AI OCH AUTOMATISERING
”AI-genombrottet får konsekvenser på slagfältet”
AI-revolutionen förändrar mycket i samhället. Även militära skeenden påverkas. ”Framöver kommer AI-tekniken gå från att hjälpa människor att fatta beslut till att utföra själva beslutsfattandet”, skriver Katarina Tracz.
Min erfarenhet är att texter blir bättre om de får vila till sig en stund, men här krönikan kommer att vara daterad när du läser den. Efter att jag satt mig ner för att skriva den första versionen häromveckan tog jag en sedvanlig en paus. När jag återupptog skrivandet efter en veckas ledighet hade innehållit i mitt utkast dock hunnit bli old news. Observationerna om en revolutionerande utveckling hade åldrats så till den grad att de blivit floskler. Mycket hinner ske inom den globala nyhetscykeln på en vecka, inom utvecklingen av artificiell intelligens (AI) händer tydligen ännu mer.
Framöver kommer AI-tekniken gå från att hjälpa människor att fatta beslut till att utföra själva beslutsfattandet.
Vad som inträffat under min ledighet var att nyheten om AI-utvecklingen fullkomligt exploderat. Medierna hade fyllts av en diskussion om huruvida mänskligheten ska oroa sig för den teknikboom som är i vardande, eller om den ska bejaka och välkomna framstegen. Vad som orsakat oron hos somliga är hastigheten med vilken AI-utvecklingen sker. Tekniken som skapas har oöverblickbara konsekvenser, menas det. Snabbheten gör oss fartblinda. Oavsett vilket läger man sällar sig till – teknikoptimisterna eller alarmisterna – är den hastighet med vilken AI-tekniken nu framskrider hisnande.
Tempot i sig är en inherent del av AI:s utveckling. De upptäckter som görs snabbar nämligen väsentligt upp innovationsprocesser. Utvecklingen i sig är därmed generativ: ett genombrott leder till fler framsteg som leder till fler genombrott – och så vidare. På så vis skiljer sig utvecklingen inom AI från tidigare tekniksprång, något som blir tydligt inte minst på det militära planet
Kriget i Ukraina visar redan nu att AI har fått stor betydelse på slagfältet. Exempelvis har tillämpandet av tekniken medfört fördelar för de ukrainska väpnade styrkorna, som använt AI för att skanna underrättelser och övervakningsdata från multipla källor.
Fördelen ligger hos den som har förmågan att omsätta kunskap till utveckling snabbast.
Framöver kommer AI-tekniken gå från att hjälpa människor att fatta beslut till att utföra själva beslutsfattandet. Detta kommer få stora konsekvenser för militära skeenden.
Termen “The OODA loop” myntades av den amerikanske militärstrategen John Boyd för att beskriva beslutsfattande i strid, där OODA står för observe, orient, decide och act. Utvecklingen inom AI kommer att snabba upp de olika processerna inom OODA-kretsloppet väsentligt, vilket i sig medför betydande fördelar till den part som har bäst tekniskt kunnande. När kvantdatorerna får sitt breda genomslag kommer framstegen vara än mer dramatiska.
Kriget i Ukraina visar redan nu att AI har fått stor betydelse på slagfältet.
Utvecklingen inom AI är en del av en större global strömning där avancemang inom innovation och teknisk utveckling ökar staters möjligheter att projicera makt. Detta är särskilt påtagligt i relationen mellan Kina och USA, där konkurrensen mellan stormakterna i allt högre grad blivit en teknikkapplöpning. Fördelen ligger hos den som har förmågan att omsätta kunskap till utveckling snabbast.
De tekniska genombrott som världen nu står inför – vare sig det gäller AI, kvantdatorer eller andra kritiska teknologier – förs framåt av företag. Att ligga i framkant inom forskning och tekniskt kunnande har blivit ett nationellt säkerhetsintresse – oavsett om det är privata aktörer eller stater som ligger bakom. I takt med utvecklingen kommer näringslivet i allt högre grad att bli en del av stormakternas geopolitiska rivalitet.
Fast det är möjligt, när den här krönikan publiceras kan ovanstående observationer ha hunnit bli ogiltiga. I AI-revolutionens tid är det inte längre en god idé att låta texter vila. Kanske borde jag låta ChatGPT skriva min nästa krönika.
Om krönikören
Katarina Tracz är chef för tankesmedjan Frivärld. Debattör och författare inom utrikes- och säkerhetspolitiksområdet samt tidigare bland annat Marshall Memorial Fellow på the German Marshall Fund of the United States, ett flaggskeppsprogram för transatlantiskt ledarskap.