ARBETSKRAFTSINVANDRING

Här är myterna om arbetskraftsinvandringen – ”Anekdoter”

Arbetskraftsinvandrare tar jobb från arbetslösa i Sverige, tjänar 13 000 kronor i månaden och kommer hit för att utnyttja socialförsäkringssystemet. Påståendena om arbetskraftsinvandringens baksidor är många. Men hur mycket är egentligen sant? TN går igenom myterna en efter en.

− 13 000 är horribelt lågt och bidrar till att det har vuxit fram parallellsamhällen med väldigt mycket oseriös arbetskraftsinvandring med mycket lågproduktiva jobb, sa arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) i Lördagsintervjun på Sveriges Radio nyligen.

Myt: Arbetskraftsinvandrare tjänar 13 000 kronor i månaden

Att många arbetskraftsinvandrare har 13 000 kronor i lön per månad är kanske den vanligaste myten om arbetskraftsinvandring.

− Det är olyckligt att arbetsmarknadsministern bidrar till att spä på den myten.

Det säger Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv. Hon påtalar att den statliga utredning om arbetskraftsinvandring som tillsattes av den förra regeringen och som presenterades för drygt ett år sedan motbevisade myten om lönerna.

”Det är olyckligt att arbetsmarknadsministern bidrar till att spä på myten.”

Enligt utredningen (SOU 2021:88) visar siffror från SCB att drygt 87 procent av alla utlänningar som beviljats tillstånd av arbetsmarknadsskäl under år 2020 tjänade mer än 20 000 kronor per månad. I denna grupp, ingår förutom arbetskraftsinvandrare även bland annat au-pairer, praktikanter, personer som är här på ungdomsutbytesavtal och tidigare asylsökande som i stället fått arbetstillstånd, så kallade spårbytare. Utredningen visar att bara 0,7 procent av dessa hade en månadsinkomst på mellan 13 000 och 13 999 kr.

− Det här är uppgifter som regeringen och andra tycks blunda helt för, säger Amelie Berg.

Hon poängterar att en grundförutsättning för att få arbetstillstånd som arbetskraftsinvandrare är att personen har lön och anställningsvillkor enligt kollektivavtal.

− Det finns inga kollektivavtal där en heltidslön skulle vara så låg som 13 000 kronor per månad. Det finns oftast andra orsaker till att inkomsten för dessa personer är låg.

Utöver kravet på lön och anställningsvillkor finns också krav på försörjningsförmåga. Det har Migrationsverket tolkat som att individen måste ha en inkomst om minst 13 000 kronor per månad.

– Kravet på försörjningsförmåga tycks många gånger ha blandats ihop med vad arbetskraftsinvandrare faktiskt tjänar, vilket har skapat myten om de låga inkomsterna, säger Amelie Berg.

Men även om vi tittar på dem som har fått uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare finns det indikationer på att en väldigt liten andel har en inkomst på runt 13 000. ”Under 2020 var det endast 142 personer som beviljades ett arbetstillstånd där den erbjudna månadslönen låg mellan 13 000–14 000 kronor”, skriver utredaren.

Det finns påståenden om att många arbetskraftsinvandrare på pappret får lön enligt kollektivavtal för att sedan betala tillbaka delar av lönen till arbetsgivaren. Det är också något som utredaren Anita Linder anför i sin utredning. Men även här hänger hon upp sitt påstående på den större gruppen utländsk arbetskraft.

– Statistiken kan inte skilja ut gruppen som får tillstånd med stöd av sjätte kapitlet i utlänningslagen, säger hon.

Och att statistik saknas är något som Amelie Berg också kan konstatera.

– Den typen av fusk förekommer säkert, men att det skulle vara vanligt eller utbrett bland just arbetskraftsinvandrare finns det inga bevis för, säger hon.

Vad tänker du om att arbetsmarknadsministern är en av dem som hävdar att många arbetskraftsinvandrare tjänar 13 000 kronor i månaden?

− Då tänker jag att det har man nog egentligen inte har fog för att säga, säger utredaren Anita Linder.

Myt: Arbetskraftsinvandrare tar jobb från svenskar

Ett annat påstående är att arbetskraftsinvandrare skulle tränga undan arbetslösa på arbetsmarknaden och göra det svårare för dem att komma i arbete. Det är dock svårt att hitta grund för det i något slags statistik. Under 2022 fick, enligt SCB, cirka 520 000 arbetslösa i Sverige jobb. Det totala antalet arbetskraftsinvandrare som beviljades arbetstillstånd i Sverige under hela det året var 24 000 personer. Av dem är ett stort antal, ungefär en tredjedel, säsongsanställda.

