DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Efter plastpåseskatten – nu varnas för ny plastskatt: ”Bortkastade skattemedel”
Beskedet om att plastpåseskatten kan slopas hann knappt bli en nyhet innan det började diskuteras om en ny skatt på plastförpackningar. Nu varnar experter för att en sådan miljöskatt skulle vara lika kontraproduktiv som sin föregångare. ”Jag ser verkligen ingen mening”, säger Henrik Oxfall på IKEM till TN.
Häromveckan samlade Naturvårdsverket sakkunniga inom skatt, näringsliv och återvinning för att bland annat diskutera hur en ny miljöskatt kan driva konsumenterna mot en mer cirkulär ekonomi och hållbar plastanvändning. Mötet ingår i Naturvårdsverkets uppdrag ”rätt plast på rätt plats” som gavs av den förra regeringen.
Med den kritiserade plastpåseskatten färskt i minnet vill innovations- och kemiindustrierna, IKEM, tidigt varna för en sån här typ av skatt.
– En skatt på plastförpackningar skulle inte främja omställningen. Tvärtom skulle den leda till att konsumenten använder mindre lämpliga förpackningsmaterial som kommer att få ökad klimatpåverkan. Det är kontraproduktivt, säger Henrik Oxfall, ansvarig för plastfrågor, som tillsammans med IKEM:s näringspolitiske chef Nils Hannerz, uppmärksammat frågan i ett debattinlägg.
Den första invändningen är varför Naturvårdsverket ens utvärderar frågor som ligger utanför deras verksamhetsområde.
– Naturvårdsverket ska inte utreda skatter överhuvudtaget. Man kan tycka att det är lite bortkastade skattemedel att utreda frågor som inte ens ingår i myndighetens uppdrag, säger han.
När plastpåseskatten infördes för tre år sedan, uppstod frågan varför Sverige behöver införa en skatt som driver konsumenterna mot en minskad plastanvändning. Redan då hade Sverige en relativt låg plastförbrukning i EU och på den vägen gick det. Dessutom var många svenska företag redan i färd med att utveckla nästa generations plastpåsar. Skatten ledde till att alla dessa innovationer bortprioriterades till förmån för alternativ med större miljöpåverkan, vilket TN tidigare har uppmärksammat.
Om vi skulle införa en ny skatt på plastförpackningar kan vi förvänta oss ett likadant scenario, menar Henrik Oxfall.
– Den här typen av styrmedel kommer att driva konsumtionen från plastförpackningar till andra förpackningsmaterial som kan öka klimatpåverkan antingen genom att man använder mer material eller att det blir tyngre transporter, säger han.
Materialeffektivt material
Henrik Oxfall poängterar att plast är ett lätt, hållbart material som kan formas till en mängd typer av förpackningar.
– Ungefär hälften av Europas varor packas i plastförpackningar men står samtidigt bara för 17 procent av förpackningsavfallsvikten. Det visar hur materialeffektiv plasten är som förpackningsmaterial, säger han.
Det är också tveksamt hur Naturvårdsverket kan motivera ytterligare ett styrmedel när vi ännu inte har utvärderat effekterna av tidigare initiativ.
– Vi har ju till exempel de här förändringarna i förpackningsinsamlingen som träder i kraft nästa år, där kommunerna tar över insamlingsansvaret. Vi ska ha mer fastighetsnära insamling av förpackningar. Även verksamhetsförpackningar ska börja samlas in i varje kommun på särskilda platser, säger han.
Senare i år invigs också första etappen av världens största och modernaste anläggning för plaståtervinning Site Zero i Motala. Den skapar förutsättningar för att återvinna alla plastförpackningar och skapa cirkulära plastflöden. Ett projekt som enligt Henrik Oxfall kan leda till kraftiga förbättringar inom svensk återvinning.
– Då kan vi gå från att tidigare ha sorterat ut fyra plaststationer för materialåtervinning till tolv. Då har man i praktiken dubblerat mängden material som återvinns enligt EU:s nya mätpunkt, säger han.
Stora planer från EU
Som en del av EU:s gröna giv skissar kommissionen på nya förordningar och direktiv som syftar till bättre återvinning. Bland annat föreslås en kvotplikt för obligatoriskt innehåll av återvunnen plast i plastförpackningar på upp till 35 procent till 2030, beroende på typ av förpackning. Det är i sig ett tillräckligt stort incitament för att driva näringslivet mot mer hållbara lösningar, menar Henrik Oxfall
– I och med de här reglerna kommer inte industrin att vänta till 2030. De kommer ju börja direkt med att säkra upp tillgång på återvunnen råvara, ställa om sin produktion och designa om sina förpackningar så att de blir återvinningsbara, säger han.
Enligt Henrik Oxfall liknar flera av de förslag som Naturvårdsverket tog upp på mötet de som redan skissats fram på EU-nivå.
– Det här är lagar som redan finns på bordet och som kommer att innebära en risk för dubbelreglering, säger han.
”Jag ser verkligen ingen mening med att stapla mer och mer styrmedel på varandra.”
Sammanfattningsvis bör effekterna av EU:s regler, kombinerat med satsningen i Motala och en potentiellt förbättrad insamling av förpackningar från och med nästa år, utvärderas innan Naturvårdsverket ska ta till nya medel för att främja omställningen av plast i en cirkulär ekonomi, anser Henrik Oxfall.
– Längre fram kommer EU:s kvotplikter att höjas ytterligare till 2040. Så jag skulle säga att vi redan är på väldigt god väg. Jag ser verkligen ingen mening med att stapla mer och mer styrmedel på varandra, säger han.
TN har kontaktat Naturvårdsverket som har avböjt att kommentera.
Altinget Debatt: Ikem: Skatt på plastförpackningar lika illa som plastpåseskatten
