KOMPETENSKRISEN
Kompetensförsörjning – en ödesfråga
Utbildningarna måste bättre motsvara behoven på arbetsmarknaden, samtidigt som vi företagare måste ta vårt ansvar och marknadsföra vilka yrken som finns, skriver SME-kommitténs ordförande Marie Svensson.
Om några månader kommer vi återigen få höra studenterna sjunga om en ljusnande framtid på skolornas trappor. För många kommer framtiden att vara ljus, i alla fall sett ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Inte minst gäller det de ungdomar som valt en yrkesutbildning. 60 procent av eleverna på fordons- och transportprogrammen har glädjande nog jobb inom ett år efter examen och nästan lika många av de som läst VVS- och fastighetsprogrammet.
Framtiden är ljus även för de som väljer att studera vidare. Programmerare, ingenjörer, kvalificerad vårdpersonal – det verkar finnas ett stort behov av alla möjliga typer av arbetskraft. Paradoxalt nog så är arbetslösheten hög samtidigt som efterfrågan efter kompetens hos företagen är stor.
Små chanser till jobb
Sämst chanser till jobb har de som väljer att inte gå någon form av gymnasieutbildning eller har bristfälliga kunskaper i svenska. Här behöver insatser göras. Satsningar på Yrkesvux och Yrkeshögskola, effektivare SFI med yrkesinriktning och att få ordning på Arbetsförmedlingen vore välbehövligt.
Många företag efterfrågar medarbetare som inte behöver ha någon högre utbildning. De erbjuder internutbildningar, minimikravet är att de nya medarbetarna vill jobba och dyka upp i tid.
Men även dessa företag har problem att hitta medarbetare. Problemet är inte bara en fråga om matchning, utan om att förstå vikten av att försörja sig själv. När det lönar sig lika bra att gå på bidrag som att stiga upp på morgonen och ta sig till jobbet, blir det självklart svårt att hitta medarbetare. Innan problemet är löst kan inte arbetskraftsinvandringen begränsas. Företagen redovisar fulla orderböcker men utan tillräckligt med personal som kan producera varorna eller tjänsterna.
När det lönar sig lika bra att gå på bidrag som att stiga upp på morgonen och ta sig till jobbet, blir det självklart svårt att hitta medarbetare.
Lösningen ligger i skolan. Utbildningarna måste självklart bättre motsvara de behov som finns på arbetsmarknaden, men även vi företagare måste ta vårt ansvar och marknadsföra vilka yrken som finns. Vi kan inte klaga på att vi inte hittar rätt utbildad personal, om vi inte samtidigt ställer upp och tar emot praoelever och praktikanter. Men det kräver att vi involveras i skolans planering och har framförhållning. Det samma gäller vidareutbildningar och yrkesutbildningar. Företagen måste få vara med i en dialog om hur det livslånga lärandet ska gå till och vilken roll företagen kan spela i detta.
En tätare samverkan mellan kommunerna, eller ibland staten, och näringslivet för att se till att utbildningarna är uppdaterade och relevanta, är nödvändig. Kommunerna kan med fördel sätta sig in i det material som nu snart presenteras inom ramen för det lokala företagsklimatet. Här berättar företagen vad som behöver förbättras i kommunen där de verkar, vilket ger värdefull kunskap till den kommunpolitiker som är intresserad av ökad tillväxt. Helt enkelt en låda full med bra verktyg.
Ett annat effektivt redskap för kommunerna är att tillåta Ung Företagsamhet (UF) på fler utbildningar. Forskning har visat att de ungdomar som deltagit i UF oftare startar eget företag, de tjänar bättre och har lägre arbetslöshet än andra. Det blir för varje år allt fler elever som driver UF-företag, men inget hindrar att siffran ökar ytterligare – tvärtom.
En färsk guide från Svenskt Näringsliv kan ge inspiration och stöd till kommunerna att stärka samarbetet med företagen när det gäller kompetensförsörjning. Till hjälp finns checklistor, tips och goda exempel.
Viktigt för välfärdens finansiering
En fungerande kompetensförsörjning är inte bara viktigt för företagens möjligheter och förutsättningar att växa, utan även för välfärdens finansiering. Varje person som går från bidrag till att försörja sig på eget arbete och betala skatt innebär flera hundra tusen i förstärkt ekonomi för det offentliga. Något som är välbehövligt i den lågkonjunktur vi nu ser början på.
Krafttag för en bättre kompetensförsörjning är dessutom avgörande för att vi ska klara den gröna omställningen. Därför är det, ur många synvinklar, en av våra viktigaste frågor just nu.
Så, det finns lösningar, men som i de flesta andra sammanhang bygger det på förtroende, dialog och en förståelse för varandras situation. Det är inte för sent. Men ju förr en sådan process kan komma i gång, desto bättre. Det är Sveriges och svenska näringslivets konkurrenskraft som står på spel.
