GRÖNA NÄRINGAR

Forskare sågar svenska mål om ekologiskt – ”Slutar med att regnskog skövlas”

Politiker har med hållbarhet som argument delat ut stora bidrag till ekologiskt jordbruk och satt ett mål om en andel på 30 procent 2030. Detta trots att forskare de senaste åren visat att det är sämre för klimatet och leder till skövling av regnskog: ”Det är klart att ekologiskt per kilo produkt är sämre för klimatet”, säger eko-bonden Mikael Gilbertsson.

Ekologiska livsmedel rasar nu i försäljningen och allt fler bönder ställer om från ekologiskt till konventionellt jordbruk.

En som delvis ställer om från ekologiskt till konventionellt är Mikael Gilbertsson som driver Stjernsunds gård i Askersund. Verksamheten tillhör landets större jordbruk med en omsättning på cirka 80 miljoner kronor och ett 20-tal anställda.

Fram tills nu har omkring en tredjedel av verksamheten varit ekologisk, men både när det gäller ägg och nötkreatur övergår de nu till konventionell produktion.

– Det beror framför allt på att det är sämre tider. Folk köper billigare produkter så efterfrågan på ekologiskt minskar men för vår del är det ingen större omställning att byta över. Det blir lite färre kontroller och vi kan använda gödsel även på konventionell mark. Om vi vill slutgöda tjurkalvar så kan vi också ge dem spannmål, säger Mikael Gilbertsson till Tidningen Näringslivet.

När det gäller svenska produkter ser Mikael Gilbertsson ingen orsak alls att välja ekologiskt framför konventionellt.

– Det är klart, ska du köpa importerade vindruvor kan du ju välja ekologiska eftersom besprutningen periodvis varit hög, även om det blir bättre där också. Men om du köper svenska produkter är de konventionella lika bra som de ekologiska, säger Mikael Gilbertsson.

Även om kundernas rådande priskänslighet är den dominerande faktorn till försäljningsminskningen av ekologiskt tros det däremot inte vara hela förklaringen eftersom ekologiskt successivt minskat även innan inflationen tog fart.

Enligt branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandels årsrapport minskade den ekologiska försäljningen i livsmedelsbutikerna med 0,7 procentenheter till 5,1 procent under fjolåret 2022. Samtidigt föll försäljningen under 2021 0,4 procentenheter jämfört med 2020. Totalt har ekologiskt alltså fallit med 18 procent mellan 2020-2022. Årets siffror är inte publicerade ännu.

– Vi har haft en nedgående försäljningstrend av ekologiska livsmedel under ett antal år, vilket betyder att hög inflation på dagligvaror inte är enda förklaringen. Möjligen prioriterar konsumenterna svenskt, men det är tydligt att även priset spelar en än större roll i dessa tider, säger Karin Brynell, vd på Svenskt Dagligvaruhandel, till TN.

”Det är klart att ekologiskt per kilo produkt är sämre för klimatet. Det går åt mer mark för att få fram samma mängd och det är också därför som priset blir högre. Sen måste ju jag som producent anpassa mig till vad marknaden vill ha. Det är konsumenten som bestämmer”, säger Mikael Gilbertsson.

Fler blir medvetna om baksidorna med ekologiskt

Nationalekonomen och forskaren Christian Jörgensen, utredare på Agrifood Economics Centre på SLU, Lunds Universitet, har länge följt ekologiskt. Han tror delvis att tappet har att göra med att många blir mer medvetna om baksidorna med ekologiskt.

– Jag tror att det rör sig om en kombination av att ekologiskt blivit mer ifrågasatt, att många av de lågt hängande frukterna redan är plockade samt att varorna kommer med en prispremie, säger han till TN.

Ekologiskt har av starka krafter länge målats upp som klimatsmart men i takt med att forskarna kommer i kapp trenden med sina rapporter börjar den bilden blekna, menar han. Snarare tyder det mesta enligt Christian Jörgensen på att ekologiskt är mindre klimatsmart om man ser till helheten och inte bara stirrar sig blind på effekter per hektar odlad mark.

– Jag skulle påstå att det är det, och det finns starka skäl att tro att det är just på det sättet. Ekologiskt bygger delvis på en romantisk syn om att gå tillbaka till det gamla jordbruket, men då tar man bort verktyg som effektiviserar.

Orsaken till att ekologiska livsmedel enligt deras rapporter kan vara mindre hållbara än de konventionella produkterna är att det behövs mycket mer yta för att odla samma mängd råvara utan konstgödsel.