Det finns också forskning, bland annat av Mette Foghed från 2017, som visar på att ett inflöde av utländsk arbetskraft med relativt låga kvalifikationer leder till att den inhemska arbetskraften med motsvarande kompetensnivå i stället skiftar till mer komplexa och välbetalda arbeten.

Amelie Berg menar att påståendet att arbetskraftsinvandrare skulle ta jobb från arbetslösa i Sverige inte stämmer.

− Varför skulle företag välja att genomgå den ofta mycket administrativt betungande processen som är kopplad till arbetstillstånd framför inhemska anställningar om det var ett alternativ? Dessutom ställer Migrationsverket extra höga krav för vissa branscher, till exempel städ och bygg, vilket leder till att de redan långa handläggningstiderna blir ännu längre för dessa branscher.

− Sanningen är precis tvärtom. Fler jobb skapas tack vare arbetskraftsinvandringen, säger hon.

”Varför skulle företag välja att genomgå den ofta mycket administrativt betungande processen som är kopplad till arbetstillstånd framför inhemska anställningar om det var ett alternativ?”

Ett vanligt exempel är restaurangen som inte klarar sig utan sin kock.

− Tack vare att det finns kockar har också serveringspersonal, hovmästare och diskare jobb, konstaterar Amelie Berg.

Kritikerna mot arbetskraftsinvandring lyfter fram att det finns många arbetslösa i Sverige som borde kunna ta en del av de arbeten som arbetskraftsinvandrare utför.

− Det finns en poäng där. Det är märkligt att arbetsgivare inom städ och service behöver rekrytera personer utomlands när det finns över 90 000 långtidsarbetslösa i Sverige. Det skulle de inte göra om de fick fler sökande i Sverige. Det behövs reformer för att stärka drivkrafterna till arbete, säger Almegas chefsekonom Patrick Joyce.

Men det finns forskning som visar att arbetskraftsinvandringen bidrar brett i näringslivets olika branscher.

En svensk studie av Samuel Palmquist och Jonas Öhlin visade att småföretag som anställer arbetskraftsinvandrare växer snabbare och anställer fler nya medarbetare än jämförbara företag. Där ökar antalet anställda med 14 procent jämfört med andra företag, samtidigt som omsättningen ökar med 27 procent och förädlingsvärdet med 25 procent. Studien visar även en ökning i produktiviteten.

Dessutom visar Palmquists och Öhlins studie att småföretag som anställer arbetskraftsinvandrare ökar sin exportverksamhet mer än jämförbara företag. ”Sannolikheten att ett företag av denna storlek exporterar ökar med ungefär tre procent två år efter rekryteringstillfället jämfört med kontrollgruppen”, skriver rapportförfattarna och konstaterar samtidigt att de som är anställda på företagen som har många arbetskraftsinvandrare tjänar mer än anställda på andra företag.

− Studien visar tydligt att fördelarna med arbetskraftsinvandring är många för svenska företag och med andra ord även för den svenska välfärden, säger Amelie Berg.

Myt: Det finns ett omfattande missbruk av arbetskraftsinvandring

Ett annat påstående, som bland annat togs upp när regeringen och Sverigedemokraterna nyligen presenterade ett nytt utredningsdirektiv rörande arbetskraftsinvandring, är att missbruket är omfattande.

− Men det finns inga studier som visar att det stämmer. De studier som försöker kartlägga missbruk omfattar all utländsk arbetskraft på svensk arbetsmarknad, som EU-medborgare, asylsökande, utländska studenter och illegal arbetskraft och inte alls bara arbetskraftsinvandrare, säger Amelie Berg och betonar att det är skillnad på vilken tillståndsgrund som personerna är i Sverige på.

Hon menar att Migrationsverkets statistik kring missbruksfrågorna inte går att luta sig emot.

− Deras statistik för avslagsgrund har varit alldeles för trubbig, men det är på väg att förbättras, säger hon.

Den statliga utredaren Anita Linder pekade i sin utredning på att det finns ett betydande problem med utnyttjande. Hon menar att det var en viktig slutsats i utredningen som hon presenterade i början av 2022.

− Vi hade nog inte trott att vi skulle få en så entydig bild, säger hon till TN.

