USA:S EKONOMI

Nya risken: Snart tomt i USA:s statskassa

Ekonomi (TT)

Om ett par veckor är det tomt i USA:s statskassa. Och dörren är stängd för nya lån, då Bidenregeringen redan slagit i skuldtaket.

Marknaden har börjat oroa sig för att världens största ekonomi kan ställa in betalningarna i juni.

Priset på att försäkra sig mot att USA ställer in betalningarna har gått upp på den så kallade CDS-marknaden. Det börjar närma sig nivåerna under finanskrisen 2009. Amerikanska statsskuldväxlar som löper ut i sommar handlas samtidigt med en extra riskpremie.

Politisk osäkerhet inför ännu en kraftmätning i det polariserade Washington ligger bakom utvecklingen. Bidenregeringens pengar är snart slut och nya lån får inte tas då regeringens skuld nått upp till taket för statsskulden.

– Marknaden ser en risk att någonting kan gå snett, men man ser inte detta som ett huvudscenario, säger SEB:s USA-ekonom Elisabet Kopelman.

Skulle innebära drastiska åtstramningar

Republikanerna i representanthuset, här ledda av talmannen Kevin McCarthy, har klubbat igenom ett omstritt lagförslag om skuldtaket. Om detta skulle träda i kraft skulle det innebära drastiska budgetåtstramningar och tvärstopp för en stor del av president Joe Bidens viktigaste reformer – däribland den omstridda satsningen på gröna investeringar: Inflation Reduction Act (IRA).

I utbyte skulle Bidenregeringen få en marginell höjning av skuldtaket, som beräknas täcka USA:s utgifter fram till mars 2024.

Men Biden och hans finansminister Janet Yellen vill inte diskutera någon finanspolitisk åtstramning. Och de vill helst få bort frågan om skuldtaket från dagordningen 2024 också – då det är ett valår.

Ett möte om det allt mer akuta läget är planerat mellan Biden och McCarthy på tisdagen. Fast det är få bedömare som tror på något genombrott där.

– Jag tror inte det kommer hända någonting på det mötet. Om det händer något är det bakom kulisserna, säger storbanken SEB:s USA-ekonom Elisabet Kopelman.

Risk för sänkt kreditbetyg

I bästa fall står vi inför en period av ökade riskpremier i USA och en risk för sänkt kreditbetyg för världens största ekonomi innan en uppgörelse nås.

I värsta fall skulle USA för första gången någonsin ställa in betalningar. Det skulle bli startskottet för en ny dramatisk fas i världsekonomin efter åren präglade av pandemi, krig i Europa, handelskrig och inflations- och räntechocken.

Kopelman tror den politiska kraftmätningen som pågår kommer utmynna i att Vita huset och republikanerna i kongressen löser det akuta problemet genom att tillfälligt höja skuldtaket.

– Jag ser det som ganska sannolikt. I så fall får man ta upp den här diskussionen igen i höst, när man ändå ska diskutera budgeten för nästa år, säger hon.

Ett annat scenario är att Bidenregeringen lyckas formulera ett förslag om höjt skuldtak kryddat med åtgärder som lockar över minst fyra republikaner i representanthuset.

Kan sluta i högsta domstolen

Biden kan även tänkas hänvisa till det 14:e tillägget i USA:s konstitution och fortsätta lånefinansiera sin politik, även om man då skulle dra på sig mer skuld än vad lagen om skuldtaket tillåter.

Detta skulle antagligen leda till en rättsprocess som slutar i USA:s högsta domstol. Där skulle lagen om skuldtak vägas mot konstitutionens krav på att USA:s regering betalar för sig.

Potentiellt skulle högsta domstolen genom att då underkänna skuldtaket få bort de återkommande tvisterna om skuldtaket i USA under överskådlig tid.

– Men frågan är om högsta domstolen vill gå emot kongressen på den punkten. Det är en väldigt politisk fråga att säga att kongressen inte har möjlighet att besluta om ett skuldtak.

Joakim Goksör/TT