– Hur mycket sämre skörden blir beror lite på vilken gröda men åtminstone 30 procent och när det rör sig om spannmål brukar man säga att det krävs ungefär 50 procent mer areal till ekologisk spannmålsodling för samma skörd, förklarar Christian Jörgensen.

Jordbrukaren Mikael Gilbertsson som själv driver ekologiskt jordbruk bekräftar bilden.

– Det är klart att ekologiskt per kilo produkt är sämre för klimatet. Det går åt mer mark för att få fram samma mängd och det är också därför som priset blir högre. Sen måste ju jag som producent anpassa mig till vad marknaden vill ha. Det är konsumenten som bestämmer. Vill de ha ekologiskt så får de ekologiskt. Det är så en marknadsekonomi fungerar, säger han.

Ökad yta innebär mer avskogning

Ökad yta till jordbruk som krävs i ekologisk odling tränger bort skog och om det skånska jordbruket skulle ställa om till ekologiskt skulle man rent teoretiskt antingen tvingas avskoga landet norröver, eller minska produktionen, menar Christian Jörgensen.

Avskogning innebär som bekant att möjligheten till naturlig koldioxidinfångning minskar. Miljöpolitik handlar i mångt och mycket därför just om yta. Det sker exempelvis en kraftig debatt om skövling av regnskog men ekologisk kan indirekt bidra till det. Den vanligaste orsaken till avskogning är nämligen omvandling till plantage- eller jordbruksmark.

– Om ekologisk odling ökar i Sverige ökar sannolikt importen och problemen flyttas i stället till andra länder. Den krassa verkligheten är att det tyvärr ofta slutar i att bland annat regnskog skövlas, förklarar Christian Jörgensen.

Han får medhåll av Stefan Wirsenius, docent i miljö- och resursanalys av jordbrukssystem vid Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers, som gjort flera studier på just ekologiskt och ytanvändning.

– Det är regnskog som skövlas. Det är där det finns reserver av odlingsbar mark som är ekonomisk gynnsam att använda. I Europa har vi avskogat i princip hela kontinenten i jakt på odlingsbar mark under tusentals år.

De mest populära jordbruksgrödorna som föder världen handlas kors och tvärs över hela världen på daglig basis.

– Om vi ökar den ekologiska odlingen produceras mindre och vi tvingas importera mer som någon annan behöver producera. Det är så det fungerar, säger Stefan Wirsenius och fortsätter:

– Hade det bara rört sig om små skillnader hade det förstås varit en annan sak eftersom det ändå finns positiva saker med ekologiskt också, att man använder mindre bekämpningsmedel. Men tittar man exempelvis på svenskt vete så krävs nästan dubbelt så stor areal för ekologiskt. Den kolinbindning som försvinner med den ineffektiviteten överväger de positiva aspekterna med råge.

”Världen kan sannolikt inte bara leva på ekologisk odling och det beror primärt på behovet av växtnäring. Ekologisk odling är därför beroende av konventionell odling”.

Men låt oss backa bandet och titta lite historiskt. I det traditionella jordbruket under 1900-talets första hälft kliade sig agronomerna och nationalekonomerna i huvudet. Befolkningarna i många av världens länder ökade snabbt men tillgången till mat, särskilt i utvecklingsländer främst i Asien och Afrika, beräknades inte räcka till. Världen gick mot en global svältkatastrof men räddades av vad som i dag benämns som ”Den gröna revolutionen”.

Den gröna revolutionen påbörjades i efterdyningarna av andra världskriget och bestod av nya teknologier i agrikulturen. Det rörde sig bland annat nya mer avancerade jordbrukstekniker, förbättrade mer effektiva sädesslag, kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel som tillsammans ökade produktionen i jordbruket och frigjorde yta för ytterligare åkermark.

Medan det traditionella jordbruket behövde ängar till djurfoder för att få fram stallgödsel som kunde användas i odlingen kunde bönder som använde konstgödsel gå direkt på spannmål, baljväxter och rotfrukter. Ängar som tidigare använts för att få fram hö kunde bli potatisåkrar och avkastningen blev större.

Den amerikanska agronomen Norman Borlaug var frontfiguren i denna internationella agrikulturella revolution som totalt beräknas ha räddat omkring en miljard människor undan svält. För detta tilldelades han både Frihetsmedaljen, Kongressens guldmedalj samt Nobels fredspriset 1970. Därmed är han tillsammans med bland andra Nelson Mandela och Moder Teresa en av de sex som tilldelats alla dessa utmärkelser. Norman Borlaug hävdade fram till sin död 2009 att endast fyra av världens då cirka sju miljarder människor kunde leva av ekologisk odling.

