BROTTSBEKÄMPNINGEN

Polisinsatser sågas – "gör mer skada än nytta"

Brott (TT)

Polisens så kallade särskilda händelser vid grova brott kan vara effektiva de första timmarna eller dagarna – men när de pågår längre än så gör de mer skada än nytta.

Det slår Riksrevisionen fast i en granskning, där hård kritik även riktas mot en extremt bristfällig dokumentation.

– Det finns helt enkelt väldigt stor förbättringspotential från början till slut i den här verksamheten, säger Linda Jönsson, projektledare för granskningen av polisens särskilda händelser vid grova brott.

2015–2021 beslutade polisen enligt Riksrevisionens granskning om nära 1 600 särskilda händelser. Det tredje vanligaste skälet var grov brottslighet, som gällde vid 230 av fallen. De kan även inledas inför exempelvis fotbollsmatcher eller demonstrationer.

En särskild händelse innebär att arbetet leds i en särskild, parallell ordning från den ordinarie verksamheten och möjliggör snabb mobilisering av resurser och kompetens. Beslut om en sådan händelse kan tas om man anser att den ordinarie verksamheten inte är anpassad för ett visst problem.

Dålig dokumentation

Granskningens övergripande fråga har varit om särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet, men bristande dokumentation har gjort det svårt att statistiskt besvara den.

– Vi kan konstatera att Polismyndigheten saknar grundläggande underlag och dokumentation om särskilda händelser. Det gäller exempelvis hur många särskilda händelser som har gjorts, hur lång tid de pågick, hur mycket merkostnader de genererade och vilka utredningsmässiga och polisiära åtgärder som ingick. Det gör att det inte går att mäta effekten av särskilda händelser, säger Linda Jönsson.

TT: Hur förklarar man att man inte dokumenterar vad man ägnar sig åt?

– Det undrar vi också, för det finns en handbok för särskilda händelser där det framgår att dokument ska registreras och diarieföras. Vi tycker det är anmärkningsvärt att det finns ett så pass begränsat underlag.

Genom intervjuer som genomförts med kommenderingschefer på Noa och i samtliga regioner gör revisionen dock bedömningen att ledningsformen kan vara effektiv de första timmarna och dagarna efter att ett grovt brott inträffat, då den underlättar en kraftsamling när resurser saknas.

– Men ju längre tid den särskilda händelsen pågår, desto mer ineffektiv blir den, eftersom det uppstår ett parallellt ledningssystem mellan kommenderingschefen och ordinarie linjechef som ger upphov till målkonflikter som inte är effektiv.

Skadar lokalt arbete

Utöver det tar arbetet skada i de områden där resurserna tas, varför revisionen slår fast att långvariga särskilda händelser riktade mot grov brottslighet gör mer skada än nytta.

– De gör att lokalpolisområden som måste bistå med resurser får minskad bemanning över tid. Det innebär att de får ställa in brottsförebyggande aktiviteter i lokalpolisområdet och får prioritera ned samverkan med berörda aktörer. Det gör att det blir mycket svårare att hantera grova brott lokalt och bland annat blir det svårare att upptäcka och förhindra nyrekrytering till kriminella gäng.

En annan väsentlig brist är att det saknas tydliga kriterier för när en särskild händelse ska inledas.

– Där ser vi att det finns en risk att man fattar beslut om särskilda händelser för ofta, vid fel tillfällen och att begreppet urholkas till att omfatta alla möjliga situationer, säger Linda Jönsson.

Det är viktigt att regeringen uppmärksammar bristerna, anser Riksrevisionen.

– Vi har skrivit att det är angeläget eftersom de enligt vår uppfattning är så pass omfattande.

Marc Skogelin/TT