraste sedan efterkrigstiden”.

Med en månad kvar träder nu Opo, Opartiska ordföranden, in för att hjälpa till och säkerställa att förhandlingarna avslutas i tid. Är läget kärvt kan Opo även komma med egna förslag och kompromisser för att lösa upp låsta lägen.

Industrifacken presenterade i höstas historiskt höga krav – löneökningar på 4,4 procent tillsammans med en låglönesatsning. Teknikföretagens motbud, som även Industriföretagen ställer sig bakom, är löneökningar på två procent samt ett engångsbelopp om 3 000 kronor i ett tolvmånaders avtal.

Byggprojekt läggs på is

Många företag bekräftar för TN att läget är kärvt på flera plan nu. Ett av dem är Benders Byggsystem.

När pandemin äntligen började klinga i början av förra året såg företagets vd Anders Erdmark fram emot att verksamheten skulle komma tillbaka till det normala.

Då invaderade Ryssland Ukraina.

– Sanktionerna mot Ryssland skapade brist på material, främst stål och trämaterial för vår del, och priserna skenade. Vi fick jobba hårt för att säkra materialtillgången så att vi kunde leverera våra projekt som utlovat. I nästa steg rusade energipriserna i höjden. Vi har svårt att ta fler kostnadsökningar nu, säger han till TN.

Benders Byggsystem levererar stommar i betong till flerbostadshus, kontor och liknande byggnader. Efterfrågan har minskat kraftigt det senaste halvåret, speciellt när det gäller nybyggda bostäder. Nystartade projekt har svårt att få ekonomin att gå ihop vilket gör att många projekt pausas för att avvakta kostnadsutvecklingen. Eller så stoppas de helt och hållet, konstaterar Anders Erdmark.

– Våra kunder har svårt att sälja nyproducerade bostadsrätter. Höga byggkostnader i kombination med att inflation och höjda räntenivåer försvagar privatpersoners ekonomi. De har svårt att byta boende just nu.

”Vi har svårt att ta fler kostnadsökningar nu.”

I Svenska Dagbladet bekräftas det svåra läget i byggbranschen, att nästan inga nya bostadsrätter säljs, och att även hyresrätter snart går med förlust.

Enligt Linda Lövgren, bostadsanalytiker vid WSP, har bostadsförsäljningen tvärnitat i hela landet.

– Det är inte konstigt att inget kommer att byggas, eftersom det i nuläget inte är lönsamt att bygga, säger hon till tidningen.

Marginaler pressas

Precis som för många andra företag är det svårt för Benders att kompensera de höjda kostnaderna med motsvarande prishöjningar gentemot kund.

– Vår marginal har pressats ner markant av de här höga priserna. I slutet av november tvingades vi varsla och säga upp 70 av 350 anställda. I mitten av mars gör de sin sista arbetsdag, säger Anders Erdmark.

”I det här läget är vi extra känsliga för lönehöjningar, efter allt som har varit de senaste åren”

Tar det ännu längre tid innan byggandet kommer i gång igen behöver företaget anpassa sina kostnader ytterligare. Där ser han en risk med lönehöjningar i nivå med de krav som facken har ställt.

– I det här läget är vi extra känsliga för lönehöjningar, efter allt som har varit de senaste åren. Jag är orolig för att ytterligare kostnadshöjningar skulle förlänga och fördjupa den dåliga konjunkturen. Kan vi inte sälja fler projekt kan det leda till ytterligare neddragningar.

Löneökningar är samtidigt inte det enda orosmomentet, poängterar Anders Erdmark.

– Det är ett av flera, men när de samverkar får det extra stor påverkan för oss. Framåt ser vi fortsatt stor osäkerhet. Vi ser att resten av 2023 och hela 2024 blir en tuff period. Förhoppningsvis kan konjunkturen vända en bit in i 2025, säger han.

