DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Danske experten: Därför får svensk högskola bakläxa

I Danmark är arbetslösheten bland före detta studenter tre år efter högskoleexamen mycket lägre än i Sverige. "Ta reda på i detalj vad arbetsmarknaden behöver, särskilt den privata”, är den danska skolexperten Mikkel Haarders råd till svenska beslutsfattare.

Många svenska företag har idag svårt att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden. Tre av tio rekryteringsförsök misslyckas och 71 procent av företagen tycker att det är svårt att hitta arbetskraft med högskoleutbildning. Fyra av tio företag tycker att högskoleutbildningar brister i relevans. Det berättar Ulrika Wallén, policyexpert för högskolepolitik på Svenskt Näringsliv.

– Svenskt Näringsliv har tagit fram en rapport om hur Sverige står sig gentemot andra länder som har liknande förutsättningar att bedriva högskoleutbildning. Vi kan konstatera att svenska högskoleutbildningar främst är dimensionerade efter studenternas efterfrågan och i låg grad efter arbetsmarknadens behov, säger hon.

Kompetensbristen är ett tillväxthinder och försvårar för svenska företag och det svenska samhället att ta sig an stora samhällsutmaningar såsom klimatomställningen vilket är väldigt allvarligt, enligt Ulrika Wallén.

I grunden, menar hon, handlar det både om att dimensionera utifrån efterfrågan och att ha ett relevant innehåll i utbildningen som anpassas efter förändringar på arbetsmarknaden.

– Vi kan se att arbetslösheten för före detta studenter både tre år efter examen och överlag är hög i Sverige jämfört med likvärdiga länder, så man kan konstatera att bristen på dimensionering och anpassning av innehåll resulterar i att matchningen på svensk arbetsmarknad har förbättringspotential.

Goda exempel från andra länder

I Danmark, Nederländerna och Irland dimensioneras utbildningarna långt mer utifrån arbetsmarknadens efterfrågan. Det har lett till många positiva effekter. Nederländerna och Irland har också ett stort arbetsmarknadsinflytande i den högre utbildningen.

Sverige saknar dock strukturer för arbetsmarknadsinflytande på systemnivå, enligt Ulrika Wallén.

– Det finns goda exempel på högskolor och universitet som samverkar med näringslivet, men det sker inte systematiskt. Det riskerar att göra utbildningarna mindre relevanta, säger hon och fortsätter:

– Vi tycker överlag att högre utbildning är ett underreformerat område där det inte har gjorts något på många år. Därför vill vi att regeringen tillsätter en utredning som tittar på hela högskolans resurstilldelningssystem. Vi behöver också titta på insatser för att öka genomströmningen av studenter, för den är för låg idag.

För att få bukt med utmaningarna föreslår Svenskt Näringsliv bland annat att det i högskolelagen införs krav på att utbildning ska dimensioneras både efter studenternas och efter arbetsmarknadens behov och att utbildningarna ska ha ett relevant innehåll. För att stimulera detta ska en samverkansbonus på tre olika områden införas i resurstilldelningssystemet: vid planering av utbildning där hänsyn tas till både dimensioner, relevans och format, vid arbetsmarknadskoppling för studenterna, samt i förhållande till studenternas etablering på arbetsmarknaden.

Danska exemplet en förebild

Mikkel Haarder är underdirektör för utbildning, forskning och mångfald på Dansk Industri, den danska motsvarigheten till Svenskt Näringsliv. Han har lång erfarenhet av arbete med utbildningsfrågor, bland annat på danska motsvarigheterna till SKR och Skolverket.

– I Danmark finns en lång tradition av nära samarbete mellan arbetsmarknad och högre utbildning, till exempel i utbildningen av sjuksköterskor, lärare och andra slags pedagoger. De institutioner som utbildar de här yrkeskategorierna är ofta grundade av de faktiska arbetsplatserna och har sedan professionaliserats och utvecklats till regelrätta utbildningsinstitutioner, berättar Mikkel Haarder.

Det finns fortfarande utmaningar, såsom den stora ökningen av nyutexaminerade, vilket har lett till en arbetslöshetsgrad på tio procent inom just denna grupp. Därför pågår nu försök att anpassa antalet studenter som tas in på olika högskoleutbildningar.

– Vi tittar på utbildningar där de nyutexaminerade har en systematisk och hög arbetslöshet. När arbetslösheten ligger på minst två procent över genomsnittet klassar vi den som hög, och då följer en dimensionering av antagningen till dessa utbildningar.

Metoden har varit väldigt framgångsrik, enligt Mikkel Haarder. Arbetslösheten för nyutexaminerade från vissa utbildningar har stadigt gått ner under en tioårsperiod.

– Dansk Industri har arbetat tålmodigt med att påverka beslutsfattarna, och numera är det många som går i samma riktning som vi. Vi kan helt enkelt inte ha en arbetsmarknad där massor av människor går arbetslösa samtidigt som vissa sektorer saknar kompetent personal, säger han.

Behöver fler studenter från andra länder

Dimensioneringssystemet har implementerats gradvis under tio års tid, och nu börjar alltså resultaten att synas. Men mer finns kvar att göra för ännu bättre kompetensförsörjning, kvalitet och matchning, enligt Mikkel Haarder.

– Vi önskar att antalet platser för utbildningar inom ingenjörsvetenskap och vård utökas, samtidigt som antalet platser för utbildningar inom konst, språk och vissa andra samhällsvetenskapliga ämnen blir färre. Man behöver också bli bättre på att attrahera unga människor till de utbildningar som leder till bristyrken. De danska studenterna är dock inte tillräckligt många för att täcka behoven på arbetsmarknaden, så vi behöver attrahera studenter från andra länder, vilket har varit svårt de senaste åren, säger han.

Han berättar att det skapas incitament för studenter blir klara snabbare med utbildningen. Dessutom pågår diskussioner kring ett införande av incitament för att få fler att välja utbildningar inom bristyrken.

Mikkel Haarder ger ett råd till de aktörer i Sverige som vill reformera utbildningssystemet:

– Ta reda på i detalj vad arbetsmarknaden behöver, särskilt den privata. Gör återkommande undersökningar bland arbetsgivarna så att behoven hela tiden är uppdaterade och tydliga.