DEN SVENSKA INDUSTRIN
Efter tappet – så ska svenska storbolag bli världsledande
Svenska storföretag har tappat andelar på världsmarknaden de senaste 15 åren, visar en ny rapport. Men loppet är långt ifrån kört. ”Vi kan vända trenden”, säger rapportförfattaren Erik Flinck, vd på Boston Consulting Group.
De senaste 15 åren har svenska storföretag hamnat på efterkälken i den globala konkurrensen, enligt en rapport från Boston Consulting Group (BCG). År 2005 hade de en försäljningsandel om 0,43 procent av världens BNP, men idag har den andelen sjunkit till 0,36 procent och trenden är fallande.
Erik Flinck, vd på BCG, pekar på den globala kurvan för de svenska storföretagens andel av BNP genom årtiondena. Hur den tar fart efter det andra världskriget och snabbt steg under rekordåren på 1950- och 60 talet.
Men på 1970-talet började den stigande kurvan att sakta in och slutligen att dala.
– Sverige hade under en lång tid, och framför allt sedan det andra världskriget, byggt upp stora och konkurrenskraftiga företag, men under 1970-talet kom stora delar av världen ikapp.
Den tidigare blomstrande textilindustrin och de svenska skeppsbyggarvarven med stora företag som Kockums och Götaverken kunde inte konkurrera med nya uppstickare från Japan och Sydkorea.
– Här lät man marknadskrafterna ha sin gång. Vi kunde inte konkurrera med de här länderna och då var det bättre att släppa taget, menar Erik Flinck.
Kan vända utvecklingen
Nu laddade det svenska näringslivet om. I stället för att resignerat titta på satsade man framåt och utvecklade de branscher där Sverige hade bra förutsättningar att konkurrera.
Det var då som till exempel LKAB utvecklade sina järnpellets och skogsindustrin lanserade olika nya kartongprodukter samtidigt som verkstadsindustrin började satsa på högteknologiska produkter, konstaterar Erik Flinck.
– Den utvecklingen drevs av kompetenta styrelser och företagsledningar som såg möjligheter. Och efter några års tillbakagång lyckades man vända på trenden och en ny era av 20 års tillväxt inleddes, fortsätter han.
Men Erik Flinck är optimistisk.
Han är övertygad om att de svenska storföretagen kan börja ta marknadsandelar igen.
– Vi har enormt duktiga och drivna människor. Både i företagsledningar och på fabriksgolven. Vår framgång de senaste 30 åren har varit att erbjuda kundbaserade lösningar i stället för att erbjuda standardlösningar. Kombinerar vi det med teknisk höjd och kostnadseffektivitet är jag säker på att vi kan vända på trenden.
Men det krävs dock att man börja våga prioritera och välja vad man ska satsa på, fortsätter Erik Flinck. Eftersom konkurrenterna från tillväxtländerna är beredda att initialt förlora pengar för att ta marknadsandelar måste de svenska företagen ha en strategi. Det kan innebära att de måste minska på kassaflödet och därmed aktieutdelningarna under en period, menar han.
– Man kanske måste minska på marginalerna för att vara med på banan. Görs inte det, så är risken att företaget tappar volym och då missar man marginalerna i vilket fall som helst.
Att investera i ny teknik är så klart också viktigt. Här menar Erik Flinck att det finns mycket att hämta hem i konceptet Industri 4.0. Förenklat är Industri 4.0 ett sätt att sammanlänka det fysiska med det digitala för att skapa mer effektiva produktions- och försäljningskedjor.
Även här måste företagsledningarna våga ta de viktiga investeringsbesluten.
– Vi ser att företag som investerat i smarta digitala lösningar i produktions- och distributionskedjan är bättre förberedda på att ta upp konkurrensen med Asien och Kina trots att det är länder som både har skalfördelar och kanske inte lika hård arbetsmiljölagstiftning.
Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, håller inte med Boston Consulting Group om analysen. Det är fullt naturligt och nästan oundvikligt att den svenska industrins världsmarknadsandelar faller.
– När stora ekonomier som Kina med flera växer snabbare än Sverige och dessutom industrialiseras, sker detta nästan med matematisk nödvändighet. Minskande marknadsandelar för svensk industri är således inte i sig ett tecken på försämrad konkurrenskraft för svensk industri. Ska den jämförelsen vara relevant måste den vara relaterad till jämförbara länder inom exempelvis OECD.
Han menar dessutom att Boston Consulting Group missar ett perspektiv.
– Vi vet att industrins värdekedjor har vuxit kraftigt under lång tid, numera är stora delar av det som populärt kallas tjänstesektorn konkurrensutsatt och sammankopplad med industrin. Med dessa indirekta effekter i åtanke är svensk industri således betydligt större än ”what meats the eye”, konstaterar Mats Kinnwall.
