DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Svensk ekonomi faller – tillhör Europas bottenskikt

Situationen i svensk ekonomi är bland de sämsta i Europa, visar en ny konjunkturrapport. ”Sverige är väldigt beroende av omvärlden och hushållen är dessutom väldigt skuldsatta”, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen till TN.

Industriekonomerna räknar med en svag inledning av 2023 i stora delar av världen där undantaget är Kina som beräknas accelerera på grund av skrotandet av aggressiva coronarestriktioner. Sammantaget väntas världsekonomin växa med drygt 1,5 procent i år och ta mer fart 2024.

För Sveriges del är pessimismen större. BNP beräknas falla drygt en procent under året varefter det sker en viss stabilitet och BNP gradvis kommer i gång igen under 2024 med en årlig tillväxt på omkring 1,4 procent.

Orsakerna till att Sverige drabbas relativt hårt är bland annat att ekonomin är starkt beroende av andra länders efterfrågan samt att svenska hushåll är väldigt högt belånade jämfört med andra länder.

– Vi är väldigt beroende av omvärlden och de har drabbats av en hel del motvindar. Inflationsuppgång, kriget och ränteuppgångar bromsar den globala konjunkturen, förklarar Mats Kinnwall och tillägger:

– Eftersom vi i Sverige har en så hög skuldsättning i hushållen så slår också stigande boräntor väldigt hårt mot hushållen. Därför slår det särskilt hårt mot Sverige jämfört med Eurozonen som helhet, även om andra länder som Tyskland också kan drabbas hårt av lite andra skäl.

Arbetslösheten beräknas öka till nio procent

Men allt sker med fördröjning och i takt med att den minskade köpkraften äter sig in i ekonomin beräknas arbetslösheten stiga. Antal lediga jobb har enligt rapporten dämpats sedan sommaren 2022 och anställningsplanerna likaså. Enligt AKU var arbetslösheten för 2022 i genomsnitt cirka 7,5 procent och enligt prognosen beräknas den öka och toppa runt nio procent i slutet av 2024.

– Allt talar för att vi får en krympande sysselsättning i år. Det tar ett tag innan företagen reagerar men arbetsmarknaden som fortfarande på sina håll är glödhet kommer att svalna av en del, förklarar Mats Kinnwall.

Han räknar med att Riksbanken höjer styrräntan ytterligare med en halv procentenhet.

– Man måste strama åt ekonomin hårt. Det är smärtsamt men man kommer att göra det tills man är tillbaka på inflationsmålet.

Men det finns också ljusglimtar i prognosen. En stor orsak till den kraftiga inflationen och de ökade kostnaderna för företagen kopplas till Europas gasberoende. När priserna på fossil gas började rusa under 2021 och kulminerade efter krigsutbrottet i Ukraina stack priserna på i princip allt som tillverkas och därmed rusade kostnaderna för i princip alla företag.

Priserna på el och gas följs åt vilket slagit hårt inte minst mot Sydsverige som på grund av sin brist på planerbar elproduktion är tätt sammanflätat med de europeiska elpriserna. Nu har gaspriserna dock kommit ner rejält, vilket också tagit ned elpriserna till höga men mer hanterbara nivåer.

– Putin har sågat av den gren han satt sig på genom att Europa i princip gjort sig kvitt gasen. Det finns små flöden från rysk gas kvar men det mesta har ersatts med LNG framför allt från USA och Storbritannien. Den är dyrare än den ryska gasen men det är inget som man står och faller med. Nu tror jag att vi kan räkna med naturgaspriserna på mer permanent låg nivå vilket trycker ner elprisinflationen, konstaterar Mats Kinnwall.

Orderstocken drivs främst av försvarsmateriel

Vad gäller orderstocken i den svenska industrin är siffrorna lite lömska.

– Vi har några branscher med hög efterfrågan som försvarsprodukter, el- och energiteknik samt batterifordon.

Fjolåret avslutades starkt vad gäller orderingången men orsaken till det är främst en väldigt stor order av försvarsmateriel.

– Om vi rensar för den ordern ser det inte alls speciellt ljust ut. Hela andra halvåret i fjol var på sluttande plan och det ser ut att fortsätta 2023, förklarar Mats Kinnwall.

Ekonomkollegan Bengt Lindqvist konstaterar att det tar ett tag innan effekterna visar sig i industrin.

– Det här är saker som smetas ut under en längre period. Om du ska skruva ihop ett JAS-plan så tar det tid och samma är det med generatorer, ställverk och andra energiprodukter. I nuläget har företagen nästan oavsett industribransch ganska bra orderstockar men de fylls inte på särskilt mycket, säger han.

Lever på lånad tid

I takt med att många av de uppdämda coronaeffekterna klingar av hinner företagen i kapp ordrar man tidigare inte klarat av.

– Men orderingången ser inte så bra ut så man lever lite på lånad tid. Med allt som branschen gått igenom med corona, leveransstörningar, halvledarkris och krig är det ändå ganska förvånande världsekonomin och industrin ändå klarar av att tugga på. Den underliggande styrkan är förvånansvärt stark, säger han.

För att underlätta för företagen och stärka robustheten i den svenska ekonomin för framtiden ser Mats Kinnwall ett antal punkter som behöver stärkas.

– När gaspriserna nu faller ser vi direkt att de tar med sig elpriserna i södra Sverige. Även om krisen där har bedarrat så gäller det att stötta företagen i Södra Sverige och den bollen ligger fortfarande och studsar. Vi har också arbetat med att rusta ned ett av världens bästa energisystem inte bara med kärnkraftsnedläggningen utan även andra saker som bidrog till att försämra elsystemet. Det måste vi nu bygga upp igen även om det tar tid. Det gäller både kärnkraft, vindkraft och annat som krävs för att slippa chocker, säger han och tillägger:

– Men då kan vi inte ha kvar hinder som gör det olönsamt för allt annat än vindkraft.