AVTALSRÖRELSE

Nytt industriavtal på plats – ”En stabiliserande kraft”

En överenskommelse är klar om ett tvåårigt industriavtal som blir vägledande för hela arbetsmarknaden. Nivån är på 7,4 procent.

Vid midnatt på natten mellan fredag och lördag löpte kollektivavtalen ut inom industrin, men redan klockan 19.00 kom beskedet från parterna inom industrin om ett nytt löneavtal.

De nya avtalen löper över två år från den 1 april 2023 till och med den 31 mars 2025. Det första året är lönepotten på 4,1 procent i löneökningar och det andra året 3,3 procent.

IF Metall, Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, Livsmedelsföretagen och Unionen och Sveriges ingenjörer och ytterligare ett antal fack och arbetsgivare inom industrin har därmed satt "märket" som vägleder löneökningarna för hela arbetsmarknaden. Alla andra parter väntar in industrins avtal.

– I ett läge där det är svårt att förutse världsekonomins utveckling har vi nått ett avtal som blir en stabiliserande kraft på svensk arbetsmarknad under de två kommande åren. Det är positivt för svensk industris konkurrenskraft, säger Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin.

– Det är otroligt bekymmersamma förutsättningar som vi har förhandlat under. Vi har en situation i omvärlden som påverkar våra förhandlingar och det handlar väldigt mycket om det som inte är industrins förutsättningar, säger Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten till TN och fortsätter:

– Men vi har levererat fred på arbetsmarknaden inom industrin. Det finns en långsiktighet i det här med ett tvåårsavtal, som ska gynna planering och förutsägbarhet för företagen.

Han konstaterar att avtalet ligger högre än vissa konkurrentländer och lägre än vissa.

– Utifrån det perspektivet ska vi kunna främja vår konkurrenskraft, säger Per Hidesten.

Även Livsmedelsföretagens vd Henrik van Rijswijk menar att avtalet är bra för den svenska konkurrenskraften.

– Vi är nöjda med att äntligen ha nya avtal på plats efter de långdragna och tuffa förhandlingarna som pågått under de tre senaste månaderna. Det totala avtalsvärdet är högt, inte minst i ljuset av de historiskt höga kostnadsökningarna som de svenska livsmedelsproducenterna har drabbats av, säger han i en kommentar.

– Vi kan samtidigt konstatera att det så kallade Märket nu är betydligt lägre än vad facken inom Industrin ursprungligen krävde när vi inledde förhandlingarna. Det viktigaste i förhandlingarna har varit att finna avtalslösningar som tryggar industrins konkurrenskraft och lönsamhet samt därmed även arbetstillfällena. Det bedömer jag att detta avtal gör, säger Henrik van Rijswijk.

Bekymmersamt omvärldsläge

Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf hoppas att avtalet lägger en grund för en normalisering i ekonomin:

– Vi har slutit ett avtal i ett bekymmersamt omvärldsläge och visat att industrin återigen kan ta ansvar i en svår situation. Vi ser 2023 som ett förlorat år för hela samhället, men det andra avtalsåret anger en inriktning som innebär att vi kommer närmare ett normalläge i ekonomin, säger han.

Han tror att avtalet kan bidra till att inflationen hålls tillbaka:

– Det blir nu viktigt att snabbt komma tillbaka till ett kostnadsläge som bottnar i produktivitetsutveckling och tydligt stärker konkurrenskraften. Vi behöver ha en fortsatt ansvarsfull löneökningstakt för att inte fastna i en löne- och inflationsspiral som hotar både jobb och företagens möjlighet att konkurrera, säger Per Widolf.

Kriget påverkar

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall, sa på presskonferensen att kriget tillsammans med den höga inflationen har påverkat förhandlingarna:

– Prognosen för resten av 2023 pekar mot en svag utveckling. Men 2024 väntas återhämtningen ta fart, sa hon.

Vad var det som fick er att till slut tacka ja till det här avtalet?

– Det är en helhetslösning. Dels att vi fick med både höjningen av lägstlönerna och låglönesatsningen, att vi fick med avsättningar till delpension och att vi kom upp i en sån nivå att vi känner att, okej, det här bär, säger Marie Nilsson till TN.

– Vi är hyfsat nöjda.

