ELKRISEN

Svenska kraftnät: Det här stoppar elnätsutbyggnaden

Sverige är på väg att bygga ett helt nytt stamnät för att möta den ökande efterfrågan på el. Katarina Larsson på Svenska kraftnät reder ut varför det tar fjorton år i snitt att få en ny kraftledning på plats. ”Vi har ett svagare lagstöd än många andra intressen”, säger hon till TN.

Sveriges behov av el växer i snabb takt. Enligt Tidöavtalet bör planeringen för ökad elanvändning utgå från ett prognosticerat elbehov på minst 300 terawattimmar 2045, vilket är en fördubbling jämfört med idag. Det är en utmaning när elnäten både behöver rustas upp och ny produktion ska kopplas på, menar Katarina Larsson, avdelningschef för Samhällsbyggnad på Svenska kraftnät.

– Vi har stora behov av utbyggnad. Dels behöver vi reinvestera, då ungefär en tredjedel av nätet börjar nå slutet av sin tekniska livslängd och behöver förnyas. Det finns även ett behov av nya anslutningar, både på grund av att ny produktion tillkommer och med anledning av behov av nya uttag, säger hon.

”Den utvecklingen var det ingen som förutsåg.”

Hon berättar att myndigheten under en längre tid sett att det behövs förstärkningar mellan nord och syd och just nu genomförs ett av Svenska kraftnäts största investeringsprogram någonsin. Investeringsprogrammet NordSyd ska bland annat ersätta de delar av transmissionsnätet som närmar sig slutet av sin livslängd.

– Men under de senaste åren har det uppstått ett behov av att elektrifiera stora delar av industrin. Det är en utveckling som gått väldigt snabbt och vi har fått ansökningar om stora uttag på kort tid. Den utvecklingen var det ingen som förutsåg och har inneburit en stor förändring från hur våra planer såg ut för några år sedan.

Det handlar dels om boomen i norr, där bland annat LKAB, SSAB och H2 Green Steel kommer att kräva enorma mängder el för att kunna driva sina verksamheter. Katarina Larsson beskriver utvecklingen nu som att Sverige nu är på väg att bygga ett helt nytt stamnät.

– Senast vi gjorde det var på 50-60-talet då stamnätet byggdes ut för att ansluta vattenkraftproduktionen och på 70-talet då vi utbyggnaden kopplade till utvecklingen av kärnkraften. Då gjorde vi en liknande kraftnätsutbyggnad som vi behöver göra nu, men förutsättningarna då var helt annorlunda än vad de är idag.

Dels skedde den utbyggnaden före avregleringen av elmarknaden och innan miljöbalken kom till. Dessutom planerade man då produktionen och nätutbyggnaden samtidigt, berättar hon.

– När utbyggnaden var klar på 80-talet, då gick Svenska kraftnät in i en mer förvaltande fas. Den förvaltande fasen sammanföll även med att det tillkom mycket ny lagstiftning, däribland miljöbalken samt ändringar i plan- och bygglagen.

Hon menar att ett stort problem är att el infrastrukturen saknar samma undantag i olika lagstiftningar som annan samhällsviktig infrastruktur, bland annat trafikinfrastrukturen, har.

– Det blev en obalans för el infrastrukturen kontra annan samhällsviktig infrastruktur då många nya lagstiftningspaketet sattes. Det byggdes inte så mycket elnät då, så det var inte uppenbart att det behövdes samma undantag.

Inte utpekat som riksintresse

Dessutom lyfter hon fram att det finns lagstöd för att eldistribution ska vara ett riksintresse, men att det inte är utpekat som riksintresse. Hon lyfter fram ledningen mellan Skogssäter och Stenkullen som ett exempel på när det hade fått stor påverkan om elnätet hade varit utpekat som ett riksintresse. Ledningen började planeras 2012. Koncessionsansökan skickades in år 2016.

– Vi drog tillbaka vår ansökan innan vi fick beslut på grund av att länsstyrelsen meddelade att det var påtaglig skada för riksintresse. Och då såg vi inte hur vi skulle kunna gå vidare. Vi delade då upp vår ansökan i två delar och håller fortfarande på med den andra delen.

Hade elnätet varit utpekat som ett riksintresse så hade två riksintressen vägts mot varandra. Men nu kunde ingen sådan avvägning göras, berättar hon.

– Det är inte ett problem att vi får avslag. Det sker sällan. Det stora problemet är att vi har ett svagare lagstöd än många andra intressen som vi konkurrerar med. Då gör vi anpassningar till de intressena innan för att vi ska kunna få bifall på våra koncessionsansökningar.

14 år för att få en ny kraftledning

Anpassningarna blir svårare och svårare, då det blir mer konkurrens om marken, menar hon. I dagsläget är snittiden för att få en ny kraftledning på plats fjorton år, enligt Svenska kraftnät. Målet är att den ska ner till sju år.

– Vi har bland annat startat upp ett omfattande internt arbete med att korta våra ledtider inom myndigheten.

– Målet är att det ska ta sju år från att det finns ett behov till att vi har en ledning på plats. Då är entreprenaden inräknat och det tar cirka tre år.

Det interna projektet kallas för Ledtidsförkortning 50 procent, LT50, och innebär bland annat att myndigheten parallellställer sina processer.

– Problemet med tillståndsprocesserna är att de ligger efter varandra. Först måste vi skicka in en koncessionsansökan och när den är klar måste vi söka om ledningsrätt. Sedan är det ytterligare flera hundra tillstånd till som vi behöver söka. Kan vi då parallelställa utredning och projekt så kommer det innebära att vi kortar ned våra egna ledtider.

Myndigheten har även startat upp flera dialoger med externa parter.

– Vi ökar nu samarbetet med externa parter bland annat genom att vara mer proaktiva i vår dialog med kommuner och länsstyrelser för att kunna hitta gemensamma lösningar snabbare.

– Om vi tillsammans kan lösa målkonflikter i ett tidigare skede, så kanske vi kan undvika remissomgångar i ett senare skede som tar mycket tid.

”Den stora utbyggnaden av elnätet är avgörande för Sveriges konkurrenskraft.”

Hon menar att det finns lagstiftning som skulle kunna hjälpa till att korta tillståndsprocesserna. Bland annat finns det förslag i Klimaträttsutredningen som innebär att elnätet ska pekas ut som ett riksintresse.

– Dessutom finns det förslag om att tydliggöra teknikvalsfrågan i lagstiftningen , där luft ska vara första alternativet. Det innebär att vi som stamnätsägare ska ha tolkningsföreträde för teknikvalet.

– Att det inte är klargjort från början att vi bygger luftledningar och att det är huvudalternativet för oss skapar är något som tar tid och skapar oro i dagsläget.

Dessutom finns förslag om att ta bort krav om att ansöka om strandskyddsdispenser.

– Det är inte så att våra ledningar hindras av att vi inte får strandskyddsdispens men vi måste fortfarande söka dem. De kan vara väldigt många dispenser som vi måste söka, de måste handläggas och det tar otroligt mycket tid. Det går att ta bort en del sådana krav då det ingår i den miljöprövningen man gör i koncessionsprövningen.

För att möta det ökande behovet att el är det avgörande att myndigheten lyckas nå sina mål och kortar tillståndsprocesserna.

– Den stora utbyggnaden av elnätet är avgörande för Sveriges konkurrenskraft. Vi måste vara proaktiva i att försöka möta samhällets behov. Men vi kan inte göra det själva så vi måste ta oss an den här utmaningen gemensamt tillsammans där alla parter måste dra sitt strå till stacken.