Men Anita Linder har i själva verket inte undersökt gruppen arbetskraftsinvandrare. Hon har undersökt hela gruppen utländska arbetare i Sverige, en mycket vidare grupp, som bland annat består av gästforskare, asylsökande, au-pairer och praktikanter, personer som alltså arbetar i Sverige, men inte gör det med stöd av sjätte kapitlet i Utlänningslagen. Och i den gruppen kan hon inte med säkerhet säga att det faktiskt finns ett omfattande missbruk.

− Det går inte att få fram statistik exakt på det. Vi fick uppfattningen att det rör sig om ett ganska stort missbruk inom vissa yrkesgrupper. Men det gäller ju inte för arbetskraftsinvandrare generellt, säger hon och menar att hon bygger sina slutsatser bland annat på att ha pratat med fackföreningar och journalister.

− I vissa yrkesgrupper så gissar jag att det är ett tillräckligt stort problem, fortsätter Anita Linder.

”Visst finns det ett missbruk och allt missbruk måste stävjas, men att säga att missbruket är omfattande mot bakgrund av utredningens kartläggning kan starkt ifrågasättas.”

En rapport från Riksrevisionen från 2016 visar också på att det sannolikt inte förekommer något omfattande missbruk. ”Mer systematiskt missbruk av systemet på arbetsgivarnivå är alltså ovanligt, men förekom i ett fåtal fall fortfarande efter införandet av den särskilda branschkontrollen 2012”, skriver Riksrevisionen.

Amelie Berg tycker att det olyckligt att utredaren gör så långtgående slutsatser på något som verkar vara lösa grunder.

− Visst finns det ett missbruk och allt missbruk måste stävjas, men att säga att missbruket är omfattande mot bakgrund av utredningens kartläggning kan starkt ifrågasättas. Hennes slutsatser bygger på bristfälliga underlag och anekdoter, säger hon.

Hon får medhåll från Patrick Joyce.

– Det förekommer absolut missbruk och utnyttjande av utländsk arbetskraft. Det är däremot osäkert hur stort problemet är och om det gäller för arbetskraftsinvandrare. Det finns andra grupper där risken för utnyttjande är större. Jag tänker på personer som vistas i Sverige illegalt eller asylsökande som fått avslag och behöver ett arbetstillstånd för att kunna stanna i Sverige. För att komma åt detta problem behöver vi veta mer vilka som drabbas och vilka företag det är som bryter mot reglerna, säger han och fortsätter:

– Att dra in arbetstillståndet för tusentals arbetskraftsinvandrare som arbetar här med avtalsenliga löner hos seriösa företag kommer däremot inte att lösa problemet.

Myt: Arbetskraftsinvandrare utnyttjar det svenska socialförsäkringssystemet

I debatten kring invandringen i stort och även kring arbetskraftsinvandringen finns påståenden om att människor söker sig till Sverige för att kunna utnyttja vårt socialförsäkringssystem och leva på bidrag från det svenska skattesystemet. Det är ytterligare en av de myter som finns kring arbetskraftsinvandring.

I en rapport från Almega, skriven av Fredrik Voltaire år 2021, kartläggs arbetskraftsinvandringens effekter på den offentliga sektorn i Sverige. Det handlar alltså om hur mycket arbetskraftsinvandrarna betalar i skatter minus hur mycket de tar emot i form av bidrag och offentlig service. Rapporten bygger på registerdata från SCB om arbetskraftsinvandrare som fick arbetstillstånd 2017 och stannade i Sverige i minst ett år.

Av rapporten framgick att arbetskraftsinvandrare och deras anhöriga i genomsnitt bidrar med drygt 15 000 kronor i månaden per person i olika skatter och tar emot 500 kronor i offentliga bidrag, främst barnbidrag och föräldrapenning. I princip ingen arbetskraftsinvandrare tar emot ekonomiskt bistånd. Självförsörjningsgraden är i det närmaste 100 procent.

− Slutsatserna är entydiga. Även arbetskraftsinvandrare som arbetar i enklare yrken och tar med sig anhöriga ger ett överskott till den offentliga sektorn. Det gäller även om man tar hänsyn till kostnader för vård och skola för barnen, säger Patrick Joyce.

– Lägg till det allt som arbetskraftsinvandrarna tillför det offentliga genom inte minst de skatter de betalar precis som alla andra som är anställda i Sverige, säger Amelie Berg.