Ekologisk odling är beroende av konventionell

Därefter har tiderna förändrats och klimatfrågan har kommit högre upp på agendan. Men argumenten är lika aktuella i dag, menar Christian Jörgensen, även om han inte vill sätta siffror på hur många miljarder ekologiskt skulle räcka till.

– Världen kan sannolikt inte bara leva på ekologisk odling och det beror primärt på behovet av växtnäring. Ekologisk odling är därför beroende av konventionell odling, förklarar han.

Denna slutsats handlar om stallgödsel. Precis som när bönderna under tidigt 1900-tal nyttjade stora ängar för att producera foder åt djur för att få fram naturlig gödsel måste jordbrukaren antingen tillsätta kväve i jorden på kemisk eller naturlig väg. I ekologisk odling är den kemiska vägen inte aktuell och om världen skulle ställa om till ekologiskt skulle alltså mängden djur behöva mångdubblas och betesmarker för dem beredas.

– Det är väldigt svårt att komma runt det där när det gäller ekologiskt. Det bygger på att man har mycket djur. Dessutom måste du mata djuren med stora arealer, säger Christian Jörgensen och fortsätter:

– Som det fungerar i Sverige i dag tvingas en del ekologiska bönder ta stallgödsel från konventionella gårdar som inte behöver den lika mycket eftersom de kan använda konstgödsel.

Dessutom, förklarar han, måste ekologiska bönder oftare växla grödor på marken.

– Det blir svårt att odla spannmål lika ofta på ett fält utan man tvingas i större utsträckning växla mellan baljväxter och spannmål. När du odlar baljväxter sker en form av naturlig gödsling eftersom de binder sig kväve i marken, förklarar Christian Jörgensen.

Ett annat vanligt argument för den ekologiska odlingen är att konstgödsel och bekämpningsmedel skadar den biologiska mångfalden. Det stämmer mycket riktigt att ekologisk odling även här gör mindre skada än det konventionella jordbruket per hektar åkermark. Betydligt färre organismer lever på en konventionell åker jämfört med en ekologisk. Samtidigt har jordbruksmark med få undantag som naturbetesmark en liten biologisk mångfald.

– Problemet blir att den biologiska mångfalden inte är stor varken på den ekologiska eller konventionella marken och det ekologiska jordbruket kräver som vi redan gått igenom mer mark, förklarar Christian Jörgensen.

Svårt att nå målet om 30 procent ekologiskt

Det svenska jordbruket är i dagsläget till ungefär 20 procent ekologiskt och det tillhör den absoluta världstoppen. Men den största delen består av de lågt hängande frukterna, menar Christian Jörgensen. Ett exempel är ekologisk mjölk och andra mejeriprodukter som är stora när det gäller ekologiskt. Att odla vall till kornas foder kräver nämligen inte så mycket konstgödsel, menar Christian Jörgensen.

– Det är just främst ekologisk vallodling och bete som är enklare att odla. Skörden minskar inte så mycket i vallodling jämfört med exempelvis potatis och spannmål. Pratar vi i stället ekologisk slaktkyckling eller grisproduktion så finns inte så mycket ekologiskt eftersom man då behöver utfodra med proteinfoder och spannmål.

Och när det gäller vallodlingen krävs dessutom som tidigare nämnts mindre gödsel.

– Så om du ska skala upp ekologiskt ytterligare så blir det snabbt problem. Det verkar som att det är svårt att gå från 20 till 30 procent, konstaterar han.

”Det bästa vore om vi inte hade några ekologiska stöd utan bara lutade oss mot marknaden. Som producent måste jag ju bara anpassa mig till vad konsumenterna vill ha och om politikerna styr mot ekologiskt så blir det ju mer av det också.”

Det har däremot inte hindrat politiker från att sätta upp tydliga mål för mer ekologiskt inom livsmedelsstrategin. 2030 ska 30 procent av det svenska jordbruket vara ekologiskt och inom offentlig sektor, exempelvis skola, sjukhus, äldrevård med mera, trycker man på extra hårt. Där ska så stor andel som 60 procent av inköpen vara ekologiska 2030.

– Ekologiskt har marknadsförts mycket och gynnats flitigt politiskt. Det finns stöd till ekologiskt jordbruk och tydligt uppsatta mål, förklarar Christian Jörgensen.

