EU:S FRAMTID
Svenskt nej till EU-budget
EU (TT:s korrespondent)
Sverige säger nej till ansvarsfrihet för EU:s budget för år 2021, trots rollen som ordförandeland i ministerrådet.
– Fel riktning, anser finansministern.
År efter år har Sverige irriterat rynkat pannan när Europeiska revisionsrätten kommit med sina rapporter om hanteringen av EU:s budget.
Även om revisorerna ytterst sällan pekat på några grova felaktigheter påpekas regelbundet att antalet felaktiga utbetalningar oftast är fler än 2 procent, som anses vara acceptabelt.
För den senast granskade budgeten – för år 2021 – har siffran dessutom ökat från 2,7 procent fel år 2020 till 3,0 procent. Då blir det nej från Sverige när EU:s ministerråd i dag ska rösta om ansvarsfriheten.
– Sverige och Sveriges riksdag är enig om att vi ska rösta nej. Det har utvecklats i fel riktning det senaste året, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) på väg in till dagens möte i Bryssel.
Räcker inte
Sverige röstade regelbundet nej fram till år 2018 (för 2016 års budget), men har de senaste fyra åren i stället valt att lägga ned sin röst
I år väntas nejet även delas av Danmark och Nederländerna. Övriga länders ja räcker ändå med god marginal för att få ansvarsfriheten beviljad.
Dagens tyngsta fråga vid finansministermötet är annars arbetet med hur EU-ländernas ekonomiska styrning ska se ut i framtiden.
Sverige har som ordförandeland i ministerrådet förhandlat ihop vad EU-länderna tycker inför det förslag om ett nytt ramverk som EU-kommissionen väntas lägga fram i april.
"Arbetat hårt"
Bland annat handlar det om att anpassa åtgärderna mer efter olika länder och också kunna ge dem mer tid på sig för att komma till rätta med stora statsskulder och budgetunderskott. Men också om att verkligen genomföra åtgärder, i stället för att mest bara varna.
– Jag är nöjd med det som ligger på bordet. Vi har arbetat hårt på att få ihop 27 länder som från början har ganska olika syn på detta, där vi ändå kan komma fram till en bra grund för att få till ett bättre ramverk och mer ordning och reda i varje lands offentliga finanser, säger Svantesson och fortsätter:
– Det här är bra både för oss som ordförandeland och för Sverige. Vi vill alla se bättre nivåer på skuldsättning. Vi vill alla ha mer tillväxt, säger finansministern i Bryssel.
Wiktor Nummelin/TT