Även Unionens ordförande Martin Linder är nöjd.

– Vi lyckades takta upp löneökningsnivån. Och för oss var det väldigt viktigt att få med en extra satsning för att höja avtalets lägstlöner. Vi har tecknat ett bra avtal, säger han till TN.

– Vi har ett ansvar att teckna ett avtal som är balanserat utifrån våra medlemmars rättmätiga krav på löneökningar, men samtidigt är vi väldigt noga med att tänka långsiktigt. Vi vill inte driva på inflationen och vi vill inte äventyra den svenska konkurrensutsatta sektorns konkurrenskraft, fortsätter Martin Linder.

Ulrika Lindstrand är ordförande för Sveriges Ingenjörer.

– Det är ett jätteansvar att vara först och teckna ett avtal som ska normera hela samhället, men till syvende och sist, så tar vi ansvar för den konkurrensutsatta industrin, säger hon till TN.

– Stora delar av skatteintäkterna kommer från exportindustrin. De skatteintäkterna ska vi sedan använda till att driva offentlig sektor, vård, skola och omsorg. Det är otroligt viktigt att industrin går bra, säger Ulrika Lindstrand.

Kommunal välkomnar

Kommunal varnar för en hård avtalsrörelse i övriga förhandlingar, men välkomnar ändå märket:

– Vi hyser inga illusioner om att det här kommer att bli en lätt avtalsrörelse och mycket står på spel i år, säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog i ett pressuttalande.

IKEM:s förhandlingschef Henrik Stävberg är glad att parterna har kommit i mål med ett avtal.

– Det är högt. Men vi är glada att vi har kommit överens under de här svåra förutsättningarna, säger han till TN.

Försäljningssiffrorna de sämsta på 30 år

Handeln är en av de branscher som har påverkats mest av den osäkra omvärlden. Och på Svensk Handel reagerar förhandlingschef Ola Axelsson på det höga märket.

– Vi kan konstatera att nivån är väldigt hög. Försäljningssiffrorna i handeln är de sämsta på 30 år. Vi behöver gå tillbaka hela vägen till 90-talskrisen för att hitta motsvarande nedgång. Det kommer att bli extremt tufft för många företag i handeln att bära de ökade kostnaderna, säger han i en kommentar.

Handelns avtalsförhandlingar fortsätter nu. Avtalet mellan Svensk Handeln och Handelsanställdas förbund gick ut samtidigt som industrin. Ola Axelsson konstaterar att de nu har ett märke att förhålla sig till i förhandlingarna

– Märkets normerande och stabiliserande roll på arbetsmarknaden är oerhört viktig, inte minst i de på många sätt oroliga tider som vi befinner oss i just nu. Nu har vi ett märke i form av ett tvåårsavtal med en tydlig kostnadsram på 7,4 procent. Det är den ramen vi har att förhålla oss till i de fortsatta förhandlingarna inom handeln, säger han.

54 avtal inom transport

Både handelns och transportnäringens avtal gick ut under fredagen, varför även Transportföretagens förhandlingar med Transportarbetareförbundet nu är inne i ett slutskede. Transport har, till skillnad från övriga 13 LO-förbund, ställt sig utanför LO-samordningen och krävt löneökningar på 5,5 procent plus ett engångsbelopp om drygt 5 700 kronor.

Men Transportföretagens vd Marcus Dahlsten menar att förhandlingarna fortsätter utifrån de förutsättningar som märket ger.

– Det ger en stabilitet och en förutsägbarhet att ha Industriavtalet, en tydlig modell för lönesättning som vi har i Sverige och det är något som Transportföretagen ställer sig bakom, säger han i en kommentar.

Transportföretagen har sammantaget 54 avtal att förhandla under avtalsrörelsen. Marcus Dahlsten konstaterar att parterna inom transport har några tuffa månader framför sig.

– Men målet är att vi går ur avtalsrörelsen med så bra förutsättningar som möjligt för våra medlemsföretag att bedriva sin verksamhet. Målet är att skapa balanserade överenskommelser baserat på märket.

– I den lågkonjunktur som vi nu befinner oss i så kämpar många företagare för sin överlevnad. Transporter och den ekonomiska utvecklingen är tätt sammankopplade och branschen är konjunkturberoende. Nu blir vårt arbete för att stärka företagens konkurrenskraft ännu viktigare, säger Marcus Dahlsten.

Väntar negativ tillväxt

Almegas förhandlingschef Stefan Koskinen menar att det höga märket är något de kan acceptera givet förutsättningarna.

– Vi måste ha full respekt för att många har det svårt just nu. Sett till det tryck som facken haft på sig från sina medlemmar samt att det tecknats väldigt höga avtal i omvärlden är det på det hela en balanserad överenskommelse som stärker konkurrenskraften och ger förutsättningar för framtida reallöneökningar, säger han i ett pressmeddelande och fortsätter:

– Det är bra att det nu finns en normering. Samtidigt ser förutsättningarna olika ut mellan olika sektorer vilket innebär att nivån blir tuff för vissa branscher och företag. Inte minst inom tjänstesektorn där lönerna står för en merpart av kostnaderna.

Under det senaste året har tjänstesektorns tillväxt fallit och Almega prognostiserar en negativ tillväxt redan under våren. Många av de samtal som Almega har med sina medlemmar handlar om arbetsbrist. Risken för uppsägningar är stor.

– Med tanke på det svåra ekonomiska läge som många av våra medlemsföretag befinner sig i vilar nu ett stort ansvar på oss och våra fackliga motparter att få till avtal som fungerar. Ur ett större perspektiv hade en lägre löneökningstakt varit att föredra för att vi ska få ner inflationen. Alla har det tufft nu, men får vi väl ner inflationen kommer vi så småningom få reallöneökningar igen, säger Stefan Koskinen.

Även inom hot Trä- och möbelföretagen är prognoserna bistra.

– Vi har en särskilt prekär situation med stora varsel på trähussidan och deras underleverantörer samtidigt som ränteläget, inflationen och kraftigt stigande kostnader drabbar hela industrin. Det har inneburit att svåra avvägningar varit nödvändiga för att nå en överenskommelse. Vi som parter till Industriavtalet har också ett särskilt ansvar mot hela resten av arbetsmarknaden att leverera ett normerande avtal i god tid, även i svåra tider, säger TMF:s vd David Johnsson.

Välkomnar tvåårigt avtal

På Byggföretagen välkomnar förhandlingschef Mats Åkerlind att industrin har tecknat ett tvåårigt avtal.

– Det är bra att industrin nu kommit överens om ett tvåårigt avtal och en lönenivå som gäller även för övriga sektorer på arbetsmarknaden. Byggsektorn behöver långsiktiga spelregler för att stärka konkurrenskraften och trygga jobben. Med avtalslängd och lönenivå på plats kan byggsektorns avtalsförhandlingar nu gå in i en ny fas, säger han i ett pressmeddelande.

Han får medhåll från Grafiska företagens förhandlingschef Anna Freij.

– Det visar på industriavtalets styrka att vi nått en överenskommelse under dessa svåra omständigheter. Ett tvåårigt avtal bidrar positivt till den samhällsekonomiska återhämtningen, vilket också kommer att gynna företagen och deras anställda på sikt, säger hon.

"Förhandlingarna har varit mycket svåra”

Och att förhandlingarna har varit svåra är något som Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl bekräftar.

– Förhandlingarna har varit mycket svåra. De flesta företag är hårt pressade, precis som många anställda. Det ekonomiska läget är ytterst besvärligt. Märket på 7,4 procent över två år är det högsta på 25 år och ökar pressen på många företag med risk för varsel och minskade investeringar som följd, säger han i en kommentar.

Svenskt Näringsliv har beslutat att industrins avtal, precis som vanligt, ska vara normerande för övriga avtal på den privata arbetsmarknaden.

– Ett tydligt märke om 7,4 procent över 24 månader är nu etablerat. Att parterna följer märket är ett ansvarstagande som vi ska vara stolta över. Det har tjänat oss alla väl. Det skapar stabilitet och ger förutsägbarhet. Faktorer som i dessa osäkra tider har extra stor betydelse för att behålla företag och jobb i Sverige, säger Mattias Dahl.

– Viktningen mellan år ett och två i avtalen signalerar tydligt att arbetsmarknadens parter har tilltro till att Riksbanken kommer att klara av sitt uppdrag att pressa ner inflationen, säger Mattias Dahl.