BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Företagare rättslösa mot unga brottslingar – ödesbesked väntar

Tidigare kammaråklagare Marie Wallin har fått igenom ett ovanligt prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen som kan stärka rätten för handlare i kampen mot brottslighet. ”I det här fallet har handlaren blivit rättslös bara för att brottet begåtts av någon som är under 15 år”, säger hon till TN.

Att passera genom nålsögat och få prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen är mycket ovanligt.

– Enligt statistiken får den in omkring 7 000 ärenden per år men tar bara upp några få och att vår fråga kommer prövas är vi såklart glada för och hoppas kommer leda till klarhet om vad som ska gälla, säger juristen och tidigare kammaråklagaren Marie Wallin som numera är författare och föreläsare i det egna bolaget Rätt Nu AB.

Hon åtar sig även uppdrag som ombud och konsult åt bland annat brottsutsatta företagare. Bakgrunden till det här ärendet är en mindre stöld på 1 315 kronor mot en Ica-handlare i Umeå. Vad som fick Marie Wallin att tända till var dock inte summan utan principen.

– I det här fallet blev Ica-handlaren helt rättslös. Jag tror också att Högsta förvaltningsdomstolen tycker att det finns något i det eftersom den väljer att lyfta det, säger hon.

Rätt till skadestånd men får inte veta från vem

Fallet handlar om en minderårig person, under 15 år, som utförde en stöld i butiken. Det är enligt Marie Wallin klarlagt att personen är skyldig och att handlaren har rätt att kräva skadestånd för brottet, men när handlaren bad om att få ut den skyldiges personuppgifter nekades han av polisen. Det gick med andra ord inte att driva något skadeståndsärende varken mot gärningspersonen eller dennes vårdnadshavare.

– Personen är under 15 så att det inte blir någon förundersökning är inte konstigt. Men det är fortfarande ett brott som har begåtts och handlaren vill ha tillbaka sina pengar. När Polismyndigheten inte lämnar ut uppgifterna, som i det här fallet, blir resultatet att ett konstaterat brottsoffer inte har någon möjlighet till upprättelse trots att det är klarlagt att han drabbats av ett brott, konstaterar Marie Wallin.

Sänder fel signaler

Som läget är just nu kan inte handlaren göra något utan får bara svälja förlusten. Det sänder helt fel signaler till både handlaren och tjuven, menar hon.

– Stölder av personer under 15 är ganska vanliga i butiker. Om Polismyndigheten väljer att skydda dem händer ingenting och är det verkligen så vi vill ha det? Då blir det i princip fri lejd att sätta det här i system och fortsätta på samma bana. Det måste finnas konsekvenser när du begår ett brott och därför vill vi att det här ska prövas av högsta rättsliga instans. Det här är större än bara stölden utan det handlar om samhällskontraktet. Varför ska man sluta begå brott om det inte händer något när man åker dit?

Det finns ännu ingen tidsplan för när Högsta förvaltningsdomstolen ska ta upp ärendet men Marie Wallin begärde prövning i slutet av sommaren och under februari kom tillståndet.

– Det är svårt att säga hur snabbt det kan gå. Jag gissar att det beror på hur komplicerat den tycker att ärendet är men det här ärendet har inte så mycket handlingar att gå igenom så det är positivt.

Kan bli nytt prejudikat

Om Marie Wallin och Ica-handlaren får rätt i ärendet kan det röra sig om ett nytt prejudikat för brottslighet i handeln. Det vore en vinst för butikshandlarna, menar Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna, som också varit inblandad i ärendet.

– Stölderna är ett jätteproblem i hela branschen och det är också vanligt att kriminella inleder sin brottskarriär genom omfattande stölder så det här skulle så klart vara ett välkommet steg i rätt riktning. Men det mest rimliga vore förstås om skadestånd fungerade likadant för företag och privatpersoner. Om du som privatperson drabbas så kan du få skadestånd av staten och sedan är det statens uppgift att med sina stora muskler, Kronofogden exempelvis, driva in skadeståndet. När det gäller företagen så ligger ansvaret på dem.

Många handlare har slutat anmäla

Stölderna som drabbar handeln har ökat kraftigt de senaste åren och uppgår nu enligt Svensk Handels beräkningar till omkring 8,5 miljarder kronor per år, det vill säga ungefär en fjärdedel av hela Polismyndighetens budget. Samtidigt har benägenheten att anmäla brottsligheten successivt minskat. Handlarna är trötta på att lägga värdefull tid på att anmäla brotten när "ärendet nedlagt" kommer med vändande post, menar Pär Bygdeson.

Handlaren får ofta vänta ett par timmar med tjuven innan polisen dyker upp och åklagarna vill inte driva ärenden vidare.

– Till slut orkar man inte hålla på och anmäla längre, det kostar bara en massa tid och onödiga pengar, säger han.

Ni vill se hårdare tag?

– Ja, eller rättare sagt, vi vill se tag eftersom det knappt finns något sådant över huvud taget i dag.

Pär Bygdeson tycker att vi i Sverige behöver se över hela brottsbalken och hur vi i samhället ser på brott och straff.

– Man kan ju fråga sig hur rimligt resonemanget är i grunden. Polisen vill inte lämna ut förövarens uppgifter till brottsoffret av rädsla för att förövaren ska trakasseras av brottsoffret när det så klart borde vara tvärtom. Hela den här tanken med att det är förövaren och inte brottsoffret som ska skyddas är märkligt.