DEN DIGITALA UTVECKLINGEN

Expert: AI riskerar bli "Kejsarens nya kläder"

Artificiell intelligens (TT)

Framtiden är här. Och människor behövs inte i den. Eller? Frågan om artificiell intelligens (AI) delar branscher, samhällen och människor.

– Vi har ingen aning om hur kraftfull tekniken är i händerna på stora aktörer, säger en av flera experter som här svarar på fyra centrala frågor inom AI-området.

– Bakom AI finns uppfattningar och rädslor som länge förmedlats via film. Det är sant att den lilla roboten Wall-E inte kunde få oss att glömma Terminator-roboten. Vi måste navigera mellan allt detta, sade Thierry Breton, EU:s inremarknadskommissionär, när han presenterade EU-kommissionens lagförslag kring AI i slutet av april.

Men vad är "allt detta"? Vad innebär AI? Går det att definiera och reglera? Och kan, eller bör, lagar verkligen stoppa utvecklingen som redan är igång?

1. Vad är egentligen artificiell intelligens?

Ulrika Lindstrand, ordförande i Sveriges ingenjörer:

– AI finns i så olika lager, allt från ganska enkla grejer som att stoppa in handen under en tvålautomat till sådant som kan styra drönare för militärt bruk. Spannet däremellan är såklart gigantiskt.

Lars Maaløe, grundare och teknikchef på danska Corti AI, som används av bland andra SOS Alarm för att assistera med information vid larmsamtal:

– Jag sysslar själv med det och jag skulle inte använda begreppet AI. Vi måste sluta använda AI som ett reklamord, då tappar det innebörd. Vi behöver prata om självstyrande bilar som just självstyrande bilar, inte som ett AI-system. Alla e-handelsplattformar exempelvis säger att de är AI-styrda. De är inte AI-styrda. Det har blivit ett ord man använder för att slänga in lite magi ovanpå. Det är skadligt för förståelsen. Jag fattar att de som inte är teknikkunniga fastnar när de hör termen AI, för ingen fattar det fullt ut. Det blir som "Kejsarens nya kläder". Vi måste se till att folk förstår att AI inte finns där som någon form av magisk grunka bara för att någon säger det. AI är gammal hederlig programmering till stor del och en del av tekniken är smart, men vi kan förklara den. Det är inte omöjligt att förklara. Och tekniken agerar inte av sig självt. Det tror jag vi behöver fortsätta upprepa.

2. Är vi alla övervakade redan?

Lars Maaløe:

– Jag vänder mig lite mot bilden av övervakning. Det beror dels på medier men också på oss ingenjörer som tillsammans inte klarar av att ge en mer rättvisande bild. Medier vill gärna måla upp antingen en dystopi eller en utopi. Många av de verkliga sakerna inom AI-området handlar om små stegvis förändringar i samhället. Intressanta ja, men knappast häpnadsväckande. Möjligtvis häpnadsväckande för experterna men inte för gemene man.

Stanley Greenstein, universitetslektor i rättsinformatik vid Stockholms universitet:

– I grund och botten handlar AI om mycket mer än matematik och statistik. Det handlar om hur man med hjälp av psykologi och beteendeekonomi kan manipulera människor. Det handlar om makt. Att hitta lösningar till AI handlar ganska mycket om tillit. Jag som jurist kan inte förstå fullt ut vad teknikerna gör, precis som de inte kan ha samma koll som mig på det juridiska regelverket. Där behöver vi hitta lösningar för att kunna lita på varandra. AI är ingen exakt vetenskap. Det bygger på risk. Sannolikhet. Men vi litar på den som om det vore en exakt vetenskap. Det är problematiskt.

3. Går det verkligen att reglera en teknik och ett område som hela tiden utvecklas?

Lars Maaløe:

– När regleringen inte är väldefinierad så kommer den att sätta käppar i hjulet för utvecklingen. Det är samtidigt inte svartvitt, att man antingen inte vill ha några regler alls eller bara regler. Jag skulle säga att rätt regler, med rätt plan, är bäst. Då kan man skydda medborgarna. Men att försöka reglera innan du vet vad det är du försöker reglera, det är en risk.

Christian Guttman, global AI-chef på finska TietoEvry med verksamhet i över 20 länder och över 20 000 anställda:

– Det är ett område som är komplext. Det är för abstrakt för mänskliga hjärnor. Många har stora svårigheter att förstå vad AI är för något. Neuronala nätverk exempelvis, man vet inte riktigt hur de bestämmer sig, de är bara supereffektiva. Inom EU finns mycket prat om att ha en oberoende granskare, en myndighet. Men då behövs experter som är minst lika duktiga som de som utvecklar den här teknologin. Om vi importerar AI-lösningar från Google, Facebook, Alibaba, och så vidare så måste vi förstå den importen på djupet. Om vi inte har den kunskapen här i Europa finns det en risk för kryphål eller annat som skulle kunna vara problematiskt.

4. Okej, vi har tekniken och möjligheten – men borde vi använda AI?

Lars Maaløe:

– Jag tror att det finns väldigt mycket obefogad rädsla. I exempelvis USA ser man mycket möjligheter, i Europa maler man på om övervakning och deepfakes. Självklart ska vi vara vaksamma för den typen av saker. Men om vi bara förstärker rädslan här i Europa kommer vi inte ha en plats kvar på skeppet, och det här skeppet seglar iväg fort.

Stanley Greenstein:

– Människor borde vara mer uppmärksamma på hur kraftfullt AI är. Men också på hur de manipuleras varje dag på exempelvis sociala medier. Vi har ingen aning om hur kraftfull tekniken är i händerna på stora aktörer som Facebook, Amazon eller Google. De har mer kunskap om oss än vad vi själva har. Det finns så mycket data numera att det blivit omöjligt för människor att granska den. Det är bara för mycket, allt vi gör är digitaliserat.

Marcus Alexandersson/TT