Vill se flerårsavtal

Lena Holst, koncernchef på industriföretaget Starka, efterfrågar lugn och ro på arbetsmarknaden och vill helst se att årets avtalsrörelse leder fram till ett flerårsavtal.

– Eftersom vi jobbar i projekt som är mellan några månader och två år är det enormt viktigt för oss att få till ett längre avtal, gärna på tre år. Just nu är vår beläggning okej men det är många omvärldsfaktorer som är oroande och svåra att hantera. Ska vi ta längre projekt vill vi ha förutsägbara kostnader, säger hon.

”Om vi ska klara oss under den här konjunkturnedgången behöver vi ha koll på kostnaderna.”

Förra årets materialprisökningar tillsammans med de höga elpriserna tvingade företaget att vidta åtgärder. I december varslades 30 procent av de 280 anställda och en del varsel har redan lett till uppsägningar. I dagsläget råder det en osäkerhet om bemanningen framöver med tanke på att ingen vet vart konjunkturen tar vägen längre fram.

– Nu har materialpriserna stabiliserats, men om vi ska klara oss under den här konjunkturnedgången behöver vi ha koll på kostnaderna och veta vad vi ska ta in i våra kalkyler för att kunna ta de projekt där vi är duktigast, säger Lena Holst.

I det sammanhanget är industrifackens krav oroande, anser hon.

– För oss som företag är det väldigt högt med en löneökning på 4,4 procent. Ingen är betjänt av att inflationen drivs på ytterligare. Samtidigt kan jag förstå att facken känner ett tryck på sig att medlemmarna ska kompenseras för en del av de kostnadsökningar som drabbar dem.

Vad skulle det konkret leda till för er?

– Vi lägger in det i våra kalkyler och sedan får vi se vilka projekt som kan bli av, och inte. För det är våra kunder som avgör om kostnaden för att göra projekten är för hög – det gör inte vi. Många byggprojekt är lagda på is eller slutförhandlas inte på grund av det höga kostnadsläget.

Företaget försöker att effektivisera och hålla igen för att dra sitt strå till stacken, men det går inte hur långt som helst, förklarar Lena Holst.

– Marginalerna krymper, och har vi högre kostnader så måste vi till slut höja priserna.

Ännu tuffare 2024

Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten konstaterar att det finns delar av industrin som väntas utvecklas ganska stabilt framåt, exempelvis gruvor och massaindustri.

Men andra branscher sticker ut rejält negativt, framför allt de som är knutna till bostadssektorn.

Där ser det bekymmersamt ut inom byggnadsämnesindustrin som exempelvis levererar färdiga betongelement, men det gäller också sågverk och mekaniska verkstäder som är kopplade till bostadsbyggande.

– I de här bekymmersamma branscherna, som dessutom väntas få det ännu tuffare nästa år, har vi redan sett varsel och förändrade arbetstidsscheman. Företagen gör allt de kan för att förebygga de sämre tider som kommer och se till att verksamheten ändå kan fortsätta att rulla.

”I det här läget är det extra viktigt att inte hamna i en inflations- och kostnadsspiral.”

Yrkandena som industrifacken har kommit med är historiskt höga, och utifrån hur tillväxten ser ut framåt är det ”väldigt dålig tajming för det här kravet”, konstaterar Per Hidesten.

– Det skulle innebära en jätterisk för en kostnads- och inflationskris. Då är vi tillbaka till hur det var under 70–80-talen och en bit in på 90-talet, när vi jagade inflation med löneökningar men det aldrig blev några reallöneökningar. Sverige förlorar på det och företagen förlorar konkurrenskraft.

Osäkerhetsfaktorerna kommer att tas med till slutförhandlingarna, och Per Hidesten betonar att det bud som Industriarbetsgivarna står bakom inte kommer att spä på inflation eller kostnader.

– I det här läget är det extra viktigt att inte hamna i en inflations- och kostnadsspiral. Det skulle kunna motverka de enorma investeringar vi har framför oss som gäller den gröna omställningen.