AVTALSRÖRELSE

Wennemo om avtalsrörelsen: ”Kommer säkert fler varsel”

Avtalsrörelsen är långt ifrån över, men två månader in går det ändå att göra en viss summering. Medlingsinstitutets Irene Wennemo uppskattar parternas förmåga att komma överens och ser en ljusning i relationerna på hamnområdet.

– Märket har verkligen satt sig och det har varit ovanligt lite medlingar kopplat till uttolkningen av märket. Men det har varit andra frågor som har dykt upp och varit knepiga.

Det säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo när hon, närmare två månader efter att industrins parter enades om ett märke, försöker summera avtalsrörelsen så här långt.

Under årets avtalsrörelse har det hittills varit ett antal varsel och en strejk. Det har bland annat handlat om varsel om strejk på spårområdet och strejk inom måleri. I skrivande stund ligger ett varsel om strejk för vvs-installatörer och ett för trädgårdsanläggare*.

Vad gör att det har så varit stökigt den här avtalsrörelsen?

– Det är svårt att säga. Det är andra frågor som har dykt upp, säger Irene Wennemo och exemplifierar med spårtrafiken, som hon menar var en komplicerad medling som inte alls handlade om märket, utan om schemaläggning.

– Det är ju stökigt i den branschen. Det är uppenbart att man har problem med Trafikverkets nya it-system, men det är något som både fack och arbetsgivare har drabbats av i ungefär lika utsträckning. Men att vara utsatt för det man har varit utsatt för stressar båda parter och kan ibland göra att missnöjet blir väldigt stort. Det var många som misströstade stundtals under den medlingen. Det var ett gott betyg både för medlarna och för hela vår partsmodell att de fick ihop det.

Varsel skapar oro

I Sverige har vi relativt få strejkdagar, men många företag poängterar ofta att även varsel kostar pengar. Inte minst kan det röra varsel som drabbar till exempel besöksnäringen, då gäster tenderar att avboka planerade resor och sedan inte bokar om när strejken blir avblåst. Men det är inte bara besöksnäringen som påverkas av varsel. Irene Wennemo menar dock att påverkan är mindre allvarlig.

– Jag tror att företagen är vana vid att det inte blir så mycket konflikter, så det är klart att de då anpassar verksamheten till att de inte blir ständigt utsatta. Då påverkas man av varsel och det skapar stor oro.

Det varsel som Byggnads har lagt i förhandlingarna med Installatörsföretagen och som berör 1 500 vvs-installatörer handlar enkelt uttryckt om att arbetsgivare och fack ska förhandla om arbetsgivaren vill anlita en underentreprenör som kan utföra samma sorts arbete som den eller de som är anställda hos arbetsgivaren. Enligt Installatörsföretagen är Byggnads krav märkliga. Bland annat tecknade facket nyligen avtal med Byggföretagen och i det avtalet finns motsvarande skrivningar som i Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyls bilaga 7.

Vad tänker du om att Byggnads i det här fallet har varslat om strejk för en sak där de i ett annat avtal redan har kommit överens med arbetsgivarna om samma sak?

– Eftersom det är en medling som pågår vill jag inte uttala mig om det. Det förs mycket diskussioner mellan parterna och medlarna på det temat.

I förra veckan avblåstes en strejk på måleriområdet. Strejken handlade om att Målareförbundet ville ha inflytande över vilka som ska anses ha rätt kompetens för att anställas som målare. Bland annat krävde målarna att en person som anställs i Sverige ska ha svensk utbildning och erfarenhet från Sverige. En av överenskommelserna när parterna till slut tecknade avtal var att bilda partsgemensam arbetsgrupp. I den ska de tillsammans arbeta med frågor kring yrkeskompetens och kompetensförsörjning för att säkra branschens behov samt attraktions- och konkurrenskraft.

Vad tänker du om att facket ställer krav på att de ska vara med och avgöra vem som har rätt kompetens?

