DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Skatteexperter larmar: Nu tas första steget mot ny förmögenhetsskatt

En kartläggning av svenskarnas förmögenheter skulle leda till minskad expansion hos tre av tio företag, visar en ny undersökning. ”Ett sådant register kan göra det möjligt att återinföra förmögenhetsskatten”, säger skatteexperten Johan Fall till TN. Även Skattebetalarna protesterar högljutt mot förslaget.

En utredning har föreslagit att ett register med statistik över samtliga svenskars invånares tillgångar och skulder ska inrättas. Förslaget har varit ute på remiss och bereds nu av regeringen. Tanken är att det ska införas vid årsskiftet.

Förslaget har mött kraftig kritik från många håll. När Svenskt Näringsliv frågade sin företagarpanel hur ett sådant register skulle påverka deras expansion svarade tre av tio företag, 29 procent, att den skulle minska.

”Ett sådant register kan göra det möjligt att återinföra förmögenhetsskatten.”

Johan Fall, chef på skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv, har full förståelse för företagens oro eftersom det i slutänden kan leda till att de drabbas av ytterligare beskattning.

– Ett sådant register kan göra det möjligt att återinföra förmögenhetsskatten. Ett befintligt register skulle göra att det blir färre steg och närmare till att införa en sådan skatt. Det är rimligen en förklaring till att detta bekymrar företagen, säger han.

För företagens del innebär det en risk för att investeringar blir mindre lönsamma och att de ser sig om efter andra möjligheter till att bedriva sin verksamhet, expandera och hitta finansiering.

– Det skapar naturligtvis en oro för att företag i förlängningen kan komma att flytta hela eller delar av sin verksamhet till andra håll. De oroar sig säkert också för integritetsaspekter, och för att registret riskerar hamna i orätta händer och användas för kriminella syften.

När förmögenhetsskatten togs bort 2007 togs även förmögenhetsregistret, som var underlag för beskattningen, bort.

Men på Socialdemokraternas partikongress hösten 2021 var frågan återigen uppe, i form av motioner och i resonemang som fördes av partistyrelsen. Där hänvisades det till den då pågående utredningen om förmögenhetsregister och det talades om en miljonärsskatt vilket sannolikt betyder att tanken kan ha varit att framöver även använda registret i beskattningssyfte, menar Johan Fall.

Bereds just nu av regeringen

Utredningen lade i höstas fram sitt förslag att ett register med statistik över samtliga svenskars invånares tillgångar och skulder ska inrättas. Förslaget har varit ute på remiss och bereds nu av regeringen. Utredningens förslag var att det ska införas vid årsskiftet.

Det formella motivet är att det skulle ge bättre statistik för forskning och att myndigheter, bland annat Finansdepartementet och Finansinspektionen, efterfrågar det som underlag för sina analyser.

Samtidigt konstaterar Johan Fall att det knappast kan vara helt avgörande med tanke på att penningpolitiken ändå har kunnat bedrivas under 16 år utan register.

– Om det går att fatta ännu bättre beslut med tillgång till mer statistik bör man skaffa den på något annat sätt än att införa ett superregister där varenda svensk medborgare ska registreras noga med massor av detaljinformation.

Kostar miljarder att införa

Att registret dessutom bedöms kosta två miljarder kronor om året att införa, är ytterligare en dyrbar faktor, betonar han.

– För en forskare är det naturligtvis intressant att ha statistik om allting men den nyttan måste ju vägas mot kostnaden och påverkan på helheten inklusive signalvärde och integritetsaspekter.

”Ett register, även om det är sekretessbelagt, riskerar att läcka vilket skulle göra det enkelt för kriminella att eftersöka vilka personer det är värt att råna, kidnappa eller utpressa.”

I flera andra länder finns den här typen av statistik men då är det med ett annat upplägg och en helt annan detaljnivå. En vanlig variant är att utgå från ett urval av befolkningen.

– Det räcker säkert med att några tusen svenskar kartläggs för att skaffa sig den bild som Riksbanken behöver. Då har integriteten upprätthållits bättre och det har skett utan risk för att ett sådant register skulle kunna användas för beskattning, säger Johan Fall.

En annan organisation som är starkt kritisk är Skattebetalarna som driver opinion mot förslaget. Risken är uppenbar att registret införs, menar Skattebetalarnas vd Christian Ekström.

– Det är i så fall ett första steg mot att återinföra förmögenhetsskatten – en skatt som skadade Sveriges ekonomi allvarligt. Men bara ett register är problematiskt. Ett register, även om det är sekretessbelagt, riskerar att läcka vilket skulle göra det enkelt för kriminella att eftersöka vilka personer det är värt att råna, kidnappa eller utpressa.