Enligt en marknadsrapport från Ekomatcentrum 2022 gick ekoutvecklingen i offentlig sektor från under 5 procent till över 30 procent på tio år mellan 2005 och 2015. Runt 2019 peakade utvecklingen och sedan dess har en mindre avmattning och stagnation synts i statistiken. 2021 summerades andelen ekologiskt inom offentlig sektor till 38 procent.

Diplom delas ut till duktiga kommuner som ökat sina mängder rejält och Ekomatsligan 2021 vanns av Lunds kommun som med sin 75-procentiga andel med råge nått det nationella målet om 60 procent ekologisk konsumtion i offentlig sektor. 2022 vanns ligan av Örebro med 71 procent ekologiskt i offentlig sektor.

Och det är just politikerna som varit drivande i att styra mot mer ekologiskt.

”En viktig faktor, som har drivit utvecklingen mot dagens höga andel ekologiskt i offentliga måltider, har varit det nationellt antagna målet för ekologiskt. Ekomatcentrum har kunnat konstatera att det finns en klar signifikans mellan höga ekomål och höga ekoinköp”, skriver Ekomatcentrum i ett pressmeddelande i september där de noterar att kommunerna i större grad håller på att nedmontera sina ekomål.

2017 hade hela 88 procent av landets kommuner och regioner mål för ekologiskt. Men under 2021 var motsvarande siffra 67 procent.

Bland de kommuner som nedmonterat målen har cirka 55 varit borgliga, 32 procent blocköverskridande, 10 procent vänster och 3 procent övriga.

Många kommuner har nedmonterat sina ekologiska mål just för att priset blir så mycket högre jämfört med att köpa in konventionella produkter.

Mikael Gilbertsson tror inte att politikerna kommer att nå sina mål.

– Nej, det tror jag blir svårt.

Höga bidrag till ekologiskt jordbruk

För att sporra omställningen till ekologiskt ges också stora ekonomiska stöd av Jordbruksverket. Dessutom är dessa stöd också anpassade för att försöka locka till en bredare omställning i lantbruket, inte bara vallodling. Man vill få med flera jordbrukare på tåget och i ersättningstabellen från Jordbruksverket för 2023 ser den möjliga prisintervallen för ekologisk produktion ut enligt följande:

• Spannmål/Oljeväxter/Proteingrödor och andra 1-åriga grödor (inte vallodling på åkermark): 132-162 euro per hektar.

• Potatis, sockerbetor och grönsaker: 443-541 euro per hektar.

• Frukt och bär: 663-811 euro per hektar.

• Djurersättning åkermark, där 1 hektar åkermark motsvarar 1 djurenhet: 159-195 euro per hektar.

Mikael Gilbertsson tycker att det är synd att politikerna ska lägga sig i och styra vilka produkter som ska odlas med bidrag och målsättningar.

– Jag är en väldigt motståndare till att politikerna ska in och styra en marknad. Det bästa vore om vi inte hade några ekologiska stöd utan bara lutade oss mot marknaden. Som producent måste jag ju bara anpassa mig till vad konsumenterna vill ha och om politikerna styr mot ekologiskt så blir det ju mer av det också.

Forskare och lantbrukare tror på teknikutveckling

I stället för att plocka bort verktyg ur verktygslådan tror Christian Jörgensen och Mikael Gilbertsson på en modell där man försöker använda gödselmedel och bekämpningsmedel smartare.

– Bland annat med hjälp av IT-teknologi blir jordbruket allt skickligare på att gödsla. Man kallar det ”precisionsjordbruk” och det bygger på att man bättre vet på vilka olika områden, när man ska gödsla och hur mycket man ska gödsla för att maximera effektiviteten. Det minskar både näringsläckaget och användningen av gödsel samtidigt som skördarna kan öka, konstaterar Christian Jörgensen.

Dessutom sitter industrin kring konstgödsel knappast på händerna. Nya bolag med miljövänligare alternativ ploppar upp och de stora jättarna jobbar hårt för att göra produkterna mer hållbara. Den norska jätten Yara har exempelvis i samarbete med Lantmännen utvecklat ett fossilfritt mineralgödsel som kommer att levereras till det svenska jordbruket i år.

Mikael Gilbertsson går på samma linje som Christian Jörgensen.

– I det här fallet är nog det bästa för naturen att använda konstgödslet med försiktighet. Vi får bättre och bättre redskap med maskiner som läser av varje kvadratmeter av grödan och kollar vart vi behöver gödsla till exempel. Sedan tror jag att produkterna kommer att utvecklas och bli mer miljövänliga successivt.