– De här yrkena är speciella i och med att man har en tradition av lärlingsutbildningar. Det ligger målarna väldigt varmt om hjärtat att man har ett välfungerande system med lärlingar. Men samtidigt så är ju inte Sverige protektionistiskt och vi tillåter en fri rörlighet.

– Man kan alltid ha en principiell syn på hur arbetsmarknaden borde fungera, men samtidigt finns det traditioner i olika branscher, som skapar speciella förutsättningar. Men jag är glad att de blev överens, i alla fall.

Både i byggavtalet och i måleriavtalet har parterna kommit överens om olika arbetsgrupper. Är det ett bra sätt att lösa konflikterna på?

– Man kan ju tycka att ”det blev bara en arbetsgrupp”, men när man ska göra komplicerade saker är det svårt att hantera det i en avtalsrörelse. Då behöver parterna ofta ha mer tid. När det finns en tillit mellan parterna och en vilja att lösa saker, så kan arbetsgrupper vara väldigt bra.

– Vi har haft en del riktigt goda exempel på det, säger Irene Wennemo och exemplifierar med en ”liten” medling på Ikea-restaurangerna som resulterade i en arbetsgrupp, som blev så bra att Ikea införde arbetssättet i hela organisationen.

Är arbetsgrupperna ett resultat av den svenska modellen?

– Jag vet inte. Men de här arbetsgrupperna fungerar ju bäst när det finns en tillit mellan parterna och det är ju unikt för Norden – att vi har så bra relationer.

Nytt grepp från Hamnarbetarförbundet

Nyligen sa Transportföretagen och Sveriges Hamnar upp kollektivavtalet med Hamnarbetarförbundet. ”Ett naturligt steg”, kallade förhandlingschef Johan Grauers det. Sveriges Hamnars skäl till att säga upp avtalet är att det inte går att ha två oliklydande avtal för samma yrkesgrupp på samma arbetsplats. Eftersom det redan finns ett avtal med Transportarbetareförbundet i de svenska hamnarna krävs att Hamnarbetarförbundets avtal är exakt likalydande med Hamn- och stuveriavtalet.

– Det här en sådan fråga som hamnar i arbetsdomstolen med jämna mellanrum. Jag vill inte uttala mig med någon större säkerhet, men jag förstår hur de har resonerat, säger Irene Wennemo.

På måndagsförmiddagen fick Medlingsinstitutet in en begäran om frivillig medling från Hamnarbetarförbundet. När den här artikeln skrivs har Hamnarbetarförbundet själva inte kommenterat begäran, men Irene Wennemo är positiv.

– Det är intressant att man inte börjar med ett varsel, utan att de börjar med att vilja ha in en tredje part, säger hon.

Det är väl ett nytt grepp från Hamnarbetarförbundet?

– Ja, verkligen. Transportföretagen verkade överraskade. Det här var inte något de såg komma.

Vad händer nu i den processen?

– Tillsättandet av medlare går till på samma sätt som vid ett varsel. Men man medlar inte på samma sätt som vid ett varsel, där man har en tydlig deadline. Vi håller på och ser vilka som ska kunna medla i det här.

– Men, som sagt, det är intressant att man har valt den här lösningen. Det är ett gott tecken vad gäller relationen mellan parterna, tycker jag.

Även om de största avtalen är tecknade, så är avtalsrörelsen 2023 långt ifrån över. Bara den sista maj går drygt 50 avtal ut. Totalt ska ungefär 470 avtal tecknas.

Har du några farhågor eller prognoser inför resterande avtalsrörelse?

– Ju fler avtal som är på plats, desto lättare brukar det ju vara framöver. Men sedan betyder inte det att det är hur enkelt som helst. Det kommer säkert några fler varsel framöver.

*Både vvs-strejken och trädgårdsanläggningsstrejken blåstes under onsdagen av efter att Installatörsföretagen och Byggnads respektive Gröna Arbetsgivare och Kommunal tecknat avtal.