EU:S FRAMTID

Sverige i bräschen för stärkt konkurrenskraft i EU: ”Kan lyfta BNP flera procent”

Konkurrenskraften står i fokus för det svenska ordförandeskapet i EU. På ett högnivåmöte i Bryssel tidigare i veckan pekade Fredrik Erixon, chef för tankesmedjan Ecipe, på de måttliga reformer som krävs för att öka BNP: ”Vi kan lyfta BNP med 3 procent de närmaste fem åren”.

Den 7 mars arrangerade Svenska representationen och Svenskt Näringsliv ett välbesökt seminarium i Bryssel. Den Brysselbaserade tankesmedjan Ecipe presenterade sin rapport ”A Compass to Guide EU Policy in Support of Business Competitiveness”, beställd av Svenskt Näringsliv.

–Vi kan lyfta BNP med 3 procent de närmaste fem åren med bara måttliga reformer i enlighet med kompassen, förklarade Ecipes chef, rapportförfattaren Fredrik Erixon, vid seminariet.

Lite lättare regelbörda. Lite mer frihandel med omvärlden. Och några mer procent i FoU-utgifter. Det är var som krävs för att nå 3 procent, sa han.

För att vara exakt ger Svenskt Näringslivs kompass, som bygger på Ecipes rapport, 27 specifika rekommendationer inom sju politikområden: EU:s inre marknad, frihandel, innovation, klimat och energi, digitalisering, transporter och regelverk.

Bland rekommendationerna finns liberalisering av tjänstesektorn på inre marknaden, välfungerande konkurrens, öppningar för digital handel, stöd till forskning och universitet, ökad produktion av fossilfri energi, arbetskraftsinvandring och lättare tillgång till teknik och data för företag.

Så vad gör EU?

Sverige och många andra EU-länder vill att EU antar en liknande strategisk plan. Vid toppmötet den 23-24 mars ska stats- och regeringschefer just diskutera en strategi för konkurrenskraft och produktivitet.

Inför mötet, den 16 mars, väntas kommissionen lägga förslag till en långsiktig strategi.

Vid seminariets paneldebatt avslöjade Elisa Roller lite av kommissionens tänkande i förväg. Hon är direktör på kommissionens generalsekretariat.

Kommissionens horisont för strategin är fram till 2030-2035. Och kommissionen vill ha en kombination av åtgärder nationellt och på EU-nivå.

Det skiljer sig från Svenskt Näringsliv, som vill att EU ska ägna sig åt områden där unionen har befogenheter.

–Vi tittar mycket på olika drivkrafter, för produktivitet, till exempel, sa Elisa Roller.

Sedan bör EU dra nytta av sina starka områden, som offentlig upphandling. Där kan EU bygga konkurrenskraft genom uthållighetskrav, sa hon.

Krishantering har dominerat

–Förr tog Sverige och svenska aktörer ofta rygg på britterna i EU. Det är slut med det nu, säger Fredrik Sjögren, Svenskt Näringslivs policyansvarige för EU-frågor.

Innan Storbritannien lämnade EU var landet ofta den främsta förkämpen för frihandel och marknadsvänliga lösningar.

–Nu måste vi svenskar tänka hur vi skapar kraft bakom våra förslag, fortsätter Fredrik Sjögren.

Som EU:s ordförandeland detta halvår kan Sverige ta upp manteln. Möjligheten finns att driva en strategi för hur Europa ska bli mer konkurrenskraftigt på ungefär fem års sikt.

Tyvärr har långsiktighet saknats på senare år. Kortsiktig krishantering har dominerat. Samtidigt har den franska politiken med statliga ingripanden och minskat beroende av omvärlden vunnit mark.

–De som menar att statliga interventioner är vägen framåt har använt sig av händelseutvecklingen för att hävda att de hade rätt, säger Fredrik Sjögren.

Lissabonstrategin otillräcklig

Denna gång kommer kommissionen inte sätta mål för varje EU-land. Så gjorde kommissionen i den havererade Lissabonstrategin 2000-2010. Lissabonstrategin rann ut i sanden när EU-länderna inte kunde eller ville nå de ambitiösa målen.

–Att ha ett bindande mål på 3 procent av BNP för FoU är fantastiskt. Men vi vet att vissa länder verkligen har det kämpigt att nå dit. Vi måste ha realistiska mål, förklarade Elis Roller.

Hon nämnde också problemet med arbetskraftsbrist. För den gröna omställningen behöver EU en miljon nya anställda för tillverkning av solpaneler. 800.000 behövs för batteritillverkning.

–Vi tittar på att underlätta erkännandet av kvalifikationer för utländska medborgare. Eller varför inte lära oss av pandemin och hjälpa digitala gränsarbetare att komma till Europa virtuellt?

Den svenska regeringen har fullt av egna idéer för vad som behöver göras.

Ingen brist på idéer

En nystart för inre marknaden, nya frihandelsavtal, en fullt fungerande elmarknad och en bättre kapitalmarknad är bara några av tankarna.

–I Europa är vi rätt bra på innovation, men inte på att skala upp. Vi behöver kapitalmarknadsunionen, sa statssekreterare Christian Danielsson i paneldebatten.

Han är nära rådgivare till statsminister Ulf Kristersson under EU-toppmöten, en så kallad sherpa.

–Vi behöver ett hjälpsamt regelverk för artificiell intelligens och nya tekniker, och inte bara titta på farorna.

EU är en världsmakt när det gäller standarder. Dataskyddsförordningen har blivit en guldstandard i världen.

–Men så kommer det inte fortsätta om vi inte hela tiden utvecklar standarderna, förmanade han, och betonade att marknadsdrivna standarder bör främjas.

Dragkamp i EU-parlamentet

Europaparlamentet deltar i lagstiftningsprocessen på de flesta områden.

Vid seminariet berättade den liberala spanska parlamentsledamoten Eva Maria Poptcheva att samma dragkamp finns i Europaparlamentet som mellan EU-länderna. Marknadsvänliga står mot förespråkare av mer statlig styrning.

–Den ena delen vill ha ett mer stängt EU. ”Köp europeiskt” och vill styra industrin att producera. Många av oss andra vill se mer öppen handel på ett smart sätt, sa hon.

Nästa vecka 23-24 mars kommer EU-ledarna ta diskussionen om konkurrenskraftsstrategin vidare.

–Vi skulle vara mycket nöjda om toppmötets slutsatser klart pekar ut vad som ska göras. Sådan vägledning skulle vara nyttig, sa statssekreterare Christian Danielsson.

–Vi hoppas att strategin ska ha betydelse för framtida ordförandeskap och att de viktiga konkurrenskraftsfrågorna kommer att prägla såväl valkampanjen till Europaparlamentet nästa år som nästa mandatperiod för kommissionen.