DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Experten: Byggkraschen är här – ”Går mot sju svåra år”

Kollapsen för bostadsbyggandet sker nu och den kommer att bli långvarig. Det menar experter och företagare som TN talat med. ”Den här hastigheten och kraften har vi inte sett sedan 90-talet”, säger Lennart Weiss på Veidekke.

Sverige går mot en långvarig samhällsbyggnadskris, konstaterar Veidekke i sin senaste rapport, ”Kollaps för bostadsbyggandet”.

– Kollapsen sker nu och den kommer att bli långvarig, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör hos bygg- och anläggningsföretaget Veidekke.

Orsakerna till analysen är flera men kan i huvudsak delas upp i två, minskad köpkraft bland konsumenterna och ökade kostnader för producenterna.

Höga energipriser och kriget i Ukraina har fått inflationen att bita sig fast på allvar i den svenska ekonomin vilket tvingat upp räntorna och urholkat privatekonomin för de bolånetyngda hushållen. Detta har i sin tur gjort att bostadspriserna på andrahandsmarknaden fallit.

– I reella siffror har ett svenskt normalhushåll förlorat en dryg månadslön under 2022 i köpkraft. Förlusten beräknas också fortsätta under 2023 om än i en något minskande omfattning, konstaterar Lennart Weiss.

”Det är många i branschen som hoppas på att det blir en V-formad kurva liksom under Lehman Brothers-krisen 2008 men det är inte något som vi ser i våra beräkningar”.

I hyresbostädernas fall drabbas företagen i stället av regleringar kring hyressättningen där företagen inte kan ta ut de hyror som krävs för att nybyggen ska vara attraktiva.

Ökade kostnader för bostadsbyggarna

Samtidigt har kostnaderna ökat avsevärt för bostadsbyggarna. Höga priser på råvaror som betong och stål gör produktionen dyrare och de ökade räntorna har gjort det dyrare för företagen att resa kapital. Sammantaget beräknas läget resultera i en kraftigt minskad produktion av nya bostäder och kontorsfastigheter.

– Vi beräknar att bostadsbyggandet kommer att minska från cirka 67 000 påbörjade bostäder 2021 till omkring 25 000 bostäder 2024. För att hitta något liknande får vi blicka tillbaka till tidigt 90-tal när byggandet föll från 65 000 till 11 000, konstaterar Lennart Weiss.

Dessutom är det inte särskilt mycket som talar för att krisen skulle bli kortvarig, menar han.

– Det är många i branschen som hoppas på att det blir en V-formad kurva liksom under Lehman Brothers-krisen 2008 men det är inte något som vi ser i våra beräkningar fram till 2026. Det finns ingen anledning att tro att de grundläggande faktorerna kommer att ändras utan snarare pekar det mesta på att vi får en svag utveckling under hela det här decenniet, säger han.

Köpkraften minskar

Köpkraften minskar och marknadsdjupet för ensamhushåll har halverats, exemplifierar han.

– Det är extremt mycket köpkraft som försvunnit och det är närmast orimligt att tro att vi ska kunna komma tillbaka till det tillstånd som rådde innan Ukraina-kriget. Vi vet inte ens när vi får reallöneökningar igen och inflationen måste ner väldigt mycket.

Mycket bottnar i energipris antingen direkt eller indirekt eftersom bärande insatsvaror i bostadsbyggande är energikrävande.

– Eftersom energiproduktionen ska fördubblas samtidigt som både vindkraftverken och kärnkraftverken på sikt behöver bytas ut finns det inte så mycket som talar för att energipriserna kommer att falla tillbaka till låga nivåer.

Gröna omställningen hotad

Kopplat till detta kommer också nästa samhällsproblem eftersom den gröna omställningen i norra Sverige beräknas kräva en stor mängd nya bostäder.

– Alla jobb som beräknas skapas där innebär att ungefär 50 000 till 100 000 behöver flytta upp och då har jag inte räknat med de nya gruvor som sannolikt ska öppnas också.

Från slutet av 1990-talet har bostadsbyggandet haft stöd av låga räntor som gagnat hushållens köpkraft men på kort och medellång sikt gör rapporten bedömningen att vi inte kommer att komma tillbaka till detta tillstånd. Därför landar de i slutsatsen att det kommer att krävas en riskdelning mellan marknad och stat där höger och vänstersidan troligen kommer att ha förslag på olika lösningar. Av tradition har rödgröna partier föredragit statliga finansieringslösningar medan borgerliga partier förespråkat avregleringar och åtgärder på skatteområdet.

– Hur det ska lösas har vi valt att inte konkretisera eftersom det är upp till politikerna men något kommer man att behöva göra för rent marknadsmässigt fungerar inte byggandet i den här miljön. I dagsläget går vi mot sju svåra år, konstaterar Lennart Weiss.

Även Byggföretagen kommer fram till liknande slutsatser som Veidekke. Under 2023 faller påbörjandet av lägenheter och småhus till omkring 25 000, spår branschorganisationen. Detta är 13 000 färre än deras prognos i höstas. Carin Stoeckmann som är ordförande i Byggföretagen och vd för Byggmästar’n i Skåne kände vart det barkade för ungefär ett år sedan.

– Det har varit många bidragande orsaker. Inflationen som gjort att räntorna gått upp är avgörande för den som vill göra en investering. Ju högre ränta, desto dyrare investering. Sedan har vi också sett enorma kostnadsökningar. Efter kriget var det som att allt stack iväg, säger hon till TN.

Insatsvaror som stål och betong sköt i höjden, berättar hon.

– Vi är också en väldigt mobil bransch som åker fram och tillbaka och dessutom har vi många arbetsmaskiner. Så de höga drivmedelspriserna slog stenhårt också, förklarar Carin Stoeckmann.

Hon räknar med att det kommer att bli konkurser i branschen.

– Vi ser redan ett ökat antal konkurser inom byggsektorn och det är säkert några till som kommer att försvinna. Det är väldigt tufft nu.