DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Nytt direktiv: Rör inte betyget F

Utbildning (TT)

Regeringen vill inte att betyget F – icke godkänt – ska hamna i farozonen. Den utredning som ser över gymnasieskolan och vägar ut i arbetslivet får nu uppmaningen: Kom inte med förslag om att slopa betyget F.

Det framgår av ett tilläggsdirektiv som regeringen beslutade om i förra veckan. "Betygssystemet ska även fortsättningsvis ha en gräns mellan godkänt och icke godkänt resultat" står det i tilläggsdirektivet.

– F-betyget är viktigt för att man ska ha en chans att tidigt upptäcka de elever som behöver extra stöd. Att man tar bort F-betyget betyder inte att eleverna klarar kunskapskraven – de eleverna kommer inte att klara gymnasiet, säger skolminister Lotta Edholm (L).

"För många"

Det var den tidigare regeringen som ville få utrett hur övergången mellan grundskola och gymnasieskola kan förändras. Syftet skulle vara att ge elever som har svårt att nå målen i grundskolan – det vill säga elever med icke godkända betyg – "bättre möjligheter att förbereda sig för arbetslivet".

En väg skulle kunna vara att sänka tröskeln till gymnasieskolan. Våren 2021 var det 16 100 niondeklassare (14 procent av årskullen) som hade ett eller flera F och därför inte var behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan

– Det är alldeles, alldeles för många, sade dåvarande utbildningsminister Anna Ekström (S) 2021, då hon öppnade för en förändring.

Fick kritik

Men tankarna om att eventuellt förändra betygssystemet mötte omedelbart kritik från Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna, och i Tidöavtalet slogs det fast att betygssystemet ska behålla en gräns mellan godkänt och icke godkänt.

Den tidigare regeringen tillsatte utredningen sommaren 2022. Det står inte uttryckligen att den ska komma med förslag om ett nytt betygssystem, men den nuvarande regeringen markerar alltså i tilläggsdirektivet att ett sådant förslag inte är önskvärt.

I stället bör kunskapskraven för grundskolan förändras – bort från det "postmodernistiska" skolsystem som vuxit fram sedan 1990-talet, säger Lotta Edholm, där förmågan att kritisera och analysera vägt tyngre än rena faktakunskaper.

– Betygskraven är utformade på ett sätt som gynnar elever som är duktiga på att prata, medan de elever som kommit sent till Sverige kan ha det svårt att både förstå vad som krävs och att uppfylla det. I Tidöavtalet finns det skrivningar om det här, att vi måste ha läroplaner och kursplaner som bygger på kognitionsforskning där det ställs högre krav på faktakunskaper, säger skolministern.

Anna Lena Wallström/TT

Andreas Sjölin/TT