ENERGIPOLITIK

Företagen larmar: Då tvärstannar fordonsindustrin

Ett avbrott i Sveriges enda gasledning skulle skapa allvarliga kriser i Sverige och övriga världen, larmar jättarna Nordic Sugar och Höganäs. ”Världens bilindustri behöver vårt metallpulver och utan gasen begränsas produktionen. I princip samtliga bilmärken är beroende av det här pulvret”, säger Richard Molin, vice vd på Höganäs, och liknar scenariot vid en ny ”halvledarkris”.

I en intervju i Tidningen Näringslivet berättade visselblåsaren Gustav Boëthius, tidigare handläggare för gasfrågor på Energimyndigheten, nyligen om de ”närmast oöverskådliga” konsekvenser ett stopp i naturgasen skulle få för Sverige och det svenska näringslivet. Bland de 30-talet företag som använder gasstamnätet längs den svenska västkusten är många kritiska för inte minst vatten- och livsmedelsförsörjningen. Ämnet är känsligt av nationella säkerhetsskäl, och många av dessa kritiska företag vill därför inte medverka i media, eller väger sina svar på guldvåg.

Företaget Nordic Sugar norr om Malmö är ett sådant företag. Sockerbruket i Örtofta är Sveriges enda och om sockerproduktionen skulle upphöra är det inte bara flaggskeppsvarumärket Dansukkers produkter som påverkas. Stora delar av livsmedelsindustrin är nämligen beroende av socker för att förädla produkter, inte bara som smaksättare utan också för konservering, och insatsvaran används också i en lång rad andra processer i allt från medicinska ändamål till fermentering av alkohol.

– Naturgasförsörjningen är avgörande för vår produktion, speciellt under hösten då sockerbetorna skördas och processas. Vår produktion är i förlängningen också avgörande för att en stor del av livsmedelssektorn i Sverige ska kunna producera och leverera som planerat, säger Johan Neikell, vd för Nordic Sugar till TN.

I september 2022 kunde Tidningen Näringslivet berätta att gaskrisen tvingat företaget flytta delar av produktionen till Danmark, där de kan elda med olja. Ett ekonomiskt och miljömässigt nederlag men ett nödvändigt och ansvarsfullt beslut givet företagets viktiga roll för livsmedelsförsörjningen.

Bolaget har också investerat i en 1 100 meter lång ångledning som invigdes i oktober 2022 och sammankopplar sockerbruket i Örtofta med Kraftringens värmeverk. Försörjningen kan variera men förhoppningen är att den kan motsvara drygt 25 procent av energibehovet per år.

– I första hand är ångledningen en viktig pusselbit för att kunna nå våra klimatmål de kommande åren, men den bidrar även med en flexibilitet och en viktig komplettering till naturgasförsörjningen i osäkra tider.

Om man i stället vänder blicken mot den tunga industrin finns flera företag som tillverkar komponenter, kritiska inte bara för det svenska näringslivet utan också världsmarknaden. Ett av dessa företag är världens största metallpulvertillverkare Höganäs AB. Bolaget grundades 1797 av Greve Erik Ruuth men det var först i början på 1910-talet som bolaget kom att börja producera det järnsvampspulver som i efterdyningarna av andra världskriget successivt ökade i betydelse.

Världens största metallpulverproducent

I dag är Höganäs världens största producent av metallpulver. En kritisk vara för stora delar av hela världens fordonsproduktion i allt från flygplan till personbilar och specialiserade maskiner i exempelvis gruvindustrin.

– Det främsta användningsområdet för vårt metallpulver, runt 65 procent, är inom fordonsindustrin och det används för att skapa komponenter till exempelvis bilar. 8-10 kilo av en normal personbil är framställd ur den här tekniken, berättar Richard Molin, vice vd på Höganäs, för Tidningen Näringslivet.

Därutöver används pulvret bland annat till svetselektroder och som kemisk tillsats. Det behövs också i produktionen av förnyelsebar industri som solpaneler och vindkraft samt för dess resistens mot höga temperaturer inom exempelvis industriella gasturbiner och maskiner inom olje- och gasindustrins högtrycksborrmiljöer.

”Om vår produktion skulle gå ned så skulle det helt klart bli en global brist ganska snabbt”.

Värmepumpar, ventilation och luftkonditionering är några andra områden som nyttjar metallpulvret i sin tillverkning.

– Det finns en väldigt stor industriell användning av metallpulver globalt sett och hos Höganäs är vi världsledande. Jag skulle säga att världens bilindustri behöver Höganäs metallpulver. Det är en extremt nischad produkt där det bara finns ett par andra konkurrenter och de är inte heller lika aktiva och nischade som oss.

Totalt har Höganäs omkring 35-40 procent av världens totala marknad av metallpulver.

– Om vår produktion skulle gå ned så skulle det helt klart bli en global brist ganska snabbt, säger Richard Molin.

Vilka biltillverkare skulle drabbas?

– I princip samtliga bilmärken är på ett eller annat sätt beroende av det här pulvret. Om vi ligger nere så kan försörjningskedjorna stanna för många som levererar speciella komponenter till fordonsindustrin.

Det låter lite som den halvledarbrist som påverkat ekonomin globalt?

– Man kan absolut dra paralleller till halvledarbristen.

För att processen ska fungera behöver Höganäs naturgas som i dagsläget levereras genom en ensam 37 år gammal gasledning som löper mellan Dragör i Danmark och Malmö i Skåne varefter den grenar ut i det som kallas det västsvenska naturgasnätet.

– Naturgasen behövs för efterbehandling av pulvret. För att få rätt egenskaper hettas det upp i ugnar till cirka 800-1 200 grader och det perfekta bränslet för den processen är naturgas.

Gaspriserna skenade

När Ryssland började mixtra med gasen under 2021 började priserna öka. Situationen blev ansträngd för Höganäs i den internationella konkurrensen.

– Priserna stack och vi kunde inte bara höja våra priser eftersom våra konkurrenter i Japan och Nordamerika inte hade samma kostnadsbörda på energisidan. Det blev ett problem, förklarar Richard Molin.

Men det var inget mot den situation som skulle uppstå i februari 2022 när Ryssland anföll Ukraina. Nu fanns plötsligt en påtaglig risk att gaskranarna skulle stängas och Danmark som svar skulle strypa exporten av naturgas till Sverige, något som bekräftas i handlingar från Energimyndigheten som Tidningen Näringslivet tagit del av. Att Europa klarade krisen så pass bra kan till stor del tillskrivas besparingsåtgärder inom EU, att gaslagren hann fyllas på väl innan Nord Stream-ledningarna förstördes och att vintern blev mild och därmed minskade efterfrågan.

Hade det i stället blivit ett snabbt stopp hade företagen längs västkusten stått med skägget i brevlådan. Höganäs hade i princip omedelbart tvingas stoppa sin produktion av metallpulver, konstaterar Richard Molin.

– Vi var riktigt, riktigt nervösa eftersom vi då inte hade några alternativ till naturgasen. Vi satt i princip och följde lagerstatus för naturgas i Danmark och Tyskland dagligen. Gasen var högsta prioritet i hela bolaget och vår gasexpert gjorde ett fantastiskt jobb, berättar han.

Saknades alternativ

Kommunikationen från Energimyndigheten var däremot inte så uppmuntrande, menar han.

– När krisen väl blev ett faktum hade vi en förhållandevis tät kommunikation. Vårt intryck var att myndigheten fick ett hastigt uppvaknande både vad gäller sårbarheten och bristen på alternativ. Krisplaner och prognoser fick uppdateras flera gånger men ändrade inte på faktum att Höganäs fick räkna med att minska på gasen inom ett dygn vid allvarlig brist. Det saknades helt enkelt alternativ.

I stället tvingades företaget ta saken i egna händer för att skydda sig själva. Trots att gaspriserna var rekordhöga började Höganäs att producera metallpulver mot ett eget lager som skulle räcka i två veckor.

– Det var förstås den absolut värsta tiden att bygga lager, men vi såg inget alternativ. Det var tydligt att om det händer något med ledningen så var det svårt att hitta en alternativ lösning. Vi skulle stå helt ensamma.

Ett lager hjälper däremot förstås bara mot tillfälliga stopp. Om gasen skulle strypas under en längre tid hade det inte dröjt många veckor innan världens fordonsindustri fått problem att producera, menar Richard Molin.

Investerar i gasolanläggning

Ledningen i Höganäs tog därför beslutet att investera 20 miljoner kronor i en ny gasolanläggning som beräknas vara färdig runt sommaren 2023 och användas som backup. Ett steg tillbaka för både ekonomi och miljö.

– Dessa pengar hade vi hellre lagt på vårt hållbarhetsarbete. Gasol är ett smutsigare alternativ än naturgas så det här rör sig om en ren överlevnadsinvestering som i så fall bygger på att vi beställer gasol som levereras med lastbilar.

Men gasnätet i Sverige hade inte behövt vara så fragilt. 2019 ville Swedgas nämligen koppla upp sin anläggning för flytande naturgas, så kallad LNG-gas i Göteborgs hamn, mot det västsvenska naturgasstamnätet. Anläggningen hade kunnat diversifiera landets naturgasimport och fungera som en extra livlina i händelse av problem med den dansk-svenska ledningen. Höganäs var själva inte drivande i processen men var med som intressent, berättar Richard Molin.

Den dåvarande regeringen avslog däremot Swedgas ansökan av miljöskäl. Naturgas är som bekant en fossil energikälla.

– Jag tycker att det beslutet var en katastrof. Om det inte finns någon egen infrastruktur så bör man naturligtvis säkra upp så att det finns flera alternativ i importen. Att man då avslår någon som vill investera i en anläggning som kan säkra upp leveranser av en kritisk insatsvara till kritiska företag är anmärkningsvärt, säger han.

”Stamgasnätet blivit bortglömt”

Höganäs är också bara ett av många företag som befinner sig i denna typ av situation. Den svenska exportindustrin är väldigt nischad och många företag tillverkar kritiska produkter med väldigt specialiserade användningsområden. Gas utgör endast omkring 2 procent av den svenska energin men den överlägsna majoriteten används av viktiga företag.

– Vi tycker att stamgasnätet längs västkusten har blivit bortglömt av politiken. Gasen levereras till mycket systemkritiska industrier som tillverkar bland annat baskomponenter till den tunga industrin. Det finns en anledning att just dessa företag lagt sina anläggningar längs stamgasnätet och det är för att man ansett att det är en säker leverans. Kriget har visat att vi måste tänka om i termer av beredskap och öka försörjningstryggheten. Vi behöver både hängslen och livrem, säger Per Tryding, vice vd för Sydsvenska Handelskammaren.

Dessutom, menar han, måste företagen få bättre förutsättningar att genomföra migrationen till andra bränslen. Biogas och elektrifiering är två områden.

– Problemet är att biogas bara finns i en begränsad mängd och i det korta perspektivet är det därav ofta inte ens möjligt. När det gäller elektrifieringen så stöter företagen på patrull när de inte får ansluta sig till elnätet på grund av elsituationen i södra Sverige.