KRIGET I UKRAINA

”Vårt fortsatta stöd behövs för att stoppa Putin”

Utan den internationella uppbackningen hade utgången för Ukraina kunnat vara en helt annan. Karl Lallerstedt skriver om varför väst måste fortsätta att hålla i och hålla ut. ”Förlorar Ukraina kommer förtryckets virus att spridas, och det slutliga priset för resten av Europa bli betydligt högre”.

För över ett år sedan lanserade den ryska diktatorn sitt storskaliga invasionsförsök av Ukraina. Det blev ett fiasko. Ukraina har inte bara lyckats befria betydande delar av territorierna Ryssland ursprungligen ockuperade, men under det första året sedan invasionsförsöket den 24 februari har Ryssland förlorat fler döda än under alla sovjetiska eller ryska krig sedan andra världskriget sammanlagt.

När en konflikt blir utdragen blir ekonomiska och industriella faktorer kritiska.

Många experter har förklarat att den ryska militären presterat sämre, och att ukrainarna har erbjudit betydligt tuffare motstånd än vad man hade förväntat sig. Då ter det sig naturligt att förklara utfallet genom militära faktorer. Men då riskerar man att missa den kanske viktigaste anledningen bakom Ukrainas överlevnad som självständig nation - det massiva internationella stödet. Och då är det inte bara militärt stöd - men även det minst lika viktiga ekonomiska stödet.

Ukrainas BNP innan det ryska invasionsförsöket var 200 miljarder dollar (2021). Under 2022 uppskattas BNP minskat ungefär en tredjedel. Samtidigt har faktiskt och utlovat bilateralt statligt och EU stöd till Ukraina mellan 24 februari 2022 och 24 februari 2023 uppgått till 187 miljarder Euro - alltså mer än Ukrainas totala BNP 2022. Utöver detta statliga stöd tillkommer dessutom stöd från internationella organisationer, frivilligorganisationer, privatpersoner och företag.

Väst, och Sverige, har tagit tydlig ställning, och fortsatt stöd kommer att vara avgörande för konfliktens utfall.

I ett mycket kort krig kan rent militära faktorer vara avgörande - men när en konflikt blir utdragen blir ekonomiska och industriella faktorer kritiska. Väst beslutade tidigt i denna konflikt att militär från NATO-länder inte skulle involveras i konflikten, då en direkt militär konfrontation mellan NATO och Ryssland skulle innebära en risk för eskalering till en bredare konflikt - något som är klokt att undvika då båda sidor besitter stora kärnvapenarsenaler.

Samtidigt är det svårt att säga att Väst, och Sverige, inte är aktivt involverat i Ukrainas försvarskamp. Militär utrustning som producerats i Väst, inklusive av företag i Sverige, har använts i försvar mot ryska vapensystem. Utrustning producerad i Väst, inklusive av företag i Sverige, har varit avgörande för den snabba återuppbyggnaden av infrastruktur som förstörts av ryska fjärrstridsmedel.

Att stötta ett land som blivit utsatt för ett olagligt invasionsförsök som strider mot FN-stadgan är både moralisk rätt, och i full enlighet med internationellt rätt. Väst, och Sverige, har tagit tydlig ställning, och fortsatt stöd kommer att vara avgörande för konfliktens utfall.

Vad är priset skattebetalarna är villiga att betala för fred och frihet i Europa?

De svenska ekonomiska uppoffringarna idag är relativt små. Enligt Kiel Institute of World Economy’s Ukraine Support Tracker Data motsvarade svenskt totalt utlovat bilateralt stöd (inklusive militärt, finansiellt och humanitärt stöd) till och med den 24 februari 1,4 miljarder Euro, motsvarande 0.28 procent av BNP. Alltså en betydligt lägre kostnad per skattebetalare än vad den genomsnittlige kyrkoavgiften för medlemmar av Svenska Kyrkan motsvarar under ett år.

Vad är priset skattebetalarna är villiga att betala för fred och frihet i Europa? Förhoppningsvis betydligt högre än 0.28 procent av BNP. Förlorar Ukraina kommer förtryckets virus att spridas, och det slutliga priset för resten av Europa bli betydligt högre än så - och då kommer det inte längre bara att mätas pengar, utan i blod.