KOMPETENSKRISEN

Försummad yrkesutbildning – en björntjänst för unga

Många branscher skriker efter medarbetare med rätt kompetens. ”Vi ser stora skillnader mellan hur företagen och politikerna upplever näringslivets enorma utmaning”, säger Daniel Andersson, projektledare, lokalt företagsklimat. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Företag måste kunna påverka vad som lärs ut. Det svenska utbildningssystemet har i många år lagt vikt på akademiska studier och försummat yrkesutbildning, till nackdel för både elever och företag.

Det går inte att komma runt. Många branscher skriker efter medarbetare med rätt kompetens. Elever lämnar skolan utan att ha de kunskaper arbetsgivarna eftersöker, yrkesutbildningar utformas inte som arbetsgivarna vill. Lägg till detta, att alltför få gymnasieelever går yrkesutbildningar och att än färre tar examen.

Resultatet är sämre produktivitet för företagen, mindre skatteintäkter och sämre välfärd. Det är heller inget guldläge för unga människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

En färsk guide för bättre företagsklimat från Svenskt Näringsliv med titeln ”Kompetensförsörjning”, visar att tre av tio rekryteringsförsök misslyckas i Sverige och att 290 000 yrkesarbetare saknas 2035 om inget görs.

”Misslyckandet börjar tidigt”

Så frågan är varför det svenska skolsystemet misslyckas med att få unga att läsa utbildningar som faktiskt ger jobb.

– Misslyckandet börjar tidigt. Många elever behöver löpande under skolgången få bättre kunskap om hur arbetslivet ser ut, vilka yrken som finns och hur vägen dit ser ut, säger Daniel Andersson, projektledare, lokalt företagsklimat.

Det svenska utbildningssystemet har i många år lagt vikt på akademiska studier och försummat yrkesutbildning, till nackdel för såväl elever som företag.

Historiskt har Sverige satsat på att bli en ledande kunskapsnation, som skapar välstånd. Men det har slagit över i en högskolenorm som inte gynnar någon, enligt Daniel Andersson.

Han konstaterar att det finns en förväntan bland föräldrar att deras barn ska sikta på högskolan och välja bort yrkesprogrammen. Men det är att göra unga en björntjänst, anser Daniel Andersson.

– När jag var kommunpolitiker träffade jag elever som var inne på sitt femte år på ett treårigt högskoleförberedande program, utan chans att ta gymnasieexamen. Vid 21 års ålder hade de kunnat ha en fast anställning med bra lön efter avslutad yrkesutbildning, men i stället lämnade de gymnasiet utan examen och med dåliga jobbutsikter.

På frågan vad som är viktigt för att vara nöjd med tillvaron i framtiden, svarar gymnasieelever att man helst vill äga ett hus eller en lägenhet. Det är till och med viktigare än att träffa den rätte, enligt Ungdomsbarometern.

– Att gå en yrkesutbildning som är hett eftertraktad av arbetsgivarna innebär att man tidigt kan få en fast anställning med intressanta uppgifter, bra lön och bolån till sin första ägda bostad. Samtidigt ger det företagen möjlighet att satsa framåt.

Öka politikernas förståelse

Första steget för att vända utvecklingen är att öka politikernas förståelse för hur omfattande utmaningen är. Näringslivet behöver kommuner som kliver fram och agerar.

Guiden från Svenskt Näringsliv visar vad som behöver göras för att kommun och företag tillsammans ska lyckas med utmaningen. Nyckeln är en långsiktig och strukturerad samverkan.

– Med den kunskapen tror jag att vi kan få se en större vilja att ta de krafttag som krävs. De många inspirerande exemplen från kommuner och regioner runtom i landet visar att det är möjligt, säger Daniel Andersson.

Kompetensförsörjning – guide för lokalt